Mitt liv sett från min sida glaset.

Ja, förhoppningvis kommer jag och M att flytta ihop med E, vår underbara norska vän som tydligen hade tröttnat rejält på sitt boende och mer än gärna vill flytta ihop med oss. Det låter himla mysigt och jag tror det hade funkat superbra. Då får vi tom en liten uppstoppad Mickel räv i vår lägenhet.

Förövrigt mår jag bättre nu och är lite mindre stressad. Har dock oerhört mycket att göra nu med skolan, FADL, söka lägenhet och träffa min norrman så uppdateringen på bloggen blir inte speciellt befintlig. Men jag tänker en massa på er där hemma kan jag lova. Och när jag såg Stuffes bilder som hon hade lagt upp på Facebook från min avskedsfest så fick jag oerhörd lust att komma hem och träffa alla igen. Vill så gärna ha en filmkväll med Ganget igen och bara sitta och mysa och snacka en massa skit. Och då suger det att veta att jag med störst sannolikhet inte kommer kunna komma hem till Malmö förrän efter midsommar för jag kommer ha fullt schema tills dess.

Nu ska jag fortsätta läsa i min 900 sidor tjocka histologibok om celldelning. Tur är det iaf att det är väldigt intressant att läsa om hur en induvid kan utvecklas från en könscell i mamman och en könscell i pappan till en fullt utvecklad individ och hur olika sjukdomar kan uppstå pga fel i celldelning. Så förhoppningsvis kan jag i sommar kunna svara helt på frågan "Hur ett barn blir till" och det känns ändå lite häftigt.

Ha det!

(Och föresten, det är inte som jag är jätteambitiös och sitter uppe och läser helv tolv på kvällen utan det är mer det att jag avr ledig idag och ställde inte väckarklockan och därmed sov till klockan halv två så mitt dygn är lite fel och jag har itne alls fått läst mycket idag. Men jag är utsövd iaf.)

Imorgon ha rjag min första tenta på läkarlinjen. Jag är nervös som tusan och hoppas så innerligt att allt går bra imorgon. Jag känner mig inte alls tillräckligt förberedd och jag bävar inför att gå upp imorgonbitti och ge mig iväg till tentan. Jag är verkligen skitnervös. Det värsta som kan hända är att jag dumpar den och får ta om den i höst vid omtentorna, men jag vill verkligen klara den imorgon. Alla säger att det svåraste redan är gjort - att komma in på läkarlinjen - och visst är det kanske sant men kjag vill så gärna klara de första tentan direkt. Usch, jag är verkligen skitnervös nu. Och till råga på allt kunde jag inte sova riktigt inatt för jag tänkte bara på cellskelettet och oxidativ fosforylering och annat trams tills jag höll på att bli galen och för att jag hade ont i halsen. Har känt mig allmänt febrig och hängig idag och känner mig inte alls bra i halsen. Hoppas innerligt att det kommer kännas bättre imorgon. Fy tusan! Jag är verkligen nervös nu!!!

Jag kommer ha sittsår när jag har haft min tenta på tisdag. Jag har knappt gått någonting idag utan det är bara stillasittande vid ett matbord där alla böcker är utspridda. Jag är sjukt nervös inför tentan för det känns som att jag inte kan något alls. Och jag blir galen på att höra alla andra prata om det för de verkar alla kunna betydligt mer än vad jag kan. Och jag vill inte kugga min första tenta. Inte för att jag inte kan skriva den igen utan mer för att det hade varit så sjukt jobbigt psykiskt att inte klara första tentan. Men jag har varit dålig på att läsa och på att prioritera, mn jag hoppas sååå att jag har flyt och klarar den ändå. Snälla, snälla, snälla.

Nu ska jag sammanfatta ännu fler kapitlen. Det är så sjukt tråkigt och jag är extremt sötsugen...

Jag är sjukt nära att börja gråta. Känner hur tårarna ligger och väntar bakom ögonlocken. Jag är trött, stressad och har examensångest. Mest är det nog tröttheten som gör att jag känner såhär men jag mår skit just nu. Får skylla mig själv men det gör inte det hela bättre. Hjärtat slår snabbare, så som det gör när man är riktigt stressad och jag vet inte vad jag kan göra mot det. Sover alldeles för lite för att jag ska kunna funka egentligen. Iaf känslomässigt. Och jag känner att jag inte ens har tid att prata med folk. Igår kände jag mig väldigt lugn över examen men pluggandet har inte alls gått lika bra idag så nu är jag allt annat än lugn.

Nu ska jag göra uppgifter till de två första kapitlena...

