Mitt liv sett från min sida glaset.

Björn Gustavsson är sjukt rolig.
(Ja, jag är sen och youtubeade hans Linköping-uppträde nu.
Har ni inte sett det så gör det.)

Ibland blir jag så jäkla trött på min skola.
På hela sättet som den sköts på.
På sättet som det vi säger inte har någon betydelse alls.
Och lärarna som ser ner på eleverna känns det som.
Ibland är jag så otroligt glad över att slippa själva skolan om några månader.
Yeah right att lärare på en friskola inte har tystnadsplikt.
Idioter!

Det retar mig som tusan.
Jag har, som ni antagligen har märkt, blivit sjukt beroende av Stephen speaks musik.
Det är något med deras låtar som gör att jag fastnar för dem alla.
Och kan lyssna på dem hur mycket som helst.
Problemet är dock att jag inte alls kan fixa dem till min dator utan jag måste hela tiden vara inne på deras sida på myspace för att lyssna på deras musik.
Där har de iaf en hel del låtar som tar ett litet tag att lyssna igenom.
Bättre än mina patetiska försök att lyssna på låtarna på youtube.
Det var mest bara störigt när det var youtube som gällde.
Men helst önskar jag att jag hade haft låtarna på min dator.
Kanske blir de större i Sverige snart så att de blir enklare att få tag på.
Tills dess får väl myspace duga.
För inte kommer jag låta bli att lyssna på dem för att de är svåråtkomliga.

Maybe it's her face, no makeup at all
As she tells me she's not beautiful
Maybe it's her hair, soft golden and wind blown
As we drive through the streets of town
It could be all these things
But I think it's her smile
Maybe it's her laugh when she throws back and sighs
Or her eyebrows when I do something stupid
Maybe it's her smell, the lotion she wears
Or how my hands smell like country pear for days
You know it could be all these things
But I think mostly it is her smile
Cause I love to see her smile back at me
And I know she is happy
Maybe it's her touch, the feel of her hands
When she puts her tiny fingers in mine
Maybe it's her eyes gently searching my soul
Still nothing stirs me like when I see those lips roll
and I see her smile
Cause I love to see her smile back at me
And I know she is happy

Jag vet, jag är superdålig på att blogga nu för tiden.
Jag orkar helt enkelt inte.
Har för lite tid också känns det som.
Och sitter generellt ganska lite vid datorn.
Vet inte vad jag gör med min tid egentligen.

Ikväll ska jag ut.
Först ska alla samlas hos My och sedan ska det ut och firas.
!00 dagar till studenten och Isak blir 18!
Det är värt att fira.
Jag skulle vilja fira med Jocke idag också.
Men han är iväg på turné så det är lite klurigt.

Min telefon har gått sönder föresten.
Den yttre displayen är helt konstig och man kan inte se alls vad det är på den.
Skitskumt.
Så imorgon ska jag in till telenor och klaga.
Och kräva att de lagar den.
Fast jag hoppas lite att ag kan få en ny istället för min är lite sliten så en ny hade varit nice.
Men det vet jag inte om jag kan få.
inte ens om jag ber snällt tror jag jag får det.
Men men, så kan det vara ibland.

Jag vet att texten för tillfället är lite jobbig att läsa.
Jag ska fixa det så fort jag får tid.

Jag mår illa.
sån där orosilla nästan.
Irriterande.

Igår var jag i Rostock.
I förrgår med.
Gick i stan och skulle shoppa lite men allt jag köpte var en väska.
Sedan var vi och handlade dricka till min student.
Det blev en hel del olika roliga saker.
Nice.
Det är inte så långt kvar till studenten nu.
3½ månader sen är det slut med skolan för ett kort tag.
Gud, det ska faktiskt bli lite skönt rent pluggmässigt.
Att kunna sucka ut ritkgit.
Fast klassmässigt kommer det bli ganska ledsamt.
Tyvärr.
Eller det är väl egentligen en bra sak att det kommer bli ledsamt att sluta i klassen?

I tisdags åkte jag hem från Jocke.
Det är aldrig kul att göra det.
Speciellt inte när man för en gångs skull åker tåg och det är stopp på vägen så man kommer hem två timmar senare.
Det är sjukt irriterande.
Speciellt när man har med sig mat för en fyra timmars-resa och inte mer.
Då får man ont i magen efter en stund.
Så halva biten hade jag ont i magen.
Det var ingen kul resa.
Men ag ska iaf kräva sj på lite pengar eftersom det var en så stor försening.
Jag blev ju lite mer än en timme försenad på min väg till Jocke också.
Så när jag har fått min ersättning och åkt med tåget för den så blir det bussen i fortsättningen.
Helt klart.
Speciellt nu när sj ändrarsitt system så att det ska vara jämn-billigt i hela landet vilket innebär att det blir dyrare för mig istället för billigare för andra.
Jävla tåg.

SItter här hemma hos Jocke och tittar runt på lite bloggar.
Jocke sitter och håller på med skolgrejs som han snart skulle ta en paus från tror jag.
Jag vill mysa.
Men till dess sitter jag och tittar på Miami ink och tittar på bloggar.
Det fick mig att fundera lite.
I en av bloggarna är det en tjej som kan rita sjukt snyggt.
I en av bloggarna är det en kille som kan skriva riktigt inlevelsefullt.
I en av bloggarna är det en tjej som är duktig på mode.
I Miami ink är det killar som är sjukt duktiga på att rita och tatuera.
Det gjorde mig lite avundsjuk.
Jag vill också ha en talang.
Något som jag är riktigt riktigt grym på.
Något folk blir imponerade av.
Det hade varit häftigt.

Jag är en sjukt komplicerad person som inte ens jag förstår mig på.
Jag börjar se mönster men anledningen till vissa saker förstår jag inte.
Som att jag när jag är trött kan bli nere och tårögd av ingenting alls.
Jag är helt enkelt övertrött tror jag.
Men jag borde verkligen plugga matte.
Provet imorgon kommer nog inte gå så bra som jag hoppas på.
Ändå är jag lite glad för tillfället när det kommer till matte.
För jag fick mvg i matte D tack vare hemtentan som gjordes förra terminen och jag fick reda på resultatet på idag.
Det gjorde mig väldigt glad.
Oh det spelar egentligen ingen roll vad jag får för betyg i matte E då det ändå inte kommer räknas med i snittet.
Vilket är sjukt störigt.
Men men.
Nu ska jag försöka göra iordning allt till min Skarafärd som bär av imorgon.
Och sedan ska jag väl räkna lite jobbig matte också.
Och sen, sen ska jag verkligen gå och lägga mig.
Helst tidigt också då det nog hade varit väldigt bra för mig.

Idag var jag btw. läppstiftansvarig i skolan.
Jag blev den som kunde ta på läppstift på pojkarna bäst så jag tror att jag satte på en fem pojkar läppstift idag.
Ritkigt rosa sådant.
Men det var ju tävling om snyggast läppar trots allt.
Och pojkarna såg ju väldigt roliga ut i det iaf.

Nu ska jag gå och lägga mig efter att ha skrivit färdigt min opposition.
Jag var nog väldigt hård.
Det var lite illa.
Men jag vet inte vad jag ska säga annars.
Det lät nästan ännu värre.

Sov gott.

För att jag tycker den är sjukt nice.
Stephen Speaks - Out of my league
Videon är inget speciellt men youtube är enda sättet för mig att lyssna på musiken jag hittar nu.
Och det är bättre än inget.

Det är tråkigt att opponera på texter.
Speciellt när man är en sådan som hakar upp sig på särskrivningar och felanvändande av de, dem och dom.
Då är det förbannat enerverande också.
Och jag har tre uppsatser till som jag ska läsa tror jag.
Eller kanske bara två.
Jag hoppas på två.
Och imorgon är det domedagen då min text ska opponeras på.
Sedan ska den ändras.
Sedan ska den lämnas in.
Sedan är det matteprov.
Och sedan ska jag åka till Jocke.
Det sista ska bli kul.
Det andra är sådär lagom kul.

Idag när jag cyklade hem från skolan luktade det fiskbullar första biten.
Verkligen fiskbullar.
Skitäckligt.
Hur skapar man en lukt längs hela gatan av fiskbullar?
Bättre är det när pågens ugnar står på och vinden ligger rätt.
Då kan det lukta kanelbullar i hela stan.
Dår är det mysigt att cykla till skolan.

Och VMK var tråkigt idag igen.
Surprise, surprise.

Nu ska jag iväg på tårtkalas.
Inte för att jag vet riktigt hur ett tårtkalas skiljer som från ett vanligt kalas.
Men det ska bli mysigt tror jag.
Anders har hjälpt mig med fysiken nu så nu tror jag faktiskt att jag vet hur en motor funkar.
Och inducerad ström.
Hyfsat bra iaf då magnetism och sånt är sjukt svårdefinerat.
Sen ska jag hem och plugga mer.
Satan vad denna veckan kommer vara fullt upp med saker.

Men nu ska jag äta mig fet iaf.

Idag åt jag lunch i skolan.
Sedan åkte jag hem med tårarna bakom ögonlocken och en känsla av hopplöshet.
Cykelturen hem gick ganska särtfritt rent vädermässigt.
Vädret passade mig.
Idag är det superdimmigt i hela stan och regnet bara hänger i luften.
Så känner jag mig.
Verkligen precis.
Då och då kommer tårarna fram lite och jag känner mig ännu mer lost.
Precis som vattendropparna som föll genom dimman, ner på mig, lite då och då.
Mest av allt tror jag att det gör mig förtvivlad att ingen märker att jag inte mår bra.
Att alla godtar min förklaring till varför jag inte är på humör för att skämta med att jag är trött.
De som ens märker att jag inte är mig själv.
För det är jag inte.
Jag är trött mest hela tiden.
Oavsett hur mycket eller hur lite jag sover.
Jag känner mig oerhört utanför och ensam.
Jag är trött på folk.
Jag är trött på att hela tiden ehöva planera framåt.
Att jag hela tiden på ett elelr annat sätt går och funderar över hur jag ska göra när skolan slutar.
Jag är trött på all ovisshet.
Jag är trött på folk som är spydiga och inte kan inse att de gör fel.
Jag är trött på folk som över allt annat vill behålla sin värdighet och därför inte kan säga ett litet fnuttigt förlåt.
Jag känner en enorm förtvivlan över att Mattias inte lever längre.
En väldigt enormt förtvilan.
Jag känner mig lämnad ensam då folk verkar tro att efter tre månader så är sorgen borta.
Därför kan de bara låtsas som om inget har hänt.
Jag är trött på att folk säger sig vara mina vänner, och sedan inte verkar bry sig.

Detta är anledningen till att jag är konstig nu för tiden.
Detta är anledningen till att jag inte orkar skämta.
Detta är anledningen till att jag mår som jag gör.
Detta, kära vänner, och inte några sömnlösa nätter.

Nu ska jag försöka få ihop något mönster till min studentklänning.
försöka går ju alltid.
Har ingen aning om hur den ska se ut.
Men det kommer väl?
Annars får jag helt enkelt köpa en när det börjar närma sig.
Det hade dock varit kul att ha en egenkonstruerar klänning på sig på studenten.
Hade varit lite kul att visa vad jag kan.
Om jag kan det.
Men jag ska ge det en chans iaf.

Idag har jag haft öförberett fysikprov.
Vi visste att vi skulle ha det någon dag men inte när men idag kom det.
Lite skönt är det att ha haft det nu.
Och det kändes som att det gick bättre än de flesta andra fysikproven.
Vi fick använda oss av anteckningarna och jag hade faktiskt fört ganska bra anteckningar nu.
Och jag hittade tom de jag var av med.
Sen att jag inte hann hela provet är lite surt.
Den sista hann jag inte alls med och den näst sista hann jag bara halva på.
Men det måste Ullis väl förstå att jag inte gjorde med vilje?
Jag gjorde faktiskt allt annat ganska väl.
Jag hoppas bara att det visar sig att jag fick bra resultat på det också.
Det behöver jag verkligen då jag aldrig säger ett knyst på lektionen eftersom jag typ inte har fattat nåt alls.
Förrän nu.
Nu fattar jag ändå lite.
Det är lite skönt.
För på måndag måste jag kunna förklara hur en motor funkar.
Så det ska jag plugga på i helgen.
Kul va?

Sedan hade vi vår idéhistorieinlämning idag också.
Det är skönt att ha lämnat in den och veta att nu är den klar.
Kanske får göra någon/några ändringar efter slutseminariet men det är nog inte så stora.
Det hoppas jag inte iaf.

Så idag ska jag njuta lite av att inte ha så mycket att göra.
Idag ska jag nog tom kolla lite på tv utan att känna mig stressad för att jag inte pluggar.
Sen har jag en hel del att plugga på i helgen men det får jag ta då.
Kanske räknar jag lite matte idag om jag är duktig.
Jag får se.
Och jag är lite nöjd just nu över att jag faktiskt har pluggat en del nu denna terminen.
Det är bra.
Och då blir Jocke inte lika stressad när han pratar med mig.
(Vilket är väldigt gulligt att han blir.)

Idag längtar jag oerhört mycket till studenten.
Vi har väldigt mycket arbete i skolan just nu.
Och det ska det bli skönt att slippa för ett tag.
Speciellt när det finns folk som krånglar till det i onödan.
Som man tycker hade kunnat ställa upp lite mer.
Men såna finns det väl överallt.
Eller?
Tre år är nog ganska lagom i en klass tror jag.

Nu är det iaf bara 1½ vecka kvar till sportlovet.
Det är bra som tusan!

Idag tittade jag runt på olika högskolor som har läkarlinjen.
På deras hemsidor.
Känns som att det kan vara lite bra att påbörja ansökningen snart så jag får det gjort i tid.
Det är ju ganska viktigt.
Samtidigt är det väldigt skrämmande.
Jag har ingen aning om vad jag kommer göra om ett halvår.
Eller ja, åtta månader om vi ska vara såna.
Och jag gillar att ha kontroll.
Iaf vara lite medveten.
Nu ka jag bara hoppas att jag kommer in på någon läkarlinje och att jag hittar bostad där.
Bostad är väl ett problem jag får ta senare för antagningen är nog svårast.
Jag ska söka till alla skolor.
På alla kvoter det finns (och som jag kan söka till).
Och sedan ska jag hålla tummarna.
annars ska jag läsa upp betygen ästa termin och söka igen till hösten.
Kommer jag inte in då heller får jag göra om det tills jag kommer in.
För jag ska komma in på ett eller annat sätt.
Så är det bara.
Så är det när man har drömmar som sträcker sig högre än vad man kanske tror att man kan nå.
Men helt omöjligt borde det väl inte va?
Eller?
Nä, jag ska lyckas.
Och sedan ska jag bli den mest sympatiska, kunniga läkaren som någonsin skådat Sveriges sjukhus.
Det ska jag bli.

Önska mig lycka till är ni snälla.
För inte kan väl lite tur på vägen skada?

Jag undrar hur många gånger i veckan jag ångrar något jag gjort eller sagt.
Eller borde ha gjort eller sagt.
Det är ofta.
Det är så sjukt ofta.
Och jag kan inte sluta heller.
Jag vnäder och vrider på saker tills de är helt sönderslitna.
Då limmar jag ihop dem och vänder och vrider på dem ännu mer.
Nästan så iaf.
Det är något jag stör mig oerhört på.
Men mest stör jag mig på att jag säger eller gör saker jag inte borde sagt elelr gjort.
Eller att jag inte säger ochh gör saker jag borde ha sagt eller gjort.
Att jag säger klantiga saker.
För det är ofta jag säger klantiga saker.
Som inte alls var menade att sägas på det sättet.

Förlåt.

Kom att lyssna på Rent-musik efter att ha ätit min semla (det är fettisdagen idag så att ni vet).
Och kalla mig töntig eller vad ni vill men det var något speciellt.
Jag har inte lyssnat på musik från Rent på riktigt länge nu.
Av olika anledningar.
Men så fort jag hörde första låten gav det mig en speciell känsla.
Rent är en musikal som nog alltid kommer vara speciell för mig.
Ge mig en speciell känsla.
Det går inte riktigt att förklara varför.
Heller inte hur den får mig att känna.
För att för mig är Rent så mycket mer än en musikal.
Det som hände runtomkring mig när jag såg den för första gången gjorde att jag kände extra mycket för den.
Alltså handlar det inte om att jag är något väldigt stort fan av Rent egentligen.
Det handlar snarare om vad den gör för mig.

Rent gör mig nere på ett bra och skönt sätt (om någon förstår vad jag menar med det).
Jag känner mig lite mer förstådd.

Igår och idag har jag varit så sjukt trött.
Tröttheten slog mig igår när jag kom hem vid ett och har hållit i sig.
Jag har ont i huvudet så trött jag är.
Det är skitstörigt.
Och jag sover inte för lite heller.
Sov nog nio timmar inatt iaf.

(Om vissa bokstäver skulle försvinna mer än vanligt nu så beror det på att jag rensade mitt tangentbord för en vecka sedan eller något och när jag sedan satte på mina tangenter igen så vill vissa inte funka riktigt som de ska. Jag och teknik som vanligt.)

Om en halvtimme ska jag åka iväg till min fyra timmar långa högskoleprovsförberedande kurs.
Och sen ska jag hem och sova.

Nu måste jag fixa en grej i skolan dock kom jag på.
Skriver kanske mer sen om jag hinner.

Nu har jag lämnat av Jocke på stationen.
Han skulle åka hem.
Det känns så sjukt tomt varenda gång vi skiljs åt.
Det känns fel.
Nu vet jag att jag ska träffa honom igen om två veckor.
Men ändå känns det ensamt.
Två veckor känns sjukt länge.

Ibland slår det mig hur väl han känner mig.
Hur mycket han vet om mig.
Hur han får se alla sidor av mig.
Ibland undrar jag hur det kan komma sig att en person kan komma och få en att öppna sig helt.
Jag hoppas bara att mina bra sidor övergläser mina jobbiga.
För han är så otroligt speciell för mig.

Jag vet att jag är väldigt off från bloggandet just nu.
Har annat att göra hela tiden så jag hinner inte riktigt att blogga.
Har nästan inte alls suttit vid en dator på en vecka nu.

Jag återkommer senare.

Men allt är super med mig.
Bortsett från min egen förkyling och Jockes som både kommer väldigt lägligt till när vi träffas.
(Väldigt sarkarstiskt sagt det sista nu.)
Det är inte kul att se sin pojkvän vara sjuk.
Men det är däremot sjukt mysigt att honom pussandes på mig när jag bloggar.

Tjoho.