He can make me laugh when I wanna cry.
And I don't mind.
No.
No.
Lost but never found.
Jag är rädd för vad jag håller på att bli nu.
Eller vad jag möjligtvis redan har blivit.
Och värst av allt är att jag inte har någon kontroll alls.
Även om jag inbillar mig att jag har det.
Jag vågar inte erkänna för mig själv mer än för någon sekund max.
Strax efter har jag glömt bort mitt erkännande för mig själv ochlever återigen i ett äckligt obehagligt tillstånd.
Det är nog därför jag inte alls berättar mycket om mig nu för tiden.
Inte på samma sätt som innan.
För då måste jag lyssna på andras teorier också.
Och när jag inte ens orkar lyssna på mina egna teorier, hur ska jag då orka lyssna på deras?
Och hur ska jag kunna få andra att förstå när jag inte ens själv gör det?
Jag vill tillbaka till den där Josefin som berättar allt för alla.
Nästan iaf.
Den som inte skäms för något sånt inför sina kompisar och så, för de vet ändå redan hur jag är.
Men jag vet inte om de längre vet det.
Tyvärr.
Och hur mycket suger inte det?
Jag vill tillbaka till som det var innan.
Antingen tilldå för länge sedan när vi hade filmkvällar varje helg och alla satt i en hög och kollade på film och hade det mysigt.
Eller tillbaka till inte allt för länge sedan då vi festade varje helg och alla satt i en hög och snackade och hade det mysigt.
Jag tror jag behöver festa lika mycket som Steph behöver det.
Eller nästan iaf.
Jag hopas på en riktigt superhärlig valborg, men vet var jag nog egentligen hellre skulle velat vara.
Av olika anledningar tyvärr.
Tyvärr måste jag nog ta och göra en sån där sak som inte är så mycket Josefin utan merSteph.
Jag kommer nog försöka ignorera altl det där just nu, för att det nog är smidigast så.
Men jag vill inte.
Men har jag tillräckligt mycket mod för att göra något annat?
Det är nog det som gör mig rädd.
Att jag på något sätt känner att jag behöver en ganska stor mängd mod just nu.
Att jag tvivlar på min egna förmåga tror jag.
(...)
Eller vad jag möjligtvis redan har blivit.
Och värst av allt är att jag inte har någon kontroll alls.
Även om jag inbillar mig att jag har det.
Jag vågar inte erkänna för mig själv mer än för någon sekund max.
Strax efter har jag glömt bort mitt erkännande för mig själv ochlever återigen i ett äckligt obehagligt tillstånd.
Det är nog därför jag inte alls berättar mycket om mig nu för tiden.
Inte på samma sätt som innan.
För då måste jag lyssna på andras teorier också.
Och när jag inte ens orkar lyssna på mina egna teorier, hur ska jag då orka lyssna på deras?
Och hur ska jag kunna få andra att förstå när jag inte ens själv gör det?
Jag vill tillbaka till den där Josefin som berättar allt för alla.
Nästan iaf.
Den som inte skäms för något sånt inför sina kompisar och så, för de vet ändå redan hur jag är.
Men jag vet inte om de längre vet det.
Tyvärr.
Och hur mycket suger inte det?
Jag vill tillbaka till som det var innan.
Antingen tilldå för länge sedan när vi hade filmkvällar varje helg och alla satt i en hög och kollade på film och hade det mysigt.
Eller tillbaka till inte allt för länge sedan då vi festade varje helg och alla satt i en hög och snackade och hade det mysigt.
Jag tror jag behöver festa lika mycket som Steph behöver det.
Eller nästan iaf.
Jag hopas på en riktigt superhärlig valborg, men vet var jag nog egentligen hellre skulle velat vara.
Av olika anledningar tyvärr.
Tyvärr måste jag nog ta och göra en sån där sak som inte är så mycket Josefin utan merSteph.
Jag kommer nog försöka ignorera altl det där just nu, för att det nog är smidigast så.
Men jag vill inte.
Men har jag tillräckligt mycket mod för att göra något annat?
Det är nog det som gör mig rädd.
Att jag på något sätt känner att jag behöver en ganska stor mängd mod just nu.
Att jag tvivlar på min egna förmåga tror jag.
(...)
I'm giving you everything.
Jag är så trött nu!
På allvar tröttare än på länge länge.
Inte sådär att jag inte orkar med allt som händer runt omkring elelr nåt sånt.
Utan helt enkelt bara trött för att jag har sovit för ltie.
Alldeles för lite.
Men det var det värt.
För igår var en riktigt trevlig och mysig kväll.
För jag träffade "de där pojkarna som jag ibland umgås med".
Och det är alltid trevligt.
Jag borde umgås oftare med dem faktiskt.
Och de borde umgås oftare med mig också om det är någon skillnad.
Och jag borde sova mer.
Mycket mer.
Ska göra det ikväll.
Ikväll blir det en extremt lugn hemmakväll framför tv:n som gäller.
Om jag ska gissa på ett inte helt otippat scenario så kommer jag sova framför tv:n innan halv tio.
Och imorgon vill jag festa.
Riktigt festa.
Inte fjortisfest utan mysigtfest.
Jag vill grilla på stranden och ha det allmänt mysigt där.
No more studsemattor.
Jag vill grilla framför solnedgången på stranden med de jag håller av och trivs med och ha det mysigast någonsin.
Jag vill ta mitt första dopp i havet för året.
Jag vill sitta tätt framför elden och småsnacka om absolut ingenting bara för att det är så underbart.
Jag vill veta vad jag håller på med.
Och vem jag håller på att bli.
Jag vill ha kontroll.
Men jag vill samtidigt släppa all kontroll och låta ödet ta hand om mitt liv helt och hållet.
I just wanna be me.
Jag är förvånad.
Förvirrad.
Förtvivlad.
Och kanske tom förlorad för tillfället.
Jag vet inte vad jag gör elelr vem jag är nu längre.
Jag är något jag inte vet vad jag skulle kalla det för för varelse.
Jag är inte mig själv.
Men jag är inte någon annan heller.
Jag är borta.
På allvar tröttare än på länge länge.
Inte sådär att jag inte orkar med allt som händer runt omkring elelr nåt sånt.
Utan helt enkelt bara trött för att jag har sovit för ltie.
Alldeles för lite.
Men det var det värt.
För igår var en riktigt trevlig och mysig kväll.
För jag träffade "de där pojkarna som jag ibland umgås med".
Och det är alltid trevligt.
Jag borde umgås oftare med dem faktiskt.
Och de borde umgås oftare med mig också om det är någon skillnad.
Och jag borde sova mer.
Mycket mer.
Ska göra det ikväll.
Ikväll blir det en extremt lugn hemmakväll framför tv:n som gäller.
Om jag ska gissa på ett inte helt otippat scenario så kommer jag sova framför tv:n innan halv tio.
Och imorgon vill jag festa.
Riktigt festa.
Inte fjortisfest utan mysigtfest.
Jag vill grilla på stranden och ha det allmänt mysigt där.
No more studsemattor.
Jag vill grilla framför solnedgången på stranden med de jag håller av och trivs med och ha det mysigast någonsin.
Jag vill ta mitt första dopp i havet för året.
Jag vill sitta tätt framför elden och småsnacka om absolut ingenting bara för att det är så underbart.
Jag vill veta vad jag håller på med.
Och vem jag håller på att bli.
Jag vill ha kontroll.
Men jag vill samtidigt släppa all kontroll och låta ödet ta hand om mitt liv helt och hållet.
I just wanna be me.
Jag är förvånad.
Förvirrad.
Förtvivlad.
Och kanske tom förlorad för tillfället.
Jag vet inte vad jag gör elelr vem jag är nu längre.
Jag är något jag inte vet vad jag skulle kalla det för för varelse.
Jag är inte mig själv.
Men jag är inte någon annan heller.
Jag är borta.
It's like I'm lost
It's like I'm giving up slowly
It's like you're a ghost that's haunting me
Leave me alone
And I know these voices in my head are mine alone
And I know I'll never change my ways
If I don't give you up now
It's like I'm giving up slowly
It's like you're a ghost that's haunting me
Leave me alone
And I know these voices in my head are mine alone
And I know I'll never change my ways
If I don't give you up now
Jag kom på en sak idag.
Som kanske kan vara förklaringen till mitt tillstånd just nu.
Jag tror jag är lite rädd för att släppa någon helt inpå mig igen.
Att låta den personen betyda sådär sjukt mycket på ett sjukt läskigt sätt.
Jag är rädd för vad som ska hända då.
Det är väl därför jag inte vågar ens tänka efter vad jag känner just nu.
Och för att det är lite för mycket på en gång just nu nästan.
Och min hjärna jobbar inte bra när den blir överbelastad.
Den får kortslutning och lägger av ett tag.
Jag har kortslutning nu skulle jag tro.
Och jag är så trött på mig själv!
Så trött på mig och mina principer.
Så trött på mig och min oförmåga att hålla mina principer.
De som jag verkligen står helt och hålelt för och tycker är så lågt att bryta.
Men jag bryter dem ändå.
Eller snuddar jag kanske bara till gränserna?
Give me back my 2006.
Det är som att jag letar efter något speciellt överallt.
Som att jag försöker hitta det där jag inte vet var eller när jag förlorade det.
Mitt medvetande kanske?
Det är som att jag bråkar med mig själv.
It's like I'm a demon I can't face down.
It's like I'm screaming from the outside to have my inside to hear.
It's like I'm deaf, blind and dumb.
It's like I don't trust myself any longer.
And I'm not growing stronger.
Och det är inte med vilje som jag skriver allt i koder.
Det är inte med vilje som allt det där riktiga står skrviet mellan raderna.
Det är så jag är.
Det är så jag nog alltid komemr förbli.
Men jag tycker om dig.
Och det ska jag inte ens ta bort för att jag skäms över att säga det.
För jag skrev det utan att tänka på det.
Och jag kan iaf försöka.
Eller hur.
Även om jag behöver tid.
Och jag vill inte ge mig själv mer tid.
Jag har haft all tid i världen.
Jag har gjort som jag sa.
Jag ahr tom gjort som Steph sa.
Så nu borde det räcka.
Nu borde jag vara där igen väl?
Kan jag inte få vara där igen?
Jag behöver det tror jag.
Något där jag kan få vara säker.
Där jag kan få veta.
Där jag kan få må bra.
Något sånt där som jag inte hade varit ett dugg rädd för.
Något som gör att jag ler när jag stirrar rädslan i vitögat.
På ett tydligare sätt utan de därsakerna mellan raderna:
Jag vill vara kär på ett sånt där udnerbart sätt som man bara upplever ett par gånger max under sin livstid. sådär lyckligt romantiskt förälskad i någon som gör att allt känns ehlt udnerbart och att jag känenr mig oövervinnerlig. Jag vill våga bli riktigt kär nu igen. Jag ill våga satsta och låa mina känslor visas för allt och alla. Jag vill gå på stan med någon som håller mig i handen och säger hur underbar jag är. Jag vill vara tillsammans med någon som jag tycker är underbarast av dem alla. Jag vill sluta vara kär i kärleken och bli kär på riktigt i någon istället. Kär som i kär.
Jag vill sova.
Hej.
Som kanske kan vara förklaringen till mitt tillstånd just nu.
Jag tror jag är lite rädd för att släppa någon helt inpå mig igen.
Att låta den personen betyda sådär sjukt mycket på ett sjukt läskigt sätt.
Jag är rädd för vad som ska hända då.
Det är väl därför jag inte vågar ens tänka efter vad jag känner just nu.
Och för att det är lite för mycket på en gång just nu nästan.
Och min hjärna jobbar inte bra när den blir överbelastad.
Den får kortslutning och lägger av ett tag.
Jag har kortslutning nu skulle jag tro.
Och jag är så trött på mig själv!
Så trött på mig och mina principer.
Så trött på mig och min oförmåga att hålla mina principer.
De som jag verkligen står helt och hålelt för och tycker är så lågt att bryta.
Men jag bryter dem ändå.
Eller snuddar jag kanske bara till gränserna?
Give me back my 2006.
Det är som att jag letar efter något speciellt överallt.
Som att jag försöker hitta det där jag inte vet var eller när jag förlorade det.
Mitt medvetande kanske?
Det är som att jag bråkar med mig själv.
It's like I'm a demon I can't face down.
It's like I'm screaming from the outside to have my inside to hear.
It's like I'm deaf, blind and dumb.
It's like I don't trust myself any longer.
And I'm not growing stronger.
Och det är inte med vilje som jag skriver allt i koder.
Det är inte med vilje som allt det där riktiga står skrviet mellan raderna.
Det är så jag är.
Det är så jag nog alltid komemr förbli.
Men jag tycker om dig.
Och det ska jag inte ens ta bort för att jag skäms över att säga det.
För jag skrev det utan att tänka på det.
Och jag kan iaf försöka.
Eller hur.
Även om jag behöver tid.
Och jag vill inte ge mig själv mer tid.
Jag har haft all tid i världen.
Jag har gjort som jag sa.
Jag ahr tom gjort som Steph sa.
Så nu borde det räcka.
Nu borde jag vara där igen väl?
Kan jag inte få vara där igen?
Jag behöver det tror jag.
Något där jag kan få vara säker.
Där jag kan få veta.
Där jag kan få må bra.
Något sånt där som jag inte hade varit ett dugg rädd för.
Något som gör att jag ler när jag stirrar rädslan i vitögat.
På ett tydligare sätt utan de därsakerna mellan raderna:
Jag vill vara kär på ett sånt där udnerbart sätt som man bara upplever ett par gånger max under sin livstid. sådär lyckligt romantiskt förälskad i någon som gör att allt känns ehlt udnerbart och att jag känenr mig oövervinnerlig. Jag vill våga bli riktigt kär nu igen. Jag ill våga satsta och låa mina känslor visas för allt och alla. Jag vill gå på stan med någon som håller mig i handen och säger hur underbar jag är. Jag vill vara tillsammans med någon som jag tycker är underbarast av dem alla. Jag vill sluta vara kär i kärleken och bli kär på riktigt i någon istället. Kär som i kär.
Jag vill sova.
Hej.
I can't give you no guarantees if that's what you want from me.
Jag älskar min telefon.
Nu har jag börjat fatta hur man går till väga för att sms:a också.
Stephanie hade en lektion med mig.
Samsung skiljer sig ganska mycket från Sony Ericsson faktiskt.
Men nu har jag både hittat väckarklocka och vet hur jag sms:ar.
Så nu är den både superbra och snygg.
Ett bra köp alltså.
Varför är det alltid så läskigt när folk frågar en om den får fråga en en sak?
Genast får man en känsla av vad har jag gjort för dumt nu.
Elelr är det bara jag som får det?
lite knäppt av mig faktiskt eftersom jag själv säger det med jämna mellanrum utan att mena något sånt.
Det är ju en ganska bra fråga faktiskt.
Jag får nog lära mig att hantera den bättre bara.
Jag har också insett hur jag har skrivit den senaste tiden i bloggen.
Vet inte varför det har blivit så riktigt.
Kanske våren som har en hel del med det att göra.
Eller kanske det där andra.
Kanske kanske.
Kanske lite ändå.
Jag är ganska duktig på att ljuga för mig själv.
Jag är även ganska duktig på att inbilla mig saker.
Det gör också att jag är väldigt duktig på att inbilla mig att jag ljuger för mig själv.
Vilket gör att jag ofta förvirrar mig själv.
Nu har jag börjat fatta hur man går till väga för att sms:a också.
Stephanie hade en lektion med mig.
Samsung skiljer sig ganska mycket från Sony Ericsson faktiskt.
Men nu har jag både hittat väckarklocka och vet hur jag sms:ar.
Så nu är den både superbra och snygg.
Ett bra köp alltså.
Varför är det alltid så läskigt när folk frågar en om den får fråga en en sak?
Genast får man en känsla av vad har jag gjort för dumt nu.
Elelr är det bara jag som får det?
lite knäppt av mig faktiskt eftersom jag själv säger det med jämna mellanrum utan att mena något sånt.
Det är ju en ganska bra fråga faktiskt.
Jag får nog lära mig att hantera den bättre bara.
Jag har också insett hur jag har skrivit den senaste tiden i bloggen.
Vet inte varför det har blivit så riktigt.
Kanske våren som har en hel del med det att göra.
Eller kanske det där andra.
Kanske kanske.
Kanske lite ändå.
Jag är ganska duktig på att ljuga för mig själv.
Jag är även ganska duktig på att inbilla mig saker.
Det gör också att jag är väldigt duktig på att inbilla mig att jag ljuger för mig själv.
Vilket gör att jag ofta förvirrar mig själv.
If you don't know how much you mean to me
I'm sorry
I'm not the type to exlpain it in words
I will try to show you
But if I don't succeed
And you don't understand
I'm even more sorry
Sorry
I'm sorry
I'm not the type to exlpain it in words
I will try to show you
But if I don't succeed
And you don't understand
I'm even more sorry
Sorry
Jag har lite svårt för det här tror jag.
Lite svårare än jag riktigt fattar själv tror jag.
Eller ljuger jag för mig själv nu igen?
Nä, jag tror faktiskt att jag är väldigt ärlig mot mig själv när jag erkänner det.
För det är nog förklaringen till rätt mycket just nu.
Förklaringen till nästan för mycket.
Men på ett bra sätt tror jag.
Hej.
Lite svårare än jag riktigt fattar själv tror jag.
Eller ljuger jag för mig själv nu igen?
Nä, jag tror faktiskt att jag är väldigt ärlig mot mig själv när jag erkänner det.
För det är nog förklaringen till rätt mycket just nu.
Förklaringen till nästan för mycket.
Men på ett bra sätt tror jag.
Hej.
...
Ville bara hålla om dej, och va alldeles intill
Ville bara känna känslan av att finnas till
Men jag är förförd av någon ung och vild
Ljudet av mitt hjärta behöver ljudet av ett annat hjärta
en annan människa, så nära som du är
Ljudet av ett hjärta, hey ge mig ljudet av ett annat hjärta
kom - kommunicera, kom och kom lite mera
Ljudet av ett annat hjärta, känna smaken av nån ann'
Ljuset i två andra ögon, värmen från en hand, i hand,
i hand, i hand
Ville bara känna känslan av att finnas till
Men jag är förförd av någon ung och vild
Ljudet av mitt hjärta behöver ljudet av ett annat hjärta
en annan människa, så nära som du är
Ljudet av ett hjärta, hey ge mig ljudet av ett annat hjärta
kom - kommunicera, kom och kom lite mera
Ljudet av ett annat hjärta, känna smaken av nån ann'
Ljuset i två andra ögon, värmen från en hand, i hand,
i hand, i hand
...
I never knew that I could make you sad
I never knew that I could treat you bad
I said things to you that I never said before
(...)
I never you knew that I could feel so sad
I never knew that I could feel so bad
I?m alone and I never experienced this before
She said ?I?ll call you at midnight?
She did never call me at midnight
I never knew that I could treat you bad
I said things to you that I never said before
(...)
I never you knew that I could feel so sad
I never knew that I could feel so bad
I?m alone and I never experienced this before
She said ?I?ll call you at midnight?
She did never call me at midnight
Like indecision to call you.
Jag har typ fått jobb idag tror jag.
Läskigt ju.
Och vet inte riktigt alls hur det komemr vara där.
Men det är väl värt att prova på iaf.
Min underkropp är helt slutkörd nu efter salsan igår och intensiv intercrosseträning igår.
Satan vad jag inte kommer kunna anstränga mig imorgon.
Inte för att jag behöver det heller.
Filmkväll kan därför bli ganska soft.
Det hade det ju blivit i vilket fall som men nu blir det ju extra skönt.
Fast har ganska fullspäckat program för imrgon.
Jag gillar ju att ha lite ledig tid.
Tid för en massa oplanerade saker att hända.
Men vem är jag att klaga.
Nu ska jag nog ta och leka lite med min telefon.
Nu har jag lekt lite me min telefon.
Lite lite.
Det var supertråkigt ju.
Gud vad jag är rastlös.
Vill röra på mig av någon konstig anledning.
Ska nog ut och hoppa lite studsematta.
Även om jag hatar det och alltid får ont i huvudet.
Vilket jag redan haft hela dagen pga vädret.
Ah, det får stå ut, nu ska jag motionera.
Nu ha rjag hoppat på studsemattan också.
Sjukt intensivt hopapde jag...
...i sidär en låt ungefär.
Men min kondis är ju inte direkt på topp så det var bra av mig.
Men jag orkar faktiskt inte skriva mer nu.
Är sjukt trött och ska gå och lägga mig typ nu.
Måste upp tidigt imorgon och sticka till kontoret inann skolan.
Usch.
Fast egentligen; "Sjukt skönt med jobb!"
Så jag klagar egentligen inte.
Jag ska ta och sova ut på måndag iaf.
Och jag borde ha bestämt ämne till desktopen imorgon.
Men det får komma sen.
Och jag ahr föresten kommit på vilken sida jag besöker flest gånger per dag.
www.letssingit.com måste det helt klart vara.
Grymt bra idé med den sidan.
Så den får min förstaplats bland sidbeökande.
Eller nåt sånt.
Hej.
Läskigt ju.
Och vet inte riktigt alls hur det komemr vara där.
Men det är väl värt att prova på iaf.
Min underkropp är helt slutkörd nu efter salsan igår och intensiv intercrosseträning igår.
Satan vad jag inte kommer kunna anstränga mig imorgon.
Inte för att jag behöver det heller.
Filmkväll kan därför bli ganska soft.
Det hade det ju blivit i vilket fall som men nu blir det ju extra skönt.
Fast har ganska fullspäckat program för imrgon.
Jag gillar ju att ha lite ledig tid.
Tid för en massa oplanerade saker att hända.
Men vem är jag att klaga.
Nu ska jag nog ta och leka lite med min telefon.
Nu har jag lekt lite me min telefon.
Lite lite.
Det var supertråkigt ju.
Gud vad jag är rastlös.
Vill röra på mig av någon konstig anledning.
Ska nog ut och hoppa lite studsematta.
Även om jag hatar det och alltid får ont i huvudet.
Vilket jag redan haft hela dagen pga vädret.
Ah, det får stå ut, nu ska jag motionera.
Nu ha rjag hoppat på studsemattan också.
Sjukt intensivt hopapde jag...
...i sidär en låt ungefär.
Men min kondis är ju inte direkt på topp så det var bra av mig.
Men jag orkar faktiskt inte skriva mer nu.
Är sjukt trött och ska gå och lägga mig typ nu.
Måste upp tidigt imorgon och sticka till kontoret inann skolan.
Usch.
Fast egentligen; "Sjukt skönt med jobb!"
Så jag klagar egentligen inte.
Jag ska ta och sova ut på måndag iaf.
Och jag borde ha bestämt ämne till desktopen imorgon.
Men det får komma sen.
Och jag ahr föresten kommit på vilken sida jag besöker flest gånger per dag.
www.letssingit.com måste det helt klart vara.
Grymt bra idé med den sidan.
Så den får min förstaplats bland sidbeökande.
Eller nåt sånt.
Hej.
Hold me tight 'couse it's always been you.
Jag har fått ny mobil idag.
Har nog itne ritkigt fattat det än själv ens.
Har inte ens öppnat paketet och tittat på den än.
Så blir det när man går och handlar med mamma.
Jag drog in dem på Telenor för att visa att min Nokia 7373 inte är så kass som mamma påstår.
Och ut kommer jag med en annan.
Vet inte ens vad den heter.
Ska kolla...
...Samsung z230 hette den visst.
Samsung?
Det vill jag väl inte ha?
Kan man ha det fortfarande ens?
Det avr min gamla gamla också ju.
Och den var sämst.
Jaja, om inte jag vill ha den så tar mamma den.
Och då får jag väl ta hennes istället.
Som jag helelr inte vill ha visserligen.
Ah, det är ett bra abonemang och jag kan i värsta fall skaffa en ny om 18 månader.
Det är inte jättelänge ju.
Eller jo, det är lika länge som jag har haft den jag har nu ju.
Nästan.
Usch, det är skitlänge ju.
Aja, jag orkar inte klydda med telefoner längre.
Det är skittråkigt och jag kan inget om dem.
Jag hoppas bara den är bra iaf.
Och försäljaren borde få nåt pris för bra jobb.
Vi skulle ju inte ens köpa en telefon åt mig!
Så lite cred åt henne.
Även om jag inte vet vad jag tycker om den alls än.
Kan man byta den fortfarande om jag tycker jätteilla om den?
Usch, vad jag är materialistisk nu!
Jag borde vara nöjd med att ha en telefon som funkar.
Jag borde vara glad...
Jag har ritat klänningar idag.
För att sy en riktig.
alltså någon att ha på bröllopet kanske.
Kanske, kanske.
För jag är lite kär i en annan klänning.
Som är en aning för fin egentligen tror jag.
Nä fy!
Det märks att jag har tittat på en massa modebloggar i mitt sökande efter inspiration om klänningar.
Jag skriver ju skittöntigt!
Slut på det från och med nu.
Denna dagen har varit riktigt härlig.
Jag har fått en massa saker gjorda utan att ha behövt stressa.
Det är riktigt skönt.
(Oh, där klarade jag skriva riktigt rätt från början.)
Snart har jag intercrosse-träning med riktig målvakt.
Ska bli lite kul.
Och antagligen knäckande också.
Men men.
Jag vill också vara målvakt.
Blev sjukt sugen på det härom dagen.
Förbannade knän!
Egentligen är jag varken så materialistisk eller aggresiv som jag låter här.
Jag är väldigt lugn och avslappnad egentligen.
Fastän det känns som att min puls är välditg hög just nu.
Varför vet jag inte.
Nu ska jag sticka.
Hej.
Har nog itne ritkigt fattat det än själv ens.
Har inte ens öppnat paketet och tittat på den än.
Så blir det när man går och handlar med mamma.
Jag drog in dem på Telenor för att visa att min Nokia 7373 inte är så kass som mamma påstår.
Och ut kommer jag med en annan.
Vet inte ens vad den heter.
Ska kolla...
...Samsung z230 hette den visst.
Samsung?
Det vill jag väl inte ha?
Kan man ha det fortfarande ens?
Det avr min gamla gamla också ju.
Och den var sämst.
Jaja, om inte jag vill ha den så tar mamma den.
Och då får jag väl ta hennes istället.
Som jag helelr inte vill ha visserligen.
Ah, det är ett bra abonemang och jag kan i värsta fall skaffa en ny om 18 månader.
Det är inte jättelänge ju.
Eller jo, det är lika länge som jag har haft den jag har nu ju.
Nästan.
Usch, det är skitlänge ju.
Aja, jag orkar inte klydda med telefoner längre.
Det är skittråkigt och jag kan inget om dem.
Jag hoppas bara den är bra iaf.
Och försäljaren borde få nåt pris för bra jobb.
Vi skulle ju inte ens köpa en telefon åt mig!
Så lite cred åt henne.
Även om jag inte vet vad jag tycker om den alls än.
Kan man byta den fortfarande om jag tycker jätteilla om den?
Usch, vad jag är materialistisk nu!
Jag borde vara nöjd med att ha en telefon som funkar.
Jag borde vara glad...
Jag har ritat klänningar idag.
För att sy en riktig.
alltså någon att ha på bröllopet kanske.
Kanske, kanske.
För jag är lite kär i en annan klänning.
Som är en aning för fin egentligen tror jag.
Nä fy!
Det märks att jag har tittat på en massa modebloggar i mitt sökande efter inspiration om klänningar.
Jag skriver ju skittöntigt!
Slut på det från och med nu.
Denna dagen har varit riktigt härlig.
Jag har fått en massa saker gjorda utan att ha behövt stressa.
Det är riktigt skönt.
(Oh, där klarade jag skriva riktigt rätt från början.)
Snart har jag intercrosse-träning med riktig målvakt.
Ska bli lite kul.
Och antagligen knäckande också.
Men men.
Jag vill också vara målvakt.
Blev sjukt sugen på det härom dagen.
Förbannade knän!
Egentligen är jag varken så materialistisk eller aggresiv som jag låter här.
Jag är väldigt lugn och avslappnad egentligen.
Fastän det känns som att min puls är välditg hög just nu.
Varför vet jag inte.
Nu ska jag sticka.
Hej.
Say you will, say you want.
Blä.
har en sån där jobbig känsla just nu.
Vet att den kommer vara över ikväll antagligen.
Elelr iaf delvis.
Men den är ändå jobbig.
Och jag är, bortsett från den, väldigt glad idag.
Och ledig från det mesta.
Och spontan ledighet är aldrig fel.
Utan snarare grymt skönt.
Ska bara gå på intercrossen ikväll.
Och sen ska jag nog ta en aus från intercrossen.
Knäna pallar inte alls det nu.
Så en sista gång idag kanske?
På ett tag iaf.
Måste komma på hur jag ska träna istället då.
För jag vill träna.
Nu så ska jag försöka bröja sy på en klännig.
Fast jag vill ha en provdocka.
hade varit mycekt enklare då.
Men men.
Vi får väl se hur det går.
Och jag ska bli på bättre humör.
För jag vill bli av med den där känslan.
Och ska bli det också.
Hej.
har en sån där jobbig känsla just nu.
Vet att den kommer vara över ikväll antagligen.
Elelr iaf delvis.
Men den är ändå jobbig.
Och jag är, bortsett från den, väldigt glad idag.
Och ledig från det mesta.
Och spontan ledighet är aldrig fel.
Utan snarare grymt skönt.
Ska bara gå på intercrossen ikväll.
Och sen ska jag nog ta en aus från intercrossen.
Knäna pallar inte alls det nu.
Så en sista gång idag kanske?
På ett tag iaf.
Måste komma på hur jag ska träna istället då.
För jag vill träna.
Nu så ska jag försöka bröja sy på en klännig.
Fast jag vill ha en provdocka.
hade varit mycekt enklare då.
Men men.
Vi får väl se hur det går.
Och jag ska bli på bättre humör.
För jag vill bli av med den där känslan.
Och ska bli det också.
Hej.
I think it's time for you to hear these lines.
Bara ett kapitel kvar av boken nu.
Den är tråkig.
Men nu har det börjat hända nåt iaf.
Måste läsa ut den ikväll dock.
Tråkigt.
Jag har laddat ner gamla, gamla låtar idag.
Som Tomas och Annika lyssnade på när de träffades.
Och det är ju ett tag sedan de träffades.
Såna som spelades en massa då.
Det är helt mysigt att lyssna på dem och märka hur man komemr iåg delar av texten fortfarande.
Och tom hur videon såg ut till en.
Ibland är minnet en konstig sak.
Den är tråkig.
Men nu har det börjat hända nåt iaf.
Måste läsa ut den ikväll dock.
Tråkigt.
Jag har laddat ner gamla, gamla låtar idag.
Som Tomas och Annika lyssnade på när de träffades.
Och det är ju ett tag sedan de träffades.
Såna som spelades en massa då.
Det är helt mysigt att lyssna på dem och märka hur man komemr iåg delar av texten fortfarande.
Och tom hur videon såg ut till en.
Ibland är minnet en konstig sak.
Once I used to dream
But you aren't my dream any longer
But you aren't my dream any longer
My den bajsen åker till Stora Äpplet imorgon.
En aning avundsjuk är jag ja.
Och så kommer hon vara borta helt länge ju.
Jag vill ha fler långa samtal på telefonen.
Isak får åka till Roskilde.
Det är bra.
Sjukt bra.
Jag vill dit ganska jättemycket NU!
Jag vill inte ha prov och sånt.
Jag vill vara ledig och softa och jobba och bli brun och festa och ha kul.
Jag vill ha sommar.
Och jag vill vara Josefinig på ett sånt där sätt.
Jag vill vara kär.
Jag vill... ...för mycket tror jag.
Jag vill sluta ha en massa förhoppningar och förväntningar och bara acceptera nuläget och ara nöjd och glad över hur det är.
Jag vill inte nöja mig med det vardagliga.
Jag vill...
En aning avundsjuk är jag ja.
Och så kommer hon vara borta helt länge ju.
Jag vill ha fler långa samtal på telefonen.
Isak får åka till Roskilde.
Det är bra.
Sjukt bra.
Jag vill dit ganska jättemycket NU!
Jag vill inte ha prov och sånt.
Jag vill vara ledig och softa och jobba och bli brun och festa och ha kul.
Jag vill ha sommar.
Och jag vill vara Josefinig på ett sånt där sätt.
Jag vill vara kär.
Jag vill... ...för mycket tror jag.
Jag vill sluta ha en massa förhoppningar och förväntningar och bara acceptera nuläget och ara nöjd och glad över hur det är.
Jag vill inte nöja mig med det vardagliga.
Jag vill...
The world never ends
It?s only the beginning
And we can't pretend
To discover it?s meaning
We talked for hours at a time
Then I came to my senses
You?re more than a friend
You?re my perfect lover
It?s only the beginning
And we can't pretend
To discover it?s meaning
We talked for hours at a time
Then I came to my senses
You?re more than a friend
You?re my perfect lover
Hej.
My favorite mistake.
Kom precis på att jag ju inte komemr hinna läsa ut "Det går an" imrong.
Mamam ska ha kalas typ direkt när jag kommer hem.
Och jag hade tänkt träna intercrosse innan.
Intercrossen får skippas antar jag.
För att jag MÅSTE läsa den där förbannat tråkiga boken.
Blä, den är nästan i Candide-klass.
Och det är itne bra.
Nu ska jag slänga mig i sängen och plugga riktigt ordentligt.
Och försöka att inte somna på böckerna.
För det hade inte varit bra.
Och jag är sur på politiken.
För det drog ner mitt underbara humör en massa.
Visst, jag är fortfarande på bra humör men så fort jag tänker på politikgrejsen så blir jag trött.
Och det är inte superlätt att låta bli att tänka på det när man måste plugga satan på det.
So here it goes.
Hej.
Mamam ska ha kalas typ direkt när jag kommer hem.
Och jag hade tänkt träna intercrosse innan.
Intercrossen får skippas antar jag.
För att jag MÅSTE läsa den där förbannat tråkiga boken.
Blä, den är nästan i Candide-klass.
Och det är itne bra.
Nu ska jag slänga mig i sängen och plugga riktigt ordentligt.
Och försöka att inte somna på böckerna.
För det hade inte varit bra.
Och jag är sur på politiken.
För det drog ner mitt underbara humör en massa.
Visst, jag är fortfarande på bra humör men så fort jag tänker på politikgrejsen så blir jag trött.
Och det är inte superlätt att låta bli att tänka på det när man måste plugga satan på det.
So here it goes.
Hej.
Come on into my waves
You can sleep in my caves
Let me know that you will hold me
Till the tides take my soul
Open your eyes and you?ll see
Daydreaming wont concur me
no it wont concur me
Only the good guys can get
what their coming for
All of the dreamer must take what?s apart
Only the good guys receive
what they came here for
And all you dreamers
will leave with a broken heart
Reality
you better face it
Your blood is red
one bite - you?ll taste it
You can sleep in my caves
Let me know that you will hold me
Till the tides take my soul
Open your eyes and you?ll see
Daydreaming wont concur me
no it wont concur me
Only the good guys can get
what their coming for
All of the dreamer must take what?s apart
Only the good guys receive
what they came here for
And all you dreamers
will leave with a broken heart
Reality
you better face it
Your blood is red
one bite - you?ll taste it
Paint the silence.
Jag orkar inte med samhällskunskapen!!!!
Är så trött på allt om olika partier som vill en massa olika saker som jag bara blandar ihop.
De strävar efter det bästa möjliga samhället, räcker inte det att kunna det?!
Politik är ändå tråkigt och inte alls min grej.
Jag förstår nu verkligen varför jag valde natur och inte samhäll.
Tack o lov för det valet.
Fast jag ahr fattat helt och hålelt nu det komiska med att kalla sig själv sosse när man går på privitskola där man lär sig starta egna företag och seglar.
Så duktig har jag blivit på politik iaf.
Fast om det är så duktigt vet jag inte.
Det är nog egentligen ganska allmän kunskap.
Det har snackats en del om honom i skolan idag.
Han har smygit in i olika ämnen under dagen.
Lite läskigt faktiskt.
Fast inte på något dåligt sätt liksom.
Utan bara sådär att han har gjort det.
Jag gick hem från skolan idag.
Gick en omväg och ahde det superskönt ute.
Det avr varmt och kvavt så jag fick ta av mig jackan och gå i koftan bara.
Det var skönt.
Och romenaden var helt underbar.
Jag blev på superbra humör och gick runt och log och hoppade nästan.
Bara sådär utan anledning tom.
Det var helt underbart.
Jag brydde mig inte ens om att folk tittade på mig hela tiden, orkade inte ens bry mig om varför de gjorde det.
Jag var glad ju.
Jag tom dansade i skolan idag.
Fast då sa My och Anna till mig att sluta och skrattade åt mig.
Men det hindrade mig inte från att fortsätta.
Jag var dansig och skulle därför dansa.
Provet idag gick nog sådär.
Hade velat skriva om det tror jag.
Men ja, så kan det gå.
Har ändå inte tid att fundera över det typ.
Måste plugga mer.
På skitpolitiken och styrelsesätten och det där andra skitet som är astråkigt.
Blä för politik och sånt som bara är klyddigt.
Hej.
Är så trött på allt om olika partier som vill en massa olika saker som jag bara blandar ihop.
De strävar efter det bästa möjliga samhället, räcker inte det att kunna det?!
Politik är ändå tråkigt och inte alls min grej.
Jag förstår nu verkligen varför jag valde natur och inte samhäll.
Tack o lov för det valet.
Fast jag ahr fattat helt och hålelt nu det komiska med att kalla sig själv sosse när man går på privitskola där man lär sig starta egna företag och seglar.
Så duktig har jag blivit på politik iaf.
Fast om det är så duktigt vet jag inte.
Det är nog egentligen ganska allmän kunskap.
Det har snackats en del om honom i skolan idag.
Han har smygit in i olika ämnen under dagen.
Lite läskigt faktiskt.
Fast inte på något dåligt sätt liksom.
Utan bara sådär att han har gjort det.
Jag gick hem från skolan idag.
Gick en omväg och ahde det superskönt ute.
Det avr varmt och kvavt så jag fick ta av mig jackan och gå i koftan bara.
Det var skönt.
Och romenaden var helt underbar.
Jag blev på superbra humör och gick runt och log och hoppade nästan.
Bara sådär utan anledning tom.
Det var helt underbart.
Jag brydde mig inte ens om att folk tittade på mig hela tiden, orkade inte ens bry mig om varför de gjorde det.
Jag var glad ju.
Jag tom dansade i skolan idag.
Fast då sa My och Anna till mig att sluta och skrattade åt mig.
Men det hindrade mig inte från att fortsätta.
Jag var dansig och skulle därför dansa.
Provet idag gick nog sådär.
Hade velat skriva om det tror jag.
Men ja, så kan det gå.
Har ändå inte tid att fundera över det typ.
Måste plugga mer.
På skitpolitiken och styrelsesätten och det där andra skitet som är astråkigt.
Blä för politik och sånt som bara är klyddigt.
Hej.
I'm a lumberjack and I'm okey.
Ska plugga nu.
Egentligen.
Borde plugga nu.
Egentligen.
Måste plugga nu.
Egentligen.
Men Isak gjorde så att jag fick lumberjack-låten på huvudet och man kan inte göra något seriöst eller vettigt med den låten på huvudet.
Så jag skyller på Isak.
Eller tackar för att jag har en (om än väldigt dålig) ursäkt för att inte plugga.
Jag måste sluta komma på ursäkter för att inte plugga!
Snart är det sommarlov.
Sommarjobb hade ju varit trevligt då också.
Men det får man ju se hur det går.
Bajs, jag vill ha sommarjobb!
Idag är det 68 dagar till Roskilde.
68 dagar!
Härligt.
Det betyder att det är väldigt snart är sommar.
Fast nu vill jag bara ha helg typ.
Denna veckankomemr bli så sjukt dryg.
Har hur mycket som helst att plugga på.
Och jag hatar att plugga.
Men nu ska jag göra ett försök iaf.
Hej.
Egentligen.
Borde plugga nu.
Egentligen.
Måste plugga nu.
Egentligen.
Men Isak gjorde så att jag fick lumberjack-låten på huvudet och man kan inte göra något seriöst eller vettigt med den låten på huvudet.
Så jag skyller på Isak.
Eller tackar för att jag har en (om än väldigt dålig) ursäkt för att inte plugga.
Jag måste sluta komma på ursäkter för att inte plugga!
Snart är det sommarlov.
Sommarjobb hade ju varit trevligt då också.
Men det får man ju se hur det går.
Bajs, jag vill ha sommarjobb!
Idag är det 68 dagar till Roskilde.
68 dagar!
Härligt.
Det betyder att det är väldigt snart är sommar.
Fast nu vill jag bara ha helg typ.
Denna veckankomemr bli så sjukt dryg.
Har hur mycket som helst att plugga på.
Och jag hatar att plugga.
Men nu ska jag göra ett försök iaf.
Hej.
We've got more bounce in California.
Idag har jag studat satan.
Värsta plugghästen typ.
Så nu är jag helt slut.
Så nu är det sängen som gäller för mig och My.
My med äckliga ostbyxor.
Ost säger hon ja.
Nu ska vi sova på all historie- och samhällsskit som vi har lärt oss idag.
"Det säger mamma är bra."
Skriver mer imorgon.
Så där har ni nåt att se fram emot.
Eller nåt sånt typ.
Vem vet, jag kanske har nåt riktigt superspännande att berätta om imorgon.
Annars kan jag alltid deklarera Sveriges väg från bondesamhälle till ett demokratiskt styre i städerna.
Fast vi hoppas på att det finns nåt mer intressant att skriva om.
My säger att jag skriver "åt helvete konstigt. Babbel babbel."
Hej.
Värsta plugghästen typ.
Så nu är jag helt slut.
Så nu är det sängen som gäller för mig och My.
My med äckliga ostbyxor.
Ost säger hon ja.
Nu ska vi sova på all historie- och samhällsskit som vi har lärt oss idag.
"Det säger mamma är bra."
Skriver mer imorgon.
Så där har ni nåt att se fram emot.
Eller nåt sånt typ.
Vem vet, jag kanske har nåt riktigt superspännande att berätta om imorgon.
Annars kan jag alltid deklarera Sveriges väg från bondesamhälle till ett demokratiskt styre i städerna.
Fast vi hoppas på att det finns nåt mer intressant att skriva om.
My säger att jag skriver "åt helvete konstigt. Babbel babbel."
Hej.
For once in your life be a man.
Är en sak säker; Att historia aldrig upprepar sig?
Man lär sig något nytt av allt som händer.
Min inställning till saker och ting är oftast att jag blir en mer intressant person för varje ny sak jag gör.
Jag lär mig något nytt och kan använda mig av det.
Men häromdagen när jag pratade med en väldigt nära vän och denna sa att "det var historia nu, och att en sak är säker.. ...historia upprepar sig aldrig"
blev jag konfunderad.
Upprepar sig historia aldrig?
Det man redan har varit med om, händer det aldrig mer?
Upprepar man aldrig samma fel igen?
Eller förföljer vissa fel man gör en genom livet?
Eller är det helt enkelt så att när nästa chans skulle kommit att göra fel igen så vågar man inte.
Har man blivit så ändrad att man inte vågar ta chansen att göra fel igen?
Jag hatar när nära vänner mår dåligt.
När jag ser orsaken till att de mår dåligt och inte kan göra något åt det.
När jag vill ge dem all min erfarenhet från min historia men vet att de måste ha sin egna erfarenhet.
Varje mäniska behöver sin egen historia.
Kanske är det tom var människas historia som skiljer oss från varandra.
Eller är det den som för människor samman?
Jag har tänkt en hel del på det den senaste tiden;
På min hostoria.
Och av någon anledning börjar allt som har med min historia att gra för ungefär 1½ år sedan.
Innan dess är allt mest ett blurr.
Eller är det det att mitt register med historia började fyllas på något enormt vid den tiden att det andra raderades?
För när jag tänker på de saker som har ormat mig till den jag är idag så kan ajg mest bara komma på saker som hänt inom det närmsta 1½ året.
Är det dåligt?
Eller betyder det bara att väldigt mycket har hänt som jag inte var beredd på?
Blev jag kanske mer öppen för nya saker då?
Är jag för öppen för nya saker nu?
Man lär sig något nytt av allt som händer.
Min inställning till saker och ting är oftast att jag blir en mer intressant person för varje ny sak jag gör.
Jag lär mig något nytt och kan använda mig av det.
Men häromdagen när jag pratade med en väldigt nära vän och denna sa att "det var historia nu, och att en sak är säker.. ...historia upprepar sig aldrig"
blev jag konfunderad.
Upprepar sig historia aldrig?
Det man redan har varit med om, händer det aldrig mer?
Upprepar man aldrig samma fel igen?
Eller förföljer vissa fel man gör en genom livet?
Eller är det helt enkelt så att när nästa chans skulle kommit att göra fel igen så vågar man inte.
Har man blivit så ändrad att man inte vågar ta chansen att göra fel igen?
Jag hatar när nära vänner mår dåligt.
När jag ser orsaken till att de mår dåligt och inte kan göra något åt det.
När jag vill ge dem all min erfarenhet från min historia men vet att de måste ha sin egna erfarenhet.
Varje mäniska behöver sin egen historia.
Kanske är det tom var människas historia som skiljer oss från varandra.
Eller är det den som för människor samman?
Jag har tänkt en hel del på det den senaste tiden;
På min hostoria.
Och av någon anledning börjar allt som har med min historia att gra för ungefär 1½ år sedan.
Innan dess är allt mest ett blurr.
Eller är det det att mitt register med historia började fyllas på något enormt vid den tiden att det andra raderades?
För när jag tänker på de saker som har ormat mig till den jag är idag så kan ajg mest bara komma på saker som hänt inom det närmsta 1½ året.
Är det dåligt?
Eller betyder det bara att väldigt mycket har hänt som jag inte var beredd på?
Blev jag kanske mer öppen för nya saker då?
Är jag för öppen för nya saker nu?
I wish the stars would turn you in, and leave me standing in the wind
I wish the devil gave you up, and all the snow would melt and stop
I wish the devil gave you up, and all the snow would melt and stop
Det finns bara en sak i mitt liv som jag ångrar.
Många saker som jag tycker var väldigt ondigt av mig att göra men inte som jag ångrar ändå.
Utan det finns bara en sak som jag verkligen ångrar.
Önskar att jag aldrig hade gjort.
Och som jag nog alltid kommer förebrå mig själv för.
Det finns två personer som vet det.
En med tystnadsplikt och en som inte berättar.
Jag vill aldrig mer ha något sådant.
Jag vill inte ha något mer att ångra.
För det är skillnad på att ångra och att önska att man aldrig gjorde.
För enligt mig lär man sig inte något nytt av det man ångrar.
Det förstör bara.
Jag vill inte förstöra.
Så, upprepar sig historia aldrig?
Eller lär man sig aldrig vissa saker?
Många saker som jag tycker var väldigt ondigt av mig att göra men inte som jag ångrar ändå.
Utan det finns bara en sak som jag verkligen ångrar.
Önskar att jag aldrig hade gjort.
Och som jag nog alltid kommer förebrå mig själv för.
Det finns två personer som vet det.
En med tystnadsplikt och en som inte berättar.
Jag vill aldrig mer ha något sådant.
Jag vill inte ha något mer att ångra.
För det är skillnad på att ångra och att önska att man aldrig gjorde.
För enligt mig lär man sig inte något nytt av det man ångrar.
Det förstör bara.
Jag vill inte förstöra.
Så, upprepar sig historia aldrig?
Eller lär man sig aldrig vissa saker?
How I hate what you have done.
Jag är på bättre humör nu.
Har varit i stan och handlat med mamma och Lollo idag.
Även om jag inte sa så jättemycket så höjde det mitt humör lite.
Hittade tre tröjor och även ett antal bikinis.
Tröjorna köpte jag men bikinisarna kunde jag inte bestämma mig om.
Dock kändes det ritkigt somrigt att prova bikini.
Och jag längtar ännu mer till Roskilde nu.
Sjukt mycket.
För av någon anledning känns det som att alla små, skitproblem kommer vara borta då.
Eller iaf försvinna då.
Varför vet jag inte.
Och en aning jättenaivt av mig att tro det.
Men det får mig att längta ännu mer iaf.
Och jag tycker om att längta efter saker jag ser fram emot.
Ibland bygger jag upp förväntningarna alldeles för mycket dock.
Väldigt ofta gör jag det tror jag.
Men då har jag iaf haft längtan.
Jag är riktigt trött nu.
Det blir nog en kväll hemma iaf.
En kväll framför tv:n med de andra.
Eller nåt sånt.
Jag lär ju hamna vid datorn förr eller senare.
Igår fick jag återigen den där känslan som jag så fta får när vi gör nåt med familjen.
En känsla som är sjuk töntig och inte speciellt härlig egentligen heller.
Fast ändå på något sätt.
För jag är den sortens person som an flyga iväg i min fantasivärld väldigt utan att det märks.
Jag har ett helt annat händelseförlopp i min fantasi.
Där jag kan kontrollera allt som händer.
Där jag skriver mina egna historier.
Mina egna berättelser och sagor.
Där jag har min egna sagovärld.
För hur mycket man än inbillar sig att man har vuxit upp så vill man alltid tillbaka till sagornas väld.
Där prinsen alltid får sin prinsessa.
Där de goda alltid vinner krigen.
Där lite kärlek och ömhet mjuknar up den mest hjärtkalla.
Där den nödställda blir räddad av sin riddare på vithäst.
Där allt slutar lyckligt.
Dit vill jag.
Dit flyr jag med jämna mellanrum i hemlighet.
En vacker dag kanske jag tom stannar där.
En vacker dag kanske min verklighet blir saga.
En vacker dag kanske min saga blir verklighet.
Hej.
Har varit i stan och handlat med mamma och Lollo idag.
Även om jag inte sa så jättemycket så höjde det mitt humör lite.
Hittade tre tröjor och även ett antal bikinis.
Tröjorna köpte jag men bikinisarna kunde jag inte bestämma mig om.
Dock kändes det ritkigt somrigt att prova bikini.
Och jag längtar ännu mer till Roskilde nu.
Sjukt mycket.
För av någon anledning känns det som att alla små, skitproblem kommer vara borta då.
Eller iaf försvinna då.
Varför vet jag inte.
Och en aning jättenaivt av mig att tro det.
Men det får mig att längta ännu mer iaf.
Och jag tycker om att längta efter saker jag ser fram emot.
Ibland bygger jag upp förväntningarna alldeles för mycket dock.
Väldigt ofta gör jag det tror jag.
Men då har jag iaf haft längtan.
Jag är riktigt trött nu.
Det blir nog en kväll hemma iaf.
En kväll framför tv:n med de andra.
Eller nåt sånt.
Jag lär ju hamna vid datorn förr eller senare.
Igår fick jag återigen den där känslan som jag så fta får när vi gör nåt med familjen.
En känsla som är sjuk töntig och inte speciellt härlig egentligen heller.
Fast ändå på något sätt.
För jag är den sortens person som an flyga iväg i min fantasivärld väldigt utan att det märks.
Jag har ett helt annat händelseförlopp i min fantasi.
Där jag kan kontrollera allt som händer.
Där jag skriver mina egna historier.
Mina egna berättelser och sagor.
Där jag har min egna sagovärld.
För hur mycket man än inbillar sig att man har vuxit upp så vill man alltid tillbaka till sagornas väld.
Där prinsen alltid får sin prinsessa.
Där de goda alltid vinner krigen.
Där lite kärlek och ömhet mjuknar up den mest hjärtkalla.
Där den nödställda blir räddad av sin riddare på vithäst.
Där allt slutar lyckligt.
Dit vill jag.
Dit flyr jag med jämna mellanrum i hemlighet.
En vacker dag kanske jag tom stannar där.
En vacker dag kanske min verklighet blir saga.
En vacker dag kanske min saga blir verklighet.
Hej.
If home's where my heart is, then I'm out of place.
Jävla skit också.
Fan, fan, fan!
Kan jag inte skärpa mig?!
Förbannat korkat av mig.
Och sjukt onödigt.
Inatt har jag drömt superhärliga drömamr.
Eller en var det kanske bara.
Den var riktigt härlig iaf och jag vaknade glad.
Vaknade glad för sådär en halvtimme sedan.
Sen insåg jag skillnaden på verkligheten och drömmen.
I dreams there are no goodbyes.
Och jag önskar att jag kunde stannat i den drömmen.
Där, då med dig.
För det var bra där.
Det var härligt.
Det var, en drömvärld.
Inte en krystad sådan, utan bara en drömvärld för att saker och ting var som jag önskar att det var.
Det var som det borde vara.
Jag mår illa nu.
Inte sådär illa att jag håller på att spy, det gör jag aldrig.
Utan illa på ett annat sätt som inte går att beskriva riktigt.
Och jag vet att jag bara gör det värre av att tänka på det.
Ändå gör jag det, och vill göra det.
Jag är nog en skum människa.
Ska bädda sängen nu och hoppas på att jag börjar tänka på annat.
Jag har ändå redan gjort önskningsmässigt vad jag har kunnat.
Hej.
Fan, fan, fan!
Kan jag inte skärpa mig?!
Förbannat korkat av mig.
Och sjukt onödigt.
Inatt har jag drömt superhärliga drömamr.
Eller en var det kanske bara.
Den var riktigt härlig iaf och jag vaknade glad.
Vaknade glad för sådär en halvtimme sedan.
Sen insåg jag skillnaden på verkligheten och drömmen.
I dreams there are no goodbyes.
Och jag önskar att jag kunde stannat i den drömmen.
Där, då med dig.
För det var bra där.
Det var härligt.
Det var, en drömvärld.
Inte en krystad sådan, utan bara en drömvärld för att saker och ting var som jag önskar att det var.
Det var som det borde vara.
Jag mår illa nu.
Inte sådär illa att jag håller på att spy, det gör jag aldrig.
Utan illa på ett annat sätt som inte går att beskriva riktigt.
Och jag vet att jag bara gör det värre av att tänka på det.
Ändå gör jag det, och vill göra det.
Jag är nog en skum människa.
Ska bädda sängen nu och hoppas på att jag börjar tänka på annat.
Jag har ändå redan gjort önskningsmässigt vad jag har kunnat.
Hej.
I close my eyes and I see your face
If home's where my heart is then I'm out of place
Lord, won't you give me strength to make it through somehow
I've never been more homesick than now
If home's where my heart is then I'm out of place
Lord, won't you give me strength to make it through somehow
I've never been more homesick than now
I ask nothing of you.
Har ont i magen ikväll.
Inte så att det har stört mig jättemycket men humöret har dragits ner en aning skulle jag tro.
Jag hatar att ha ont i magen.
Och nu vill jag inte skriva mer för det är mcyket skönare att ligga enr när magen gör ont på detta viset.
Jävla mage!
Och de få gånger då jag försöker förutspå och planera min kväll i huvudet så blir det aldrig aldrig som jag har tänkt mig.
På vilket sätt kan ni få klura på.
Men kvällen var trots allt trevlig och det avr hur mysigt som helst att umgås hela familjen.
Jag saknar det lite grann.
Eller ganska mycket.
Men nu ska jag lägga mig i sängen.
Hej hej.
Inte så att det har stört mig jättemycket men humöret har dragits ner en aning skulle jag tro.
Jag hatar att ha ont i magen.
Och nu vill jag inte skriva mer för det är mcyket skönare att ligga enr när magen gör ont på detta viset.
Jävla mage!
Och de få gånger då jag försöker förutspå och planera min kväll i huvudet så blir det aldrig aldrig som jag har tänkt mig.
På vilket sätt kan ni få klura på.
Men kvällen var trots allt trevlig och det avr hur mysigt som helst att umgås hela familjen.
Jag saknar det lite grann.
Eller ganska mycket.
Men nu ska jag lägga mig i sängen.
Hej hej.
...
We are not that different from each other
We just want somebody to discover
Who we really are when we drop our guard
That love has gotta start with you and me
We Oh Oh And We And We You and me We
We've gotta come together
We just want somebody to discover
Who we really are when we drop our guard
That love has gotta start with you and me
We Oh Oh And We And We You and me We
We've gotta come together
Freak like me.
Livet leker med mig för stunden.
Är på det bästa humöret jag har varit på länge och allt känns bara bra.
Jag orkar inte tänka på det där andra ens.
Och är för glad för att låta det nedstämma mig.
För jag är glad.
Glad, glad, glad.
Och dansen gick jättebra idag och avr ritkigt rolig.
Ävenom jag fick gå dit själv, utan Rebecca.
Men det gick super och var ritkigt kul.
Det börjar ju tom likna nån sorts dans nu tror jag.
Kul, kul, kul. (Utan någon sarkasm även om det nog låter som det.)
Jag är gladare än på länge.
Och jag njuter i fulla drag av det.
Varför skulle jag inte?
Och jag har all min gamla musik tillbaka så nu kan jag lyssna på alla mina gamla klassiker och bli glad av det med.
Och kvällen komemr fortsätta vara såhär bra.
Ja, såhär som mina senaste tre timmar har varit borde alla mina dagar ara, hela dagarna.
Det hade varit underbarast.
Och jag fatatde matten idag.
Jag fattade vad det är är vi håller på med.
Nästan iaf.
Så jag kände mig tom smart.
Och jag är ledig nästan hela onsdagen förutom 25 minuter direkt på morgonen då jag har svenskaseminarie.
Superskönt.
Då har jag alltså en hel dag att slänga bort på något helt onödigt.
Det är ju aldrig fel.
Och imrgon ska jag till Wallmans med hela familjen och alla och kolal på uppträdena där.
Vilket ska bli riktigt kul.
Nu ska jag fixa med en klänning och sy om den.
Hej hej.
Är på det bästa humöret jag har varit på länge och allt känns bara bra.
Jag orkar inte tänka på det där andra ens.
Och är för glad för att låta det nedstämma mig.
För jag är glad.
Glad, glad, glad.
Och dansen gick jättebra idag och avr ritkigt rolig.
Ävenom jag fick gå dit själv, utan Rebecca.
Men det gick super och var ritkigt kul.
Det börjar ju tom likna nån sorts dans nu tror jag.
Kul, kul, kul. (Utan någon sarkasm även om det nog låter som det.)
Jag är gladare än på länge.
Och jag njuter i fulla drag av det.
Varför skulle jag inte?
Och jag har all min gamla musik tillbaka så nu kan jag lyssna på alla mina gamla klassiker och bli glad av det med.
Och kvällen komemr fortsätta vara såhär bra.
Ja, såhär som mina senaste tre timmar har varit borde alla mina dagar ara, hela dagarna.
Det hade varit underbarast.
Och jag fatatde matten idag.
Jag fattade vad det är är vi håller på med.
Nästan iaf.
Så jag kände mig tom smart.
Och jag är ledig nästan hela onsdagen förutom 25 minuter direkt på morgonen då jag har svenskaseminarie.
Superskönt.
Då har jag alltså en hel dag att slänga bort på något helt onödigt.
Det är ju aldrig fel.
Och imrgon ska jag till Wallmans med hela familjen och alla och kolal på uppträdena där.
Vilket ska bli riktigt kul.
Nu ska jag fixa med en klänning och sy om den.
Hej hej.
Maybe get rid of you, and then I'll get back to me.
Jag har nog mognat lite den senaste tiden.
Eller så har nånting annat hänt.
Nånting är det iaf.
För jag har slutat göra saker jag ångrar (det kan ju disskuteras huruvida det verkligen stämmer.).
Men jag har framförallt slutat ångra saker jag har gjort.
Och det stämmer faktiskt.
Varför vet jag itne.
Hur vet jag heller inte.
Jag vet dock att det är grymt skönt.
Och det tar bort en del av den där jobbiga känslan jag känner alltför ofta vid vissa tidunkter.
Jag är nog ganska nöjd.
Eller ja, jag ska lära mig att omprioritera så jag måste sluta tänka efter så mycket kring allt sånt.
För jag måste omprioritera saker och ting.
Jag och My var och fikade idag efter att jag hade haft min matteundervisning.
Vi satt och snackade en hel del på Paus och det kändes inte speciellt lockande att gå därifrån för att sticka till intercrossen.
En grej med fikan idag avr att jag och My snackade om det vanliga lite.
Jag berättade lite saker för My som jag har velat berätta ett tag nu.
Just för att My är så sjukt bra att snacka om sånt med.
Och idag var det extra skönt.
Idag låg hon på samma nivå som jag.
Med samma tankar.
De tankar jag skäms lite över.
Som jag egentligen inte alls vill ha eftersom jag är rädd för vad det kan komma att innebära.
Men My kände tydligen likadant.
Och tillsammans kan vi väl vara patetiska.
För även om jag skäms lite över det så kan jag inte förneka att jag tycker det.
Det kanske är våren och solen som gör det med mig/oss.
Kanske umgänget.
Kanske bara helt enkelt vardagen och vi själva.
Kanske tom media.
Nånting är det iaf.
Och oavsett vad det där nånting är så önskar jag lite att allt hade varit så.
Eller okej, jag önskar mycket.
Tyvärr.
För mycket skulle jag tro.
It was silly of me to believe
That if I just opened my heart
Things would come naturally
Joke's on me...yeah
Eller så har nånting annat hänt.
Nånting är det iaf.
För jag har slutat göra saker jag ångrar (det kan ju disskuteras huruvida det verkligen stämmer.).
Men jag har framförallt slutat ångra saker jag har gjort.
Och det stämmer faktiskt.
Varför vet jag itne.
Hur vet jag heller inte.
Jag vet dock att det är grymt skönt.
Och det tar bort en del av den där jobbiga känslan jag känner alltför ofta vid vissa tidunkter.
Jag är nog ganska nöjd.
Eller ja, jag ska lära mig att omprioritera så jag måste sluta tänka efter så mycket kring allt sånt.
För jag måste omprioritera saker och ting.
Jag och My var och fikade idag efter att jag hade haft min matteundervisning.
Vi satt och snackade en hel del på Paus och det kändes inte speciellt lockande att gå därifrån för att sticka till intercrossen.
En grej med fikan idag avr att jag och My snackade om det vanliga lite.
Jag berättade lite saker för My som jag har velat berätta ett tag nu.
Just för att My är så sjukt bra att snacka om sånt med.
Och idag var det extra skönt.
Idag låg hon på samma nivå som jag.
Med samma tankar.
De tankar jag skäms lite över.
Som jag egentligen inte alls vill ha eftersom jag är rädd för vad det kan komma att innebära.
Men My kände tydligen likadant.
Och tillsammans kan vi väl vara patetiska.
För även om jag skäms lite över det så kan jag inte förneka att jag tycker det.
Det kanske är våren och solen som gör det med mig/oss.
Kanske umgänget.
Kanske bara helt enkelt vardagen och vi själva.
Kanske tom media.
Nånting är det iaf.
Och oavsett vad det där nånting är så önskar jag lite att allt hade varit så.
Eller okej, jag önskar mycket.
Tyvärr.
För mycket skulle jag tro.
It was silly of me to believe
That if I just opened my heart
Things would come naturally
Joke's on me...yeah
I miss you so much
I long for your love
It scares me
'Cuz my heart gets so weak
That I can't even breathe
How can you take things so easily?
Baby, why aren't you missing me?
I long for your love
It scares me
'Cuz my heart gets so weak
That I can't even breathe
How can you take things so easily?
Baby, why aren't you missing me?
Okej, nu orkar jag it hålla på med detta längre.
Jag är trött och behöver sova.
Men jag har iaf bestämt mig för att börja dagen med att halsa kaffe som jag fick göra i morse.
(Halsningen ebrodde mest på att jag var sen och hade bråttom.)
För det gjorde gott för mig och jag avr pigg och glad redan på första lektionen.
Emil t.o.m. klagade på att jag var för glad så tidigt på morgonrn.
Så det måste det bli imorgon med.
Speciellt om jag ska orka med Datorkunskapsredovisningen.
Usch, jag vill inte ha datorkunskap.
Lite hoppas man på att Lotta får värkar imorgog och åker in för att föda så att vi slipper redovisningen.
Det hade varit väldigt bra tycker jag.
Jag är trött och behöver sova.
Men jag har iaf bestämt mig för att börja dagen med att halsa kaffe som jag fick göra i morse.
(Halsningen ebrodde mest på att jag var sen och hade bråttom.)
För det gjorde gott för mig och jag avr pigg och glad redan på första lektionen.
Emil t.o.m. klagade på att jag var för glad så tidigt på morgonrn.
Så det måste det bli imorgon med.
Speciellt om jag ska orka med Datorkunskapsredovisningen.
Usch, jag vill inte ha datorkunskap.
Lite hoppas man på att Lotta får värkar imorgog och åker in för att föda så att vi slipper redovisningen.
Det hade varit väldigt bra tycker jag.
I can feel myself turning into dust.
Hitintills har jag gått 12637 steg idag.
Plus cyklat två mil tror jag.
Idag har varit en dag.
Vad för nån vet jag inte.
En annorlunda tror jag.
På något sätt som nog inte har märkts.
Jag har börjat med mitt skrivande igen.
Av någon anledning som jag inte alls vet om men nu har jag tydligen inspiration till att skriva.
Och det är grymt härligt att ha.
Det var ett tag sedan nu ju och det är riktigt skönt att skiva.
Så när jag avr på kyrkogården idag fick jag skrivit lite.
Sen kom det några fåglar dit som kacklade och skrek och skrämde livet ur mig.
Men det var riktigt härligt att sitta där ich skriva.
Jag saknar dig.
Och dig.
Och dig.
Och dig, dig, dig och dig med.
Jag märkte en sak idag som jag inte klarar av (klarar av och klarar av, det är klart jag klarar det men jag tycker inte alls om det och blir bara sur.).
Jag hatar när folk kommenterar en hela tiden.
Och påpekar en massa fel man gör.
utan att ge någon ositiv kommentar alls.
Jag hatar när folk får en att känna sig kass, sopig, ja, rent av dålig.
Jag hatar det.
Och mitt självförtroende kalrar inte alls av det.
Säg till mig om jag gör så mot någon någon gång.
För isf ska jag skämmas.
Jag har en grej jag gör då och då.
Som antagligen är lite halvskum.
Elelr kanske ändå inte alls skum, kanske rent av vanlig.
Men iaf så gör jag det utan att tänka på vad det är jag gör ritkigt.
Jag planerar min egen begravning.
Tragiskt låter det nog.
Och som att jag borde lära mig att leva för dagen.
Men det kan jag, jag bara planerar ändå.
För jag tycker det är skönt på något sätt.
Det ger mig en känsla av att ha kontroll även när jag är borta.
Jag har nyss hittat en ny låt som jag nog vill ska spelas på min begravning.
Fast grejen är den att jag redan har en hel del låtar som jag vill ha där.
Låtar som alla betyder något speciellt för mig eller som jag bara tycker hade passat in.
För jag vill att min begravning ska vara något speciellt.
Något som verkligen skriker josefin.
Men på ett bra sätt liksom.
Ibland är det lite skönt att tänka på ens egen begravning.
Ibland sjukt läskigt, men ibland väldigt mysigt.
Jag är väldigt trött nu.
Väldigt, väldigt.
Borde gå och lägga mig nu.
Eller snart iaf.
Ska äta vitlöksbröd först bara.
Hej.
Plus cyklat två mil tror jag.
Idag har varit en dag.
Vad för nån vet jag inte.
En annorlunda tror jag.
På något sätt som nog inte har märkts.
Jag har börjat med mitt skrivande igen.
Av någon anledning som jag inte alls vet om men nu har jag tydligen inspiration till att skriva.
Och det är grymt härligt att ha.
Det var ett tag sedan nu ju och det är riktigt skönt att skiva.
Så när jag avr på kyrkogården idag fick jag skrivit lite.
Sen kom det några fåglar dit som kacklade och skrek och skrämde livet ur mig.
Men det var riktigt härligt att sitta där ich skriva.
Jag saknar dig.
Och dig.
Och dig.
Och dig, dig, dig och dig med.
Jag märkte en sak idag som jag inte klarar av (klarar av och klarar av, det är klart jag klarar det men jag tycker inte alls om det och blir bara sur.).
Jag hatar när folk kommenterar en hela tiden.
Och påpekar en massa fel man gör.
utan att ge någon ositiv kommentar alls.
Jag hatar när folk får en att känna sig kass, sopig, ja, rent av dålig.
Jag hatar det.
Och mitt självförtroende kalrar inte alls av det.
Säg till mig om jag gör så mot någon någon gång.
För isf ska jag skämmas.
Jag har en grej jag gör då och då.
Som antagligen är lite halvskum.
Elelr kanske ändå inte alls skum, kanske rent av vanlig.
Men iaf så gör jag det utan att tänka på vad det är jag gör ritkigt.
Jag planerar min egen begravning.
Tragiskt låter det nog.
Och som att jag borde lära mig att leva för dagen.
Men det kan jag, jag bara planerar ändå.
För jag tycker det är skönt på något sätt.
Det ger mig en känsla av att ha kontroll även när jag är borta.
Jag har nyss hittat en ny låt som jag nog vill ska spelas på min begravning.
Fast grejen är den att jag redan har en hel del låtar som jag vill ha där.
Låtar som alla betyder något speciellt för mig eller som jag bara tycker hade passat in.
För jag vill att min begravning ska vara något speciellt.
Något som verkligen skriker josefin.
Men på ett bra sätt liksom.
Ibland är det lite skönt att tänka på ens egen begravning.
Ibland sjukt läskigt, men ibland väldigt mysigt.
Jag är väldigt trött nu.
Väldigt, väldigt.
Borde gå och lägga mig nu.
Eller snart iaf.
Ska äta vitlöksbröd först bara.
Hej.
Still falling
Breathless and on again
Inside today
Beside me today
Around broken in two
Till your eyes shed
Into dust
Like two strangers
Turning into dust
Till my hand shook
With the way I fear
I could possibly be fading
Or have something more to gain
I could feel myself growing colder
I could feel myself under your fate
Under your fate
It was you
Breathless and tall
I could feel my eyes turning into dust
And two strangers
Turning into dust
Turning into dust
En ny och fräsch start
Jag har städat mitt rum nu.
Sådär riktigt städat.
Som jag aldrig gör.
Så nu är mitt rum ritkigt städat.
Dammat, damsugit, utrensat och sorterat är det nu.
Är lite stolt över mig själv.
Även om det tog sjukt lång tid.
Och även om det inte är en sådär stor grej att ha städat sitt rum.
Men jag har gjort det nu iaf.
Och det blev rent.
Nu känns det som att jag är redo för en nystart.
Med det mesta faktsikt.
En nystart.
Eller en omstart?
Idag fick jag höra något av det gulligaste jag hört.
Gulligarre än de där romantiska filemrna som visas på tv och sånt.
Och när jag hörde det fick jag direkt efteråt höra att jag fick en "helt glansig och romantisk blick".
Har jag en speciell "romantik-blick"?
Det var nytt för mig isf.
Jag måste nog plugga nu.
Måste lära mig om urbaniseringen, folkrörelser och nånting mer tills imrgon.
Fast det ska nog gå faktiskt.
Folkrörelser har jag ju mitt lilla tal inlärt redan så det är väl bara att at det.
Och imrogn ska jag träna.
ritkigt träna.
Och bli trött, ja helt utmattad.
För jag ska börja bli duktig.
Det är ju bara två månader kvar nu tills somamren.
Även om jag redan har blivit lite brun.
Snacka oma tt det gjorde ont inatt när jag vände på mig föresten.
Det kändes som att huden hade fastnat i bäddlakanet och att den drogs av då jag vände på mig.
Ont.
Nu ska jag plugga.
Och sova.
För jag är nog tröttast.
Hej.
Sådär riktigt städat.
Som jag aldrig gör.
Så nu är mitt rum ritkigt städat.
Dammat, damsugit, utrensat och sorterat är det nu.
Är lite stolt över mig själv.
Även om det tog sjukt lång tid.
Och även om det inte är en sådär stor grej att ha städat sitt rum.
Men jag har gjort det nu iaf.
Och det blev rent.
Nu känns det som att jag är redo för en nystart.
Med det mesta faktsikt.
En nystart.
Eller en omstart?
Idag fick jag höra något av det gulligaste jag hört.
Gulligarre än de där romantiska filemrna som visas på tv och sånt.
Och när jag hörde det fick jag direkt efteråt höra att jag fick en "helt glansig och romantisk blick".
Har jag en speciell "romantik-blick"?
Det var nytt för mig isf.
Jag måste nog plugga nu.
Måste lära mig om urbaniseringen, folkrörelser och nånting mer tills imrgon.
Fast det ska nog gå faktiskt.
Folkrörelser har jag ju mitt lilla tal inlärt redan så det är väl bara att at det.
Och imrogn ska jag träna.
ritkigt träna.
Och bli trött, ja helt utmattad.
För jag ska börja bli duktig.
Det är ju bara två månader kvar nu tills somamren.
Även om jag redan har blivit lite brun.
Snacka oma tt det gjorde ont inatt när jag vände på mig föresten.
Det kändes som att huden hade fastnat i bäddlakanet och att den drogs av då jag vände på mig.
Ont.
Nu ska jag plugga.
Och sova.
För jag är nog tröttast.
Hej.
Comfortable as I am
I need your reassurance
And comfortable as you are
You count the days
But if I wanted silence
I would whisper
And if I wanted loneliness
I'd choose to go
And if I liked rejection
I'd audition
And if I didn't love you
You would know
And why can't you just hold me
And how come it is so hard
And do you like to see me broken
And why do I still care
I need your reassurance
And comfortable as you are
You count the days
But if I wanted silence
I would whisper
And if I wanted loneliness
I'd choose to go
And if I liked rejection
I'd audition
And if I didn't love you
You would know
And why can't you just hold me
And how come it is so hard
And do you like to see me broken
And why do I still care
En enkel historia, en simpel anekdot.
Hade skrivit ett inlägg innan men det försvann så jag vet inte hur det komemr gå med detta helelr.
Komemr inte ritkigt ihåg avd jag skrev i det.
Mest att jag är trött tror jag.
för det är jag.
Sådär extremt trött.
Har jobbat idag med och är helt slutkörd.
Vaknade med träningsvärk i hela kroppen i morse.
Och då menar jag verkligen överallt, på de mest konstiga ställen.
Jag har nog aldrig haft träningsvärk i fingrarna innan.
Men det kan man visst ha.
Och hela ryggen, och låren.
Men det är ju bra att jag får ut lite träningsmässigt av att jobba också.
Allt sånt är ju bra.
Jag ahr fått ännu mer färg idag.
Så nu bränenr huden verkligen hela tiden.
Hudfeber hörde jag att det visst kallas.
elelr nåt sånt.
Det är ett lite bra namn tycker jag, stämemr väldigt bra in.
Jag ahr bråkat med mamma ikväll.
Och vi bråkar inte så ofta.
Och jag hatar att bråka.
Konflikträdd tror jag att jag är.
Och jag lider väl av den högsta gradens sådan också.
Förutom vissa sammanhang då det verklgien är undantag.
Men i vilket fall som så bråkade vi.
Och jag kan inte ens vara sur för jag vet att det är mitt fel.
Att jag måste hjälpa till mer hemma.
Att jag måste ta atg i saker och ting.
Osv.
Och tydlgien måste jag dölja mina humörssvängningar bättre.
De som jag försöker bli av med.
De jag verkligen tycker ritkigt illa om.
De jag trodde att jag lyckades dölja lite iaf.
Jag orkar inte skriva mer nu.
Eller jo men jag ser knappt tangenterna jag trycker på så jag evt itne om det är så smart då.
Då vet vi hur det kommer sluta.
Ja, nu ska jag sova och njuta av att få slänga mig i min mjuka underbara säng.
Imorgon är det skola och fullt upp igen.
Hela denna veckan kommer vara riktigt stressig.
Jag vill ha någon extra dag ledigt.
Snälla.
Hej.
Komemr inte ritkigt ihåg avd jag skrev i det.
Mest att jag är trött tror jag.
för det är jag.
Sådär extremt trött.
Har jobbat idag med och är helt slutkörd.
Vaknade med träningsvärk i hela kroppen i morse.
Och då menar jag verkligen överallt, på de mest konstiga ställen.
Jag har nog aldrig haft träningsvärk i fingrarna innan.
Men det kan man visst ha.
Och hela ryggen, och låren.
Men det är ju bra att jag får ut lite träningsmässigt av att jobba också.
Allt sånt är ju bra.
Jag ahr fått ännu mer färg idag.
Så nu bränenr huden verkligen hela tiden.
Hudfeber hörde jag att det visst kallas.
elelr nåt sånt.
Det är ett lite bra namn tycker jag, stämemr väldigt bra in.
Jag ahr bråkat med mamma ikväll.
Och vi bråkar inte så ofta.
Och jag hatar att bråka.
Konflikträdd tror jag att jag är.
Och jag lider väl av den högsta gradens sådan också.
Förutom vissa sammanhang då det verklgien är undantag.
Men i vilket fall som så bråkade vi.
Och jag kan inte ens vara sur för jag vet att det är mitt fel.
Att jag måste hjälpa till mer hemma.
Att jag måste ta atg i saker och ting.
Osv.
Och tydlgien måste jag dölja mina humörssvängningar bättre.
De som jag försöker bli av med.
De jag verkligen tycker ritkigt illa om.
De jag trodde att jag lyckades dölja lite iaf.
Jag orkar inte skriva mer nu.
Eller jo men jag ser knappt tangenterna jag trycker på så jag evt itne om det är så smart då.
Då vet vi hur det kommer sluta.
Ja, nu ska jag sova och njuta av att få slänga mig i min mjuka underbara säng.
Imorgon är det skola och fullt upp igen.
Hela denna veckan kommer vara riktigt stressig.
Jag vill ha någon extra dag ledigt.
Snälla.
Hej.
Och det är du som är min orsak,
Ett diffust mysterium, men en självklarhet.
Ett diffust mysterium, men en självklarhet.
Medan de andra sover i mitt uterum.
Idag ahr vi haft gangträff.
För första gången på väldigt länge.
Alldelels för länge.
Och med gangträff menar jag inte sådär att vi från ganget träffas liksom i all allmänhet.
Nä, gangträff är när vi från ganget, och endast vi därfirån träffas och umgås.
Det är mysigt.
Sjukt mysigt.
Och My skrämmer mig.
Och Anna tycker att jag är så tjock det går att bli.
Och ja, jag är den som är mest vaken av oss.
Men nu ska jag nog gå ut till dem igen.
Känenr att anledningen till att jag gick in här nu och satte mig vid datorn avr inte ritkigt bra kanske.
Kanske, bara kanske.
Vad vet jag?
Jag är ändå bara en tjej i sina bästa är som är sönderbränd och ser bilder av frigolit när hon blundar.
Det är ganska illa det.
Hej.
För första gången på väldigt länge.
Alldelels för länge.
Och med gangträff menar jag inte sådär att vi från ganget träffas liksom i all allmänhet.
Nä, gangträff är när vi från ganget, och endast vi därfirån träffas och umgås.
Det är mysigt.
Sjukt mysigt.
Och My skrämmer mig.
Och Anna tycker att jag är så tjock det går att bli.
Och ja, jag är den som är mest vaken av oss.
Men nu ska jag nog gå ut till dem igen.
Känenr att anledningen till att jag gick in här nu och satte mig vid datorn avr inte ritkigt bra kanske.
Kanske, bara kanske.
Vad vet jag?
Jag är ändå bara en tjej i sina bästa är som är sönderbränd och ser bilder av frigolit när hon blundar.
Det är ganska illa det.
Hej.
Rött är känslornas färg.
...och för stunden också även min färg.
Jag har jobbat idag.
Ska jobba imorgon också.
Har tjänat sjukt bra och ahft det ritkigt skönt.
Lite slitigt var det ju men för de pengarna var det ingenting alls.
Och vi stod dessutom ute i solen hela dagen så jag ahr fått enormt med färg.
Lite för mycket kan man nästan tycka.
De delar av överkroppen som linnet inte täckte är nu röda och svider.
Min första solbränna detta året.
Härligt.
Det betyder att våren/sommaren är här.
Och det är ju helt underbart.
Så jag är ganska glad nu.
Och skrattar varje gång jag tittar mig i segeln.
Men det är ju bra att jag blir glad av att se mig själv iaf.
Alltid en början.
Imorgon ska jag jobba igen.
Och sen har jag min roskildebiljett betald på en helg.
DET kallar jag bra arbete.
Eller ja, bra betalt.
Riktigt skönt känns det iaf.
Så jag är glad.
Ja, jag är glad.
Mest sådär allmänt.
Mest för att ja, jag har kommit till en sån där punkt då jag inte orkar bry mig om småsaker (det komemr ändras väldigt snart igen, det vet jag men ändå.).
Så jag låter de saker som ananrs hade fyllt min så lätt överarbetade hjärna vara för stunden.
Det är så mycket skönare så.
Och så är jag nog ganska trött eftersom jag var uppe halv sju i morse.
Imorgon blir det sovmorgon, behöver inte gå upp förrän halv åtta ju.
Men nu ska jag planera och organisera kvällen.
Hej.
Jag har jobbat idag.
Ska jobba imorgon också.
Har tjänat sjukt bra och ahft det ritkigt skönt.
Lite slitigt var det ju men för de pengarna var det ingenting alls.
Och vi stod dessutom ute i solen hela dagen så jag ahr fått enormt med färg.
Lite för mycket kan man nästan tycka.
De delar av överkroppen som linnet inte täckte är nu röda och svider.
Min första solbränna detta året.
Härligt.
Det betyder att våren/sommaren är här.
Och det är ju helt underbart.
Så jag är ganska glad nu.
Och skrattar varje gång jag tittar mig i segeln.
Men det är ju bra att jag blir glad av att se mig själv iaf.
Alltid en början.
Imorgon ska jag jobba igen.
Och sen har jag min roskildebiljett betald på en helg.
DET kallar jag bra arbete.
Eller ja, bra betalt.
Riktigt skönt känns det iaf.
Så jag är glad.
Ja, jag är glad.
Mest sådär allmänt.
Mest för att ja, jag har kommit till en sån där punkt då jag inte orkar bry mig om småsaker (det komemr ändras väldigt snart igen, det vet jag men ändå.).
Så jag låter de saker som ananrs hade fyllt min så lätt överarbetade hjärna vara för stunden.
Det är så mycket skönare så.
Och så är jag nog ganska trött eftersom jag var uppe halv sju i morse.
Imorgon blir det sovmorgon, behöver inte gå upp förrän halv åtta ju.
Men nu ska jag planera och organisera kvällen.
Hej.
Ah, solen skiner och det är vår
Nu är jag glad igen.
Mitt humör har svängt som bara den idag.
Sjukt mcyekt faktiskt.
Var glad och hopade runt på stan ena stunden för att i andra avra sur och knappt säga ett ord till någon på en bra stund.
Men nu är jag glad iaf.
Typ riktigt glad.
Även om jag är hemma själv en fredagskväll.
Eller inte hamma själv, men ja, ni fattar ja.
Bajs också.
Nu blev jag plötsligt å sämre humör igen.
Det hemska är att mitt humör på fullaste allvar svänger såhär mycket nu för tiden.
Vet inte varför, vet verkligen inte varför.
Och jag hatar det evrklgien.
Jag vill inte ha dessa humörssvängningar.
Jag vill avra glad hela tiden.
Glad och lycklig.
Och kär.
Men lyckligt kär då.
Annars kan det lika gärna vara.
För jag är trött på allt som inte funkar.
På allt som bara strular hela tiden.
Så jag ska försöka ta tag i mig själv och skärpa mig.
Jag ska klara det denan gången också.
Även om jag inte ritkigt har helt rätt motivation.
Och jag känenr mig själv för väl för att inse att jag inte kommer klara det denna gången helelr.
Inte de saker som jag tänker på just nu iaf.
Men men.
Nä, jag måste sova nu iaf.
Ska upp halv sju imrgonbitti för att jobba.
så de är ju bra om jag är någorlunda utvilad.
Nu nu går jag.
Till sängen alltså.
Hej.
Och det avr somamr idag föresten.
elerl nä okejdå, vår.
Men somrigt.
Och det var underbart och supermysigt.
Och jag fick en ros på stan.
Och ost.
Men rosen var finare än osten.
Och jag åt Lejonet och Björnen-glass.
Och såg Victor.
Och satt och solade mig på kyrkogården med de andra.
Och färgade håret till en normal färg.
Och blev hyfsat nöjd med den denna gången.
Även om jag nu efteråt nästan skulle vilja ha den ljusare.
Fast jag ska inte leka mer med håret.
Och jag ska inte skriva mer här nu helelr förjag komemr vara astrött imrgon.
Så sov gott alla barn.
Hej.
Mitt humör har svängt som bara den idag.
Sjukt mcyekt faktiskt.
Var glad och hopade runt på stan ena stunden för att i andra avra sur och knappt säga ett ord till någon på en bra stund.
Men nu är jag glad iaf.
Typ riktigt glad.
Även om jag är hemma själv en fredagskväll.
Eller inte hamma själv, men ja, ni fattar ja.
Bajs också.
Nu blev jag plötsligt å sämre humör igen.
Det hemska är att mitt humör på fullaste allvar svänger såhär mycket nu för tiden.
Vet inte varför, vet verkligen inte varför.
Och jag hatar det evrklgien.
Jag vill inte ha dessa humörssvängningar.
Jag vill avra glad hela tiden.
Glad och lycklig.
Och kär.
Men lyckligt kär då.
Annars kan det lika gärna vara.
För jag är trött på allt som inte funkar.
På allt som bara strular hela tiden.
Så jag ska försöka ta tag i mig själv och skärpa mig.
Jag ska klara det denan gången också.
Även om jag inte ritkigt har helt rätt motivation.
Och jag känenr mig själv för väl för att inse att jag inte kommer klara det denna gången helelr.
Inte de saker som jag tänker på just nu iaf.
Men men.
Nä, jag måste sova nu iaf.
Ska upp halv sju imrgonbitti för att jobba.
så de är ju bra om jag är någorlunda utvilad.
Nu nu går jag.
Till sängen alltså.
Hej.
Och det avr somamr idag föresten.
elerl nä okejdå, vår.
Men somrigt.
Och det var underbart och supermysigt.
Och jag fick en ros på stan.
Och ost.
Men rosen var finare än osten.
Och jag åt Lejonet och Björnen-glass.
Och såg Victor.
Och satt och solade mig på kyrkogården med de andra.
Och färgade håret till en normal färg.
Och blev hyfsat nöjd med den denna gången.
Även om jag nu efteråt nästan skulle vilja ha den ljusare.
Fast jag ska inte leka mer med håret.
Och jag ska inte skriva mer här nu helelr förjag komemr vara astrött imrgon.
Så sov gott alla barn.
Hej.
En som räknas ens fingrar för att se att man är okej.
Idag är jag glad.
Nu är jag underbart lycklig.
Sådär äckligt lycklig som jag har pratat om tidigare.
Musikaler är det allra bästa för mig utan tvekan.
På allvar vet jag inget som ger mig samma känsla, samma känsla av total lycka.
Jag var och såg Asyl på Heleneholm idag.
Stefan hade skrivit allt till den och hade gjort ett riktigt grymt jobb.
Den var sjukt bra.
Han kan nog bli nåt stort ha.
Var ritkgit kul att se honom spela också.
Ja, hela musikalen var väldigt, jättebra.
Och hade med det mesta musikaler ska ha (förutom musik och sång då):
Dans, humos, sorg, allvar, ironi, och framförallt; extremt underbar kärlek.
Sån där sorts romantik som gör att man blir alldeles varm inuti och bara utbrister "Naaaw".
De var så riktigt gulliga.
Sån där romantik vill jag också uppleva.
Gud, jag vill nog leva i en musikal.
Det är nog mitt drömyrke.
Eller ja, det är ju egentligen mitt drömyrke på allvar.
Men iom att jag inte kan sjunga alls så vet jag ju att det är lite kört för min del.
Men jag vill ändå leva i en musikal.
Och inte leva som att spela i en utan som att vara en av rollerna.
Det vill jag.
Nä nu ska jag inte skriva ytterligare ett långt inlägg om hur mycket jag älskar musikaler.
Det finns det redan för många om i min blogg.
Jag är iaf lycklig nu.
Och glad.
Och alla problem och alla saker jag har tänkt på under veckan känns som bortblåsta.
De känns obefintliga och jag lever i min egna lilla musikalvärld där jag mest hela tiden bara ler.
Jag hoppas att jag känner så imorgon med.
För isf kommer det bli en riktigt bra dag imorgon.
Hej.
Nu är jag underbart lycklig.
Sådär äckligt lycklig som jag har pratat om tidigare.
Musikaler är det allra bästa för mig utan tvekan.
På allvar vet jag inget som ger mig samma känsla, samma känsla av total lycka.
Jag var och såg Asyl på Heleneholm idag.
Stefan hade skrivit allt till den och hade gjort ett riktigt grymt jobb.
Den var sjukt bra.
Han kan nog bli nåt stort ha.
Var ritkgit kul att se honom spela också.
Ja, hela musikalen var väldigt, jättebra.
Och hade med det mesta musikaler ska ha (förutom musik och sång då):
Dans, humos, sorg, allvar, ironi, och framförallt; extremt underbar kärlek.
Sån där sorts romantik som gör att man blir alldeles varm inuti och bara utbrister "Naaaw".
De var så riktigt gulliga.
Sån där romantik vill jag också uppleva.
Gud, jag vill nog leva i en musikal.
Det är nog mitt drömyrke.
Eller ja, det är ju egentligen mitt drömyrke på allvar.
Men iom att jag inte kan sjunga alls så vet jag ju att det är lite kört för min del.
Men jag vill ändå leva i en musikal.
Och inte leva som att spela i en utan som att vara en av rollerna.
Det vill jag.
Nä nu ska jag inte skriva ytterligare ett långt inlägg om hur mycket jag älskar musikaler.
Det finns det redan för många om i min blogg.
Jag är iaf lycklig nu.
Och glad.
Och alla problem och alla saker jag har tänkt på under veckan känns som bortblåsta.
De känns obefintliga och jag lever i min egna lilla musikalvärld där jag mest hela tiden bara ler.
Jag hoppas att jag känner så imorgon med.
För isf kommer det bli en riktigt bra dag imorgon.
Hej.
So tell me, have you ever really?
Idag har varit en bättre dag.
Jag har kommit på vad jag tycker och tänker om de två saker som ekade mest i huvudet igår.
De som verkligen hemsökte huvudet hela dagen.
Den ena har jag kommit fram till att det får kvitta.
Jag gör väl klantiga och korkade saker men ibland orkar jag faktiskt inte bry mig om det.
Så det är inte lika irriterande nu.
Den andra, som jag ah rtänkt en del på idag med, den har jag också kommit att inse lite om.
Jag har kommit fram till att inte försöka övertänka och analysera allt och inget.
Jag ska låta allt flöda på som det vill.
Antingen blir det på det ena sättet eller det andra.
Antingen händer det inget eller så händer det allt.
Vem vet?
Mamma tycker föresten att det är ett problem jag har.
Att jag antingen äruppe elelr nere.
Att jag aldrig är sådär mittemellan.
Och att jag svänger som bara den i mitt humör.
Jag tror hon har ganska rätt.
Men jag vet inte något jag kan göra åt det.
Kanske har Anna rätt i att jag är lite av en dramaqueen.
Men bara kanske.
Och isf bara lite av en.
Jag ska strax gå och lägag mig tror jag.
Är väldigt trött fortfarande.
Somande nästan på riktigt på svenskan idag när vi skulle läsa.
Jag måste sova mer.
Men jag ahr varit flitig idag iaf.
Alltså efter skolan.
Då hade jag matteundervisning med en tjej på biblioteket.
Gick igenom grejer från matte b.
Det ska nog funka tror jag.
Ett extraknäck iaf.
Och det är ju alltid bra.
Det känns riktigt uttröttande att inte något ställe alls har hört av sig til mig angående sommar-/extrajobb.
Och jag har ändå lämnat in på omkring 40 ställen tror jag.
Hade ju varit kul att höra att de övervägde en iaf.
Hade varit sjukt skönt att få höra att man har fått nåt.
Hoppet om sommarjobb börjar ju dalna lite.
Det får kanske bli en snål sommar.
Men med mycket fritid iaf.
Ah, jag ska söka vidare och hoppas på det bästa.
Mycket mer kan jag ju inte göra.
Nu ska jag crasha i sängen som står här intill mig alldeles obäddad...
...och tom.
Ser inte alls sådär inbjudande ut.
Ser inte ens mysig ut faktiskt.
Det ska en säng väl göra?
Jag får väl lägga mig där ändå och gosa in mig bland kuddarna.
De kan väl få funka idag då.
Ska nog öppna fönstrena mer så att rummet blir kallt och krypa ner under det varma myiga täcket och titta på tv.
Ja, det får funka ikväll.
Och ja, det jag kom fram till igår vill jag fortfarande.
Mer än någonsin typ.
För att, ja, jag är jag.
Och jag är förutsägbar.
Så varför skulle jag ändra mig med det då?
Ja, jag vill det.
Mycket.
Mer än mycket.
Men inte sådär liksom ändå.
Utan mer så.
Precis.
Så.
Nu försvinner jag ner under täcket.
Hej.
Jag har kommit på vad jag tycker och tänker om de två saker som ekade mest i huvudet igår.
De som verkligen hemsökte huvudet hela dagen.
Den ena har jag kommit fram till att det får kvitta.
Jag gör väl klantiga och korkade saker men ibland orkar jag faktiskt inte bry mig om det.
Så det är inte lika irriterande nu.
Den andra, som jag ah rtänkt en del på idag med, den har jag också kommit att inse lite om.
Jag har kommit fram till att inte försöka övertänka och analysera allt och inget.
Jag ska låta allt flöda på som det vill.
Antingen blir det på det ena sättet eller det andra.
Antingen händer det inget eller så händer det allt.
Vem vet?
Mamma tycker föresten att det är ett problem jag har.
Att jag antingen äruppe elelr nere.
Att jag aldrig är sådär mittemellan.
Och att jag svänger som bara den i mitt humör.
Jag tror hon har ganska rätt.
Men jag vet inte något jag kan göra åt det.
Kanske har Anna rätt i att jag är lite av en dramaqueen.
Men bara kanske.
Och isf bara lite av en.
Jag ska strax gå och lägag mig tror jag.
Är väldigt trött fortfarande.
Somande nästan på riktigt på svenskan idag när vi skulle läsa.
Jag måste sova mer.
Men jag ahr varit flitig idag iaf.
Alltså efter skolan.
Då hade jag matteundervisning med en tjej på biblioteket.
Gick igenom grejer från matte b.
Det ska nog funka tror jag.
Ett extraknäck iaf.
Och det är ju alltid bra.
Det känns riktigt uttröttande att inte något ställe alls har hört av sig til mig angående sommar-/extrajobb.
Och jag har ändå lämnat in på omkring 40 ställen tror jag.
Hade ju varit kul att höra att de övervägde en iaf.
Hade varit sjukt skönt att få höra att man har fått nåt.
Hoppet om sommarjobb börjar ju dalna lite.
Det får kanske bli en snål sommar.
Men med mycket fritid iaf.
Ah, jag ska söka vidare och hoppas på det bästa.
Mycket mer kan jag ju inte göra.
Nu ska jag crasha i sängen som står här intill mig alldeles obäddad...
...och tom.
Ser inte alls sådär inbjudande ut.
Ser inte ens mysig ut faktiskt.
Det ska en säng väl göra?
Jag får väl lägga mig där ändå och gosa in mig bland kuddarna.
De kan väl få funka idag då.
Ska nog öppna fönstrena mer så att rummet blir kallt och krypa ner under det varma myiga täcket och titta på tv.
Ja, det får funka ikväll.
Och ja, det jag kom fram till igår vill jag fortfarande.
Mer än någonsin typ.
För att, ja, jag är jag.
Och jag är förutsägbar.
Så varför skulle jag ändra mig med det då?
Ja, jag vill det.
Mycket.
Mer än mycket.
Men inte sådär liksom ändå.
Utan mer så.
Precis.
Så.
Nu försvinner jag ner under täcket.
Hej.
You leave me hanging on only to catch my breath
I got you and I got nothing left
Don't leave me all alone down here
with myself and all of my fear
I got you and I got nothing left
Don't leave me all alone down here
with myself and all of my fear
I need some sleep
Jag har märkt det nu, att jag har kommit in i en sån period då jag skriver en massa deprimerande grejer hela tiden.
Fast jag kanske inte gör det så tydligt ändå.
Men ja, förlåt isf.
Men jag är ganska säker (hoppas ganska stenhårt) att det snart kommer bli lite mer glada inlägg.
Snart, snart.
Men inte riktigt än.
Tiden är en rolig sak (rolig eller komisk?).
Och vad den gör med folk.
Eller vad den inte gör med folk.
Vad den har för påverkan på vad man tänker och känner.
Eller vad den inte alls har någon påverkan på vad man tänker och känner.
Och hur snabbt den kan gå.
Och hur segt det kan kännas.
Och hur beroende man är den.
Och hur...
...hur den alltid hinner ikapp en.
Ja, tiden är läskig.
Never Look back we said
Lite undrar jag hur allt kommer vara om ett år.
Hur allt kommer vara annorlunda.
Hur jag kommer tycka att detta var jättelänge sedan.
525 600 minuter.
Ett år av kärlek?
ett år av sorg?
Ett år av kaffe?
Ett år av arbete?
Ett år av allt?
Ett år av inget?
Ett år...
Jag tror inte jag kommer blogga här längre iaf.
Tror jag har vant av mig den vanan vid den tiden.
Har växt ifrån det.
Jag slutatade ju tom att skriva dagbok.
Efter sådär två-tre års dagliga skrivande.
Något jag faktiskt saknar.
Något jag nog ska återuppta.
Men jag behöver itne det lika mycket nu när jag har bloggen.
Ävenom jag är mycket mer hemlighetsfull här och pratar mycket mer i gåtor.
Men jag fattar oftast iaf själv vad jag menar.
Nu är jag trött och ska gå och sova.
Hej.
Fast jag kanske inte gör det så tydligt ändå.
Men ja, förlåt isf.
Men jag är ganska säker (hoppas ganska stenhårt) att det snart kommer bli lite mer glada inlägg.
Snart, snart.
Men inte riktigt än.
Tiden är en rolig sak (rolig eller komisk?).
Och vad den gör med folk.
Eller vad den inte gör med folk.
Vad den har för påverkan på vad man tänker och känner.
Eller vad den inte alls har någon påverkan på vad man tänker och känner.
Och hur snabbt den kan gå.
Och hur segt det kan kännas.
Och hur beroende man är den.
Och hur...
...hur den alltid hinner ikapp en.
Ja, tiden är läskig.
Never Look back we said
Lite undrar jag hur allt kommer vara om ett år.
Hur allt kommer vara annorlunda.
Hur jag kommer tycka att detta var jättelänge sedan.
525 600 minuter.
Ett år av kärlek?
ett år av sorg?
Ett år av kaffe?
Ett år av arbete?
Ett år av allt?
Ett år av inget?
Ett år...
Jag tror inte jag kommer blogga här längre iaf.
Tror jag har vant av mig den vanan vid den tiden.
Har växt ifrån det.
Jag slutatade ju tom att skriva dagbok.
Efter sådär två-tre års dagliga skrivande.
Något jag faktiskt saknar.
Något jag nog ska återuppta.
Men jag behöver itne det lika mycket nu när jag har bloggen.
Ävenom jag är mycket mer hemlighetsfull här och pratar mycket mer i gåtor.
Men jag fattar oftast iaf själv vad jag menar.
Nu är jag trött och ska gå och sova.
Hej.
Nevermind me
Har haft en ganska pissig dag idag.
Jag är på riktigt så sjukt trött på mig själv.
Och tyvärr är det den enda person som jag inte på något sätt kan undvika.
Jag har ransakat mig själv lite.
Eller ransakat och ransakat, snarare tänkt efter vad jag är för nån.
Det är nog därför jag har haft en så dålig dag.
Och jag tror nu att jag har kommit fram till lite saker.
Fast jag ska nog fortfarande hålla allt vad jag har ransakat mig för hemligt.
Ananrs kommer jag bara få göra om allt från grunden.
För jag lyckas trots allt hålla tyst.
Även om det handlar om mig.
Även om jag känner att jag behöver prata.
Men jag vill inte.
Jag vill berätta, men inte prata.
Jag vill prata, men inte berätta.
Och ja, jag vet vad jag vill ha.
Jag kom på det också idag.
Jag vet vad jag vill.
Tror jag.
Nu ska jag laga mat.
Skriver mer sen.
Hej.
Jag är på riktigt så sjukt trött på mig själv.
Och tyvärr är det den enda person som jag inte på något sätt kan undvika.
Jag har ransakat mig själv lite.
Eller ransakat och ransakat, snarare tänkt efter vad jag är för nån.
Det är nog därför jag har haft en så dålig dag.
Och jag tror nu att jag har kommit fram till lite saker.
Fast jag ska nog fortfarande hålla allt vad jag har ransakat mig för hemligt.
Ananrs kommer jag bara få göra om allt från grunden.
För jag lyckas trots allt hålla tyst.
Även om det handlar om mig.
Även om jag känner att jag behöver prata.
Men jag vill inte.
Jag vill berätta, men inte prata.
Jag vill prata, men inte berätta.
Och ja, jag vet vad jag vill ha.
Jag kom på det också idag.
Jag vet vad jag vill.
Tror jag.
Nu ska jag laga mat.
Skriver mer sen.
Hej.
Ett stycke overklighet
Tänkte skriva ett helt glatt och mysigt inlägg.
Men insåg att jag verkligen inte orkar göra det.
Så antagligen kommer detta blir ett vanligt tråkigt inlägg.
För just nu är jag mest trött.
På allt.
På världen liksom.
På mitt liv mest tror jag.
På...
Jag har, iom att mindator funkar igen, fått tillbaka alla gamla bilder och all gammal musik.
Allt jag hade förr.
Allt jag hade förr?
Alla dessa återskapar minnen hos mig.
Saker och ting jag haft sparat i en liten extern hårddisk i ett halvår.
Saker som kommer till livet igen nu.
Det känns nästan som att vara tillbaka för ett halvår sedan.
Eller gör det det föresten?
Känns lite som att vara tillbaka för ett år sedan också.
Fast ändå inte alls.
Känns lite, ja, det känns faktiskt.
Någon sorts riktigt känsla tror jag.
Typ saknad skulle jag vilja kalla det.
Typ enorm, extrem saknad.
Tom saknad efter minnen.
För jag har slutat tänka.
Slutat känna.
Slutat minnas.
Känns det som nu iaf.
Inte tänka så som jag annars menar.
Tänka på ett annat sätt liksom.
Ett sätt som inte går att förklara riktigt.
Jag har slutat.
Och jag har blivit en annan människa.
En människa jag börjar bli lite rädd för.
En människa som lite har tappat taget om verkligheten.
En människa som har tappat kollen.
En människa, ett djur, en varelse.
Någonting annat.
Någonting annorlunda.
Någonting.
Ingenting(?).
Ett stycke overklighet.
Men insåg att jag verkligen inte orkar göra det.
Så antagligen kommer detta blir ett vanligt tråkigt inlägg.
För just nu är jag mest trött.
På allt.
På världen liksom.
På mitt liv mest tror jag.
På...
Jag har, iom att mindator funkar igen, fått tillbaka alla gamla bilder och all gammal musik.
Allt jag hade förr.
Allt jag hade förr?
Alla dessa återskapar minnen hos mig.
Saker och ting jag haft sparat i en liten extern hårddisk i ett halvår.
Saker som kommer till livet igen nu.
Det känns nästan som att vara tillbaka för ett halvår sedan.
Eller gör det det föresten?
Känns lite som att vara tillbaka för ett år sedan också.
Fast ändå inte alls.
Känns lite, ja, det känns faktiskt.
Någon sorts riktigt känsla tror jag.
Typ saknad skulle jag vilja kalla det.
Typ enorm, extrem saknad.
Tom saknad efter minnen.
För jag har slutat tänka.
Slutat känna.
Slutat minnas.
Känns det som nu iaf.
Inte tänka så som jag annars menar.
Tänka på ett annat sätt liksom.
Ett sätt som inte går att förklara riktigt.
Jag har slutat.
Och jag har blivit en annan människa.
En människa jag börjar bli lite rädd för.
En människa som lite har tappat taget om verkligheten.
En människa som har tappat kollen.
En människa, ett djur, en varelse.
Någonting annat.
Någonting annorlunda.
Någonting.
Ingenting(?).
Ett stycke overklighet.
A battlefield of love and fear
And I wish you were here
And I wish you were here
...
Dimmi quanto tempo ancora resterai con me
Dimmi quante cose mi nascondi dentro te
Molti sogni abbiamo che alfin potremo vivere
Io spero che
You are still there for me?
Forse qualche giorno poi
Il mondo capirá che non molto ( puó ) capitar
E tu ci sei per me, senti cosa dicono
But you´re just there for me
Dimmi quante cose mi nascondi dentro te
Molti sogni abbiamo che alfin potremo vivere
Io spero che
You are still there for me?
Forse qualche giorno poi
Il mondo capirá che non molto ( puó ) capitar
E tu ci sei per me, senti cosa dicono
But you´re just there for me
Lovsammanfattning
Detta lovet har inte varit alls som jag hade tänkt mig.
På olika sätt.
Vissa saker har klarnat för mig.
Vissa har blivit mer konfyst.
Människor har saknats.
Och kontakten med gamla bekanta har återtagits.
Inte förväntat.
Men väldigt trevligt och skönt.
Ja, jag tror att det trots vissa saker har varit ett väldigt bra lov.
Nu ska jag nog ta och begrunda mina principer lite mer.
Kanske kan det leda till något vettigt för min del.
Inte för att jag tror att det kommer göra det.
Inte för att det kommer göra mig mindre förvirrad heller.
Men kanske, kanske kan jag komma på något iaf.
Jag får väl försöka.
Hej.
På olika sätt.
Vissa saker har klarnat för mig.
Vissa har blivit mer konfyst.
Människor har saknats.
Och kontakten med gamla bekanta har återtagits.
Inte förväntat.
Men väldigt trevligt och skönt.
Ja, jag tror att det trots vissa saker har varit ett väldigt bra lov.
Nu ska jag nog ta och begrunda mina principer lite mer.
Kanske kan det leda till något vettigt för min del.
Inte för att jag tror att det kommer göra det.
Inte för att det kommer göra mig mindre förvirrad heller.
Men kanske, kanske kan jag komma på något iaf.
Jag får väl försöka.
Hej.
Jag hade kunnat.
Jag vet inte hur många gånger jag har sagt/tänkt/kännt det innan.
Jag hade kunnat, om jag bara hade velat/orkat/haft tid...
Jag hade kunnat, men kom aldrig till skott.
Jag är en lat person.
En feg person.
En person som förlitar sig på att andra ska ge mig den knuff i baken jag behöver för att komma någon vart.
Ibland undrar jag var de där knuffarna blir av.
Ibland undrar jag vad det är för mönster jag lever i.
Vad för sjuk drömverklighet jag lever i.
Ibland undrar jag det.
Ibland accepterar jag det bara.
Jag gör det sistnämda nu, mest för att jag är alldeles för trött för att ens tänka och ännu mindre formulera meningar där jag förklarar det hela.
Därför får det bli en talande tystnad.
Idag har jag haft en bra dag.
En sådär härlig dag liksom.
Men även en dag med många blandade tankar.
Men jag tror att jag är ganska stabil just för tillfället.
Rent känslomässigt alltså.
Eller?
Eller så förstår jag mig helt enkelt inte alls på något.
Jag ska sova snart iaf.
När jag har lekt klart lite med datorn som nu funkar som smort.
Underbara kära dator.
Hej.
Jag hade kunnat, om jag bara hade velat/orkat/haft tid...
Jag hade kunnat, men kom aldrig till skott.
Jag är en lat person.
En feg person.
En person som förlitar sig på att andra ska ge mig den knuff i baken jag behöver för att komma någon vart.
Ibland undrar jag var de där knuffarna blir av.
Ibland undrar jag vad det är för mönster jag lever i.
Vad för sjuk drömverklighet jag lever i.
Ibland undrar jag det.
Ibland accepterar jag det bara.
Jag gör det sistnämda nu, mest för att jag är alldeles för trött för att ens tänka och ännu mindre formulera meningar där jag förklarar det hela.
Därför får det bli en talande tystnad.
Idag har jag haft en bra dag.
En sådär härlig dag liksom.
Men även en dag med många blandade tankar.
Men jag tror att jag är ganska stabil just för tillfället.
Rent känslomässigt alltså.
Eller?
Eller så förstår jag mig helt enkelt inte alls på något.
Jag ska sova snart iaf.
När jag har lekt klart lite med datorn som nu funkar som smort.
Underbara kära dator.
Hej.
...
Two o'clock in the morning
Something's on my mind
Can't get no rest
Keep walking around
If I pretend that nothing ever went wrong
I can get to my sleep
I can think that we just carried on
Something's on my mind
Can't get no rest
Keep walking around
If I pretend that nothing ever went wrong
I can get to my sleep
I can think that we just carried on
Time does change me.
Här sitter man nu, klockan halv fem på natten/morgonen(?).
Vaken.
Men borde sova.
Borde gått och lagt mig för ett tag sedan.
Men så blev det inte.
Varför?
Klura på den du.
Och säg till om du har något bra förslag.
(Då kanske jag tom får kommentarer på mina inlägg igen.)
Fåglarna kvittrar utanför fönstret och solen börjar sakta men säkert titta fram bakom husen.
Inte sådär så att man ser den än, men man ser små hintar av den.
Små, små tecken på att den snart kommer gå upp igen.
Snart kommer den stå mitt uppe på himlen och en ny dag kommer passera.
En nya dag.
En dag som förmodligen mest kommer fyllas med övningskörning, bakande och familjemiddag.
Ja, familjemiddag även om det itne bara är vi som är med på familjefotona som ska hit.
Utan familjemiddag för att det är det som skiljer familjen mot släkten på något sätt.
Familjemiddag eftersom de som kommer hit är de som umgås, inte för att vi är släkt, utan för att vi funkar ihop.
För att vi trivs ihop.
Familjemiddag istället för släktmiddag eftersom det är de som gör att jag tycker om familjemiddagar.
För att jag kan förstå, men inte hålla med, när folk säger att de inte tycker om familje-/släktmiddagar.
För att jag tror, på fullaste allvar, att jag har världens bästa familj.
Nu ska jag sova.
Så jag inte somnar bakom ratten imorgon när jag kör.
Då hade nog inte pappa blivit glad.
Han blev redan nervös idag när jag skulle köra till Pears och ångrade att han hade tagit upp det som förslag när jag vände för att hämta papprena.
Jag skrattade mest och sa att jag förstår honom.
Jag hade också varit rädd om jag skulle åkt med mig själv (gör jag inte alltid det?).
När jag ska köra manuellt iaf.
Nä, sluta svamla Josefin!
Och gå och lägg dig!
(Klockan har blivit tio i fem nu.)
Hej.
Vaken.
Men borde sova.
Borde gått och lagt mig för ett tag sedan.
Men så blev det inte.
Varför?
Klura på den du.
Och säg till om du har något bra förslag.
(Då kanske jag tom får kommentarer på mina inlägg igen.)
Fåglarna kvittrar utanför fönstret och solen börjar sakta men säkert titta fram bakom husen.
Inte sådär så att man ser den än, men man ser små hintar av den.
Små, små tecken på att den snart kommer gå upp igen.
Snart kommer den stå mitt uppe på himlen och en ny dag kommer passera.
En nya dag.
En dag som förmodligen mest kommer fyllas med övningskörning, bakande och familjemiddag.
Ja, familjemiddag även om det itne bara är vi som är med på familjefotona som ska hit.
Utan familjemiddag för att det är det som skiljer familjen mot släkten på något sätt.
Familjemiddag eftersom de som kommer hit är de som umgås, inte för att vi är släkt, utan för att vi funkar ihop.
För att vi trivs ihop.
Familjemiddag istället för släktmiddag eftersom det är de som gör att jag tycker om familjemiddagar.
För att jag kan förstå, men inte hålla med, när folk säger att de inte tycker om familje-/släktmiddagar.
För att jag tror, på fullaste allvar, att jag har världens bästa familj.
Nu ska jag sova.
Så jag inte somnar bakom ratten imorgon när jag kör.
Då hade nog inte pappa blivit glad.
Han blev redan nervös idag när jag skulle köra till Pears och ångrade att han hade tagit upp det som förslag när jag vände för att hämta papprena.
Jag skrattade mest och sa att jag förstår honom.
Jag hade också varit rädd om jag skulle åkt med mig själv (gör jag inte alltid det?).
När jag ska köra manuellt iaf.
Nä, sluta svamla Josefin!
Och gå och lägg dig!
(Klockan har blivit tio i fem nu.)
Hej.
Datorberoende feat. en massa massa tankar.
Känner en person en väl om man berättar allt för den om en viss sak?
Man pratar ju med olika personer om olika saker.
Så blir det alltid.
Jag vet inte varför men vissa personer är väl mer mottagliga att prata med om känslor medan vissa är mer intresserade av att prata om himmel och jord.
Det är väl inte så konstigt.
Man får väl olika relationer till olika människor pga vad man kommer att prata om.
Men hur väl känner de som man berättar allt för om ett "ämne" men inte om andra ämnen?
Och hur komemr det sig att man har vissa "känslovänner", vissa "vardagsbekymmersvänner", vissa "skvallervänner" osv.?
Har de människorna olika punkter de trycker på hos en som gör att man pratar på om sakerna?
Har jag några sådana punkter som jag träffar och som gör att folk pratar om något speciellt ämne?
Hur arbetar man fram det?
Kan man ändra sig med det och träffa andra punkter istället.
Eller träffar man kanske punkter om ämnen som man själv tänker en del på i stunden?
Gud vad underbart.
Nu när jag ahr suttit såhär och skrivit så har jag kännt mig precis som Carrie i "Sex and the city".
Om än inte riktigt med samma budget för mitt shoppande.
Men sjukt coolt har det kännts.
Så jag tror att jag nog kommer börja blogga riktigt mycket nu när jag har min egna dator.
Har inte haft det sen oktober / november någon gång.
Lite annorlunda allt är sedan dess.
Annorlunda på både ett bra och dåligt sätt.
Faktiskt.
Fast ändå lite liknande.
Lite sådär halvt iaf.
På det där jobbiga sättet.
Men ändå inte sådär likt egentligen.
Hm.
Jag har sjukt svårt att dra mig från datorn nu.
Vill fortsätta skriva en massa.
Även om jag inte har något speciellt att skriva om.
Konstigt.
Måste nog ändå göra mig iordning nu.
Hej.
Man pratar ju med olika personer om olika saker.
Så blir det alltid.
Jag vet inte varför men vissa personer är väl mer mottagliga att prata med om känslor medan vissa är mer intresserade av att prata om himmel och jord.
Det är väl inte så konstigt.
Man får väl olika relationer till olika människor pga vad man kommer att prata om.
Men hur väl känner de som man berättar allt för om ett "ämne" men inte om andra ämnen?
Och hur komemr det sig att man har vissa "känslovänner", vissa "vardagsbekymmersvänner", vissa "skvallervänner" osv.?
Har de människorna olika punkter de trycker på hos en som gör att man pratar på om sakerna?
Har jag några sådana punkter som jag träffar och som gör att folk pratar om något speciellt ämne?
Hur arbetar man fram det?
Kan man ändra sig med det och träffa andra punkter istället.
Eller träffar man kanske punkter om ämnen som man själv tänker en del på i stunden?
Gud vad underbart.
Nu när jag ahr suttit såhär och skrivit så har jag kännt mig precis som Carrie i "Sex and the city".
Om än inte riktigt med samma budget för mitt shoppande.
Men sjukt coolt har det kännts.
Så jag tror att jag nog kommer börja blogga riktigt mycket nu när jag har min egna dator.
Har inte haft det sen oktober / november någon gång.
Lite annorlunda allt är sedan dess.
Annorlunda på både ett bra och dåligt sätt.
Faktiskt.
Fast ändå lite liknande.
Lite sådär halvt iaf.
På det där jobbiga sättet.
Men ändå inte sådär likt egentligen.
Hm.
Jag har sjukt svårt att dra mig från datorn nu.
Vill fortsätta skriva en massa.
Även om jag inte har något speciellt att skriva om.
Konstigt.
Måste nog ändå göra mig iordning nu.
Hej.
Love is a risk
But if you give me one shot
I will show you your the only girl
In the world who can
Give me this feeling
But if you give me one shot
I will show you your the only girl
In the world who can
Give me this feeling
Ursäkt? Förklaring? Allmänt svammel?
Jag har ont i huvudet idag.
Som att jag har varit ute hela natten lång igår.
Men det har jag inte.
Jag kollade bara på skräckfilm igår med My.
Och jag måste få säga det själv att jag har blivit mycket bättre med skräckfilmer.
visserligen blev det ett par skrik och jag kröp nog väldigt nära inpå My stundtals men ändå.
Jag är mycket bättre med det nu än innan.
Jag tror att skräckfilm är det jag ska kolla på om jag ska på filmdejt iaf.
Det trodde My med.
Först var det "Motorsågsmassakern" och sedan "När lammen tystnar".
När lammen tystnar kändes som en helt annan film denna gången än sist jag såg på den.
Jag tror att jag fattade lite mer av den denna gången faktiskt.
Igår var en dag som ägnades mycket åt tankar.
Tankar som jag försökte skjuta undan men som höll sig kvar hela dagen.
Jag hatar såna tankar.
Deär nog mest jobbiga också för att jag kan verkligen inte göra något åt dem.
Det är såna tankar som jag hålelr för mig själv.
Som ekar i mitt huvud hela dagen och hela natten lång.
Tankar.
Hemsökande tankar som gjuter sig fast och håller ett hårt grepp om allt som kommer i dess väg.
Usch, jag tycker inte om att tänka.
Jag tror nästan jag sa lägga av helt och hållet med det.
Kan väl återuppta det någon gång om ett tag om jag känner att det behövs.
Ja, jag ska fundera på det.
Blev fyllesms:ad häromnatten av en gammal bekantskap.
En gammal bekantskap som kontakten bröts med av någon/flera(?) anledningar.
Men det kändes skönt att få höra ifrån personen igen.
Kändes som att det inte blev lika spänt på något sätt.
Jag tycker inte om när bekantskaper får tvära slut och sedan spänningar.
Kanske därför jag drömde om så mycket sånt inatt.
Hm..
Nu ska jag baka tårta med Louise.
Och därmed lämna min dator för en stund.
Märk väl; Min dator.
Ja,jag har fått internet på min dator nu så nu slipper jag bosätta mig på Lollos rum eller kontoret.
Nu kan jag datornörda mig hela natten lång utan att någon märker det.
Är det bra föresten?
Ja, jag har iaf en egen, nästintill perfekt fungerande dator.
Dock är den seg som attan och konstig med scrollandet och har ingen musik och kan inte helelr spela upp musik osv.
Men det bryr jag mig inte om för den är min, och bara min.
Och jag är glad.
Typ nästan iaf.
Förutom lite grejer.
Hej.
Som att jag har varit ute hela natten lång igår.
Men det har jag inte.
Jag kollade bara på skräckfilm igår med My.
Och jag måste få säga det själv att jag har blivit mycket bättre med skräckfilmer.
visserligen blev det ett par skrik och jag kröp nog väldigt nära inpå My stundtals men ändå.
Jag är mycket bättre med det nu än innan.
Jag tror att skräckfilm är det jag ska kolla på om jag ska på filmdejt iaf.
Det trodde My med.
Först var det "Motorsågsmassakern" och sedan "När lammen tystnar".
När lammen tystnar kändes som en helt annan film denna gången än sist jag såg på den.
Jag tror att jag fattade lite mer av den denna gången faktiskt.
Igår var en dag som ägnades mycket åt tankar.
Tankar som jag försökte skjuta undan men som höll sig kvar hela dagen.
Jag hatar såna tankar.
Deär nog mest jobbiga också för att jag kan verkligen inte göra något åt dem.
Det är såna tankar som jag hålelr för mig själv.
Som ekar i mitt huvud hela dagen och hela natten lång.
Tankar.
Hemsökande tankar som gjuter sig fast och håller ett hårt grepp om allt som kommer i dess väg.
Usch, jag tycker inte om att tänka.
Jag tror nästan jag sa lägga av helt och hållet med det.
Kan väl återuppta det någon gång om ett tag om jag känner att det behövs.
Ja, jag ska fundera på det.
Blev fyllesms:ad häromnatten av en gammal bekantskap.
En gammal bekantskap som kontakten bröts med av någon/flera(?) anledningar.
Men det kändes skönt att få höra ifrån personen igen.
Kändes som att det inte blev lika spänt på något sätt.
Jag tycker inte om när bekantskaper får tvära slut och sedan spänningar.
Kanske därför jag drömde om så mycket sånt inatt.
Hm..
Nu ska jag baka tårta med Louise.
Och därmed lämna min dator för en stund.
Märk väl; Min dator.
Ja,jag har fått internet på min dator nu så nu slipper jag bosätta mig på Lollos rum eller kontoret.
Nu kan jag datornörda mig hela natten lång utan att någon märker det.
Är det bra föresten?
Ja, jag har iaf en egen, nästintill perfekt fungerande dator.
Dock är den seg som attan och konstig med scrollandet och har ingen musik och kan inte helelr spela upp musik osv.
Men det bryr jag mig inte om för den är min, och bara min.
Och jag är glad.
Typ nästan iaf.
Förutom lite grejer.
Hej.
... (med en smutta blä i sig)
Why can't I just finish what I started
I've been floating upstream since we parted.
I've been floating upstream since we parted.
Ont i magen.
Andra dagen i rad jag har ont i magen på kvällen.
Fattar inte varför och tycker inte om det heller.
Kan inte komma ihåg om det känns som det där magonda jag alltid hade för ett litet tag sedan.
Kanske det är samma?
Det gör iaf ont, typ sånt där som gör att man mår illa.
Usch, jag hatar ont i magen.
Idag har jag haft en riktigt flitig dag.
Jag har jobbat på kontoret, hjälpt mormor med hennes dator (ja, jag hjälpte med saker som handlade om teknik, tänka sig. Snart fryser väl helvetet över också.) och varit på bio.
Vi såg "300".
Den var riktigt bra faktiskt.
Om än något av en killfilm om man kollade sig runt om i biosalongen.
Jag tro att vi var kanske 10-15 tjejer i salongen som var fylld med ca. 300 personer.
Fast ja, jag är ju inte den som klagar på sånt.
Filmen var bra och underhållande och det avr kul att gå på bio igen.
Var grymt länge sedan sist.
Och jag somnade inte idag heller.
Var väldigt trött och kände hur ögonen ville slutas men jag sa nej och höll dem öppna.
Förmodligen för att jag verklgien ville hänga med i hela filmen.
Nu orkar jag inte sitta och skriva mer här nu.
Jag ska in på mitt rum och försöka få det magonda att försvinna.
Sen ska jag sy en topp hade jag tänkt.
Får väl se hur det går.
Måste bestämma hur den ska se ut också.
Attans vad jag vill ha en provdocka.
Det är det enda jag vet jag önskar mig till min födelsedag.
Det är nog det första jag har önskat mig på 10 år.
Men tills vidare får jag väl försöka komma på nåt bra sätt att sy kläderna på.
Jag ska iaf börja sy mer, det är en sak som är säker.
Hej.
Fattar inte varför och tycker inte om det heller.
Kan inte komma ihåg om det känns som det där magonda jag alltid hade för ett litet tag sedan.
Kanske det är samma?
Det gör iaf ont, typ sånt där som gör att man mår illa.
Usch, jag hatar ont i magen.
Idag har jag haft en riktigt flitig dag.
Jag har jobbat på kontoret, hjälpt mormor med hennes dator (ja, jag hjälpte med saker som handlade om teknik, tänka sig. Snart fryser väl helvetet över också.) och varit på bio.
Vi såg "300".
Den var riktigt bra faktiskt.
Om än något av en killfilm om man kollade sig runt om i biosalongen.
Jag tro att vi var kanske 10-15 tjejer i salongen som var fylld med ca. 300 personer.
Fast ja, jag är ju inte den som klagar på sånt.
Filmen var bra och underhållande och det avr kul att gå på bio igen.
Var grymt länge sedan sist.
Och jag somnade inte idag heller.
Var väldigt trött och kände hur ögonen ville slutas men jag sa nej och höll dem öppna.
Förmodligen för att jag verklgien ville hänga med i hela filmen.
Nu orkar jag inte sitta och skriva mer här nu.
Jag ska in på mitt rum och försöka få det magonda att försvinna.
Sen ska jag sy en topp hade jag tänkt.
Får väl se hur det går.
Måste bestämma hur den ska se ut också.
Attans vad jag vill ha en provdocka.
Det är det enda jag vet jag önskar mig till min födelsedag.
Det är nog det första jag har önskat mig på 10 år.
Men tills vidare får jag väl försöka komma på nåt bra sätt att sy kläderna på.
Jag ska iaf börja sy mer, det är en sak som är säker.
Hej.
Your anyone
Är glad nu.
Samtidigt som jag tänker och pratar om saker som brukar få mig att bli nere.
Jag blev nog lite nerstämd när jag började tänka och prata om det.
Men är ändå på något sätt glad samtidigt.
Idag har varit en bra dag.
En väldigt bra dag.
Har varit på Fields med mamma, Lollo, mormor, My och en kompis till Lollo.
Riktigt mysigt.
Sen har jag bara softat hemma.
Har haft det mysigt och härligt hela dagen.
En riktig lovdag.
Och en bra sådan.
Imorgon ska jag nog gå på dejt.
Ja, förhoppningsvis blri det det.
Eller ja, alltså inte dejt som i någon dejt som jag har en massa att skvallra om.
Som att jag skulle ut och träffa någon kille (eller tjej för den delen om jag ska vara sån).
Ska på dejt med My.
Och se "The number of 23".
Verkar sjukt bra.
Ska bli mysigt iaf.
Det är riktigt länge sedan jag var på bio så det ska bli kul.
Sist jag var på bio somnade jag föresten.
Fast bara några sekunder.
Eller kanske max två minuter.
Jag lovar.
Idag ringde Steph mig.
Så hon fick lite uppdateringar om vad som har hänt här.
Och jag fick lite uppdateringar om vad som har hänt i förorten till Boden som hon vistas i just nu.
Boden som btw inte ens är en stad som Steph tydligt förklarade för mig.
Du borde komma hem nu Steph.
Vi saknar ju dig.
Jag saknar dig jättemycket!
Nu ska jag nog sega inne på mitt rum istället.
Hej.
Samtidigt som jag tänker och pratar om saker som brukar få mig att bli nere.
Jag blev nog lite nerstämd när jag började tänka och prata om det.
Men är ändå på något sätt glad samtidigt.
Idag har varit en bra dag.
En väldigt bra dag.
Har varit på Fields med mamma, Lollo, mormor, My och en kompis till Lollo.
Riktigt mysigt.
Sen har jag bara softat hemma.
Har haft det mysigt och härligt hela dagen.
En riktig lovdag.
Och en bra sådan.
Imorgon ska jag nog gå på dejt.
Ja, förhoppningsvis blri det det.
Eller ja, alltså inte dejt som i någon dejt som jag har en massa att skvallra om.
Som att jag skulle ut och träffa någon kille (eller tjej för den delen om jag ska vara sån).
Ska på dejt med My.
Och se "The number of 23".
Verkar sjukt bra.
Ska bli mysigt iaf.
Det är riktigt länge sedan jag var på bio så det ska bli kul.
Sist jag var på bio somnade jag föresten.
Fast bara några sekunder.
Eller kanske max två minuter.
Jag lovar.
Idag ringde Steph mig.
Så hon fick lite uppdateringar om vad som har hänt här.
Och jag fick lite uppdateringar om vad som har hänt i förorten till Boden som hon vistas i just nu.
Boden som btw inte ens är en stad som Steph tydligt förklarade för mig.
Du borde komma hem nu Steph.
Vi saknar ju dig.
Jag saknar dig jättemycket!
Nu ska jag nog sega inne på mitt rum istället.
Hej.
...
Du har sårat mig mera än du tycks förstå
(- - -)
Du brände dina broar när du sa det där
Som fick mig att förstå vem du egentligen är
Jag vet du bär en mask som du tror ingen ser
Och när du försöker le så ser vi den bara mer
(- - -)
Du brände dina broar när du sa det där
Som fick mig att förstå vem du egentligen är
Jag vet du bär en mask som du tror ingen ser
Och när du försöker le så ser vi den bara mer
Färdig för att cykla hem.
Nu har jag jobbat klart.
Iof har jag bara jobbat i ungefär en timme idag men det fanns itne mer att göra.
Inte som jag vet hur jag ska hitta det iaf.
Ska nog ta och cykla hemåt alldeles strax.
Eller ja, måste hämta cykeln först.
Så då måste jag gå genom nästintill hela centrum.
Okej, inte sådär fasligt långt men tillräckligt långt för att jag ska bli irriterad på att dte syns mycket mer när man hoppar och dansar då man går än då man cyklar.
För jag känner för att dansa och sjunga runt.
Okej, mest bara dansa.
Fast jag får väl se vilket humör jag är på.
Om jag låter bli att hoppa runt eller om jag struntar i om alla tittar och hoppar och dansar ändå.
Är väldigt trött idag med.
Ska nog bara vara hemma ikväll tror jag.
Och slappa och ta igen lite förlorad sömn.
Jag ska nog ta och cykla en runda också.
På vägen hem.
Alltså en väldig omväg hem.
Man får ju passa på att njuta av det underbara vädret.
Synd bara att jag har cyklat alla vägar hem för många gånger nu.
De är ju inte speciellt roliga att cykla nu längre.
Ah, nån bit ska jag nog cykla.
Nu spelas Uncle Cracker på radion.
Follow me.
Min och Felicias Frankrike-låt kom jag precis på.
Jag blev helt glad inombords av att höra den.
Det känns som en riktig sommarlåt av någon anledning.
Riktigt härligt.
Iof har jag bara jobbat i ungefär en timme idag men det fanns itne mer att göra.
Inte som jag vet hur jag ska hitta det iaf.
Ska nog ta och cykla hemåt alldeles strax.
Eller ja, måste hämta cykeln först.
Så då måste jag gå genom nästintill hela centrum.
Okej, inte sådär fasligt långt men tillräckligt långt för att jag ska bli irriterad på att dte syns mycket mer när man hoppar och dansar då man går än då man cyklar.
För jag känner för att dansa och sjunga runt.
Okej, mest bara dansa.
Fast jag får väl se vilket humör jag är på.
Om jag låter bli att hoppa runt eller om jag struntar i om alla tittar och hoppar och dansar ändå.
Är väldigt trött idag med.
Ska nog bara vara hemma ikväll tror jag.
Och slappa och ta igen lite förlorad sömn.
Jag ska nog ta och cykla en runda också.
På vägen hem.
Alltså en väldig omväg hem.
Man får ju passa på att njuta av det underbara vädret.
Synd bara att jag har cyklat alla vägar hem för många gånger nu.
De är ju inte speciellt roliga att cykla nu längre.
Ah, nån bit ska jag nog cykla.
Nu spelas Uncle Cracker på radion.
Follow me.
Min och Felicias Frankrike-låt kom jag precis på.
Jag blev helt glad inombords av att höra den.
Det känns som en riktig sommarlåt av någon anledning.
Riktigt härligt.
Follow me, everything is alright
I'll be the one to tuck you in at night
And if you want to leave I can guarantee
You won't find nobody else like me
Nä, nu ska jag börja dra mig så att jag kommer hem och kan sega som satan.
Hej.
I'll be the one to tuck you in at night
And if you want to leave I can guarantee
You won't find nobody else like me
Nä, nu ska jag börja dra mig så att jag kommer hem och kan sega som satan.
Hej.
At annas
Är hos Anna nu med.
Vi chillar mest.
Fast det är lite soft också.
Är sjukt trött dock.
TYp tröttast.
Eller nä okej, Hanna är nog tröttast men sen kommer nog jag.
Jag är sjukt asocial just nu.
Borde gå och snacka med de andra men de bara försvann från rummet innan och kvar blev jag vid datorn.
Gud vad det lät tragiskt.
Nu komemr de igen låter det som.
anna har färgat håret.
Mörktblont skulle det bli.
Det blev inte fullt så svart denna gången, men dock inte lmörktblont helelr.
Nu ska jag gå och socialisera mig.
Hej.
Vi chillar mest.
Fast det är lite soft också.
Är sjukt trött dock.
TYp tröttast.
Eller nä okej, Hanna är nog tröttast men sen kommer nog jag.
Jag är sjukt asocial just nu.
Borde gå och snacka med de andra men de bara försvann från rummet innan och kvar blev jag vid datorn.
Gud vad det lät tragiskt.
Nu komemr de igen låter det som.
anna har färgat håret.
Mörktblont skulle det bli.
Det blev inte fullt så svart denna gången, men dock inte lmörktblont helelr.
Nu ska jag gå och socialisera mig.
Hej.
Högskoleprov och tjejkväll
Igår skrev jag högskoleprovet.
Ganska jobbigt, men ändå lite kul att ha skrivit.
Kändes ändå helt okej.
ick iaf mer än hälften rätt, haha, så det känns väl iaf bra.
Nu hoppas jkag på att det gick superdåligt för alla andra så att jag får hög poäng.
Hade varit gött.
Var sjukt trött när jag kom hem därifrån.
Strax därefter stack jag till Anna för lite tjejkväll.
Vi lagade tacos och sen bakade jag äpplepaj och kladdkaka.
Fast jag vet inte hur elelr varför men jag lyckades misslyckas med kladdkaka.
Jälva sopa jag är.
Kan man ens göra det?
Fast jag försökte ju iof köra utan recept.
Det ska jag inte göra i fortsättningen.
Det var väldigt kul på tjejkvällen.
Vi skrattade nåt enormt när vi var på lekplatsen och lekte.
Riktigt skojsigt.
Vi var som fem femåringar igen.
Nu ska jag sticka, de andra väntar nog på mig eller nåt.
Skriver mer sen när jag har tid.
Hej.
Ganska jobbigt, men ändå lite kul att ha skrivit.
Kändes ändå helt okej.
ick iaf mer än hälften rätt, haha, så det känns väl iaf bra.
Nu hoppas jkag på att det gick superdåligt för alla andra så att jag får hög poäng.
Hade varit gött.
Var sjukt trött när jag kom hem därifrån.
Strax därefter stack jag till Anna för lite tjejkväll.
Vi lagade tacos och sen bakade jag äpplepaj och kladdkaka.
Fast jag vet inte hur elelr varför men jag lyckades misslyckas med kladdkaka.
Jälva sopa jag är.
Kan man ens göra det?
Fast jag försökte ju iof köra utan recept.
Det ska jag inte göra i fortsättningen.
Det var väldigt kul på tjejkvällen.
Vi skrattade nåt enormt när vi var på lekplatsen och lekte.
Riktigt skojsigt.
Vi var som fem femåringar igen.
Nu ska jag sticka, de andra väntar nog på mig eller nåt.
Skriver mer sen när jag har tid.
Hej.