Idag pluggar jag så jag är lite off. Skriver nog sen ikväll om jag hinner innan Beck. Måste försöka vara lite duktig och plugga för det är bara 2½ vecka kvar till tentan nu. Scary!!

Idag har jag varit kjempe flink och har fått läst en massa. Hade föreläsning mellan tio och tolv och sen satt jag kvar i skolan till halv sex och läste. Och den mesta av den tidenvar faktiskt effektiv tid. Knappt några pauser och när jag pausade var det korta. Så jag är riktigt nöjd idag. Det har lätt varit en bättre dag idag än igår. Idag sken solen tom en massa på mig när jag cyklade hem från uni. Superhärligt var det.

Nu ska jag kolla på film med M...

Idag kommer det bli en lång dag i skolan. Börjar tio med två timmars föreläsningar om cellen sånt, sen är det en stunds grupparbete ovh sen kommer det jag ser fram emot idag: Tre timmars första hjälpen-undervisning. Det är sånt jag vill göra mycket här, praktiska övningar så man känner sig som en läkare (eller som en läkare-to-be iaf).

Men nu måste jag läsa mer om grejerna jag inte hann läsa igår...

Jag fick reda på mitt snitt idag.
Mitt betygssnitt.
Sen fick jag fixat och trixat lite med det tillsammans med SYO:n.
Så fick jag lite högre snitt.
Så nu är jag faktiskt väldigt nöjd med mitt snitt.
Jag är stolt över att jag har klarat av skolan så som jag har med jobb, pojkvän och en massa annat.
jag är faktiskt stolt över mig själv.
Och hur härligt är inte det?!

Och om två dagar tar jag studenten!

Idag är det bal.
Det ska blir kul.
Slut.

Om 16 dagar tar jag studenten!
Om två dagar är det bal!
Det börjar närma sig väldigt snabbt nu.

Det funkar inte att skriva ut inbjudningskorten till studenten.
Det strular hela tiden.
Så jag blir sur.
För jag vill skriva ut det nu.
Jag vill få iväg inbjudningskorten så jag slipper tänka på det.
Jag vill få en liten del avklarad iaf.
Men det vill inte funka för mig.
Jag är, som jag så många gånger tidigare har sagt, inte så bra kompis med teknik.
Jag har inte tålamod när det inte funkar.

Har pluggat förvånadsvärt mycket fysik i veckan.
Prov imorgon.
Relativitetsteorin.
Det jag skulle ha gjort för två veckor sedan.
Men valde att inte göra.
Så imorgon ska det ske.
Mitt sista fysikprov någonsin.
Om jag inte väljer att försöka mig på slutprovet.
Vilket verkar hopplöst ändå.
Så jag hoppas verkligen, verkligen att jag får MVG på provet imorgon.
Och att jag har fått det på några innan också.
Fast jag tvivlar starkt på att jag har fått det på de tidiagre.
Och eftersom vi inte har fått tillbaka nåt i fysiken sen ett år tillbaka så har jag ingen aning.
Det borde finnas nån policy om att lärare måste rätta grejerna och lämna ut innan de får ge ett nytt prov.
Jävla skola.
Men nu är det iaf endast prov kvar i:

• Historia
• Samhäll
• Svenska
• Engelska
• Matte
• Kemislutprov eftersom jag hoppas på att kunna höja mig till MVG genom det.
• Och så fysiken imorgon

Jag tror det är allt.
Det kanske verkar som en del men det är alla prov jag har kvar.
Någonsin i hela gymnasiet.
Gud vad skönt.
Gud vad skönt det ska bli att ta studenten.
Att slippa allt för ett tag.
Att bara leva.
Tills det riktiga allvaret börjar.
Jag vill så gärna bli läkare.
Nu!
Jag vill så otroligt gärna bli läkare.
Kan de inte basera intagningen på viljan?
Då hade jag absolut varit läkare om fem år.

En besviken blick från läraren när man lämnar in blankt.
Men vad gör man inte när man inte kan nånting på provet.
Religionen fick gå före denna gången.

Nu i sista terminen på gymnasiet-tider är det mycket som händer. Vi får betyg nu i kurser vi avslutat förra terminen. Vi får handskas med lärare som inte lyssnar, en rektor som inte kan ha fel, en skola som blir sämre och sämre och krav som bir större och större. Att veta vad man ligger på i de pågående kurserna är hopplöst då prov och labbrapporter sedan ettår tillbaka inte har blivit rättade och betygsatta. Och att ta upp det med lärarna innebär att man får en utskällning över att man inte jobbar som man ska under den egna arbetstiden. När man sedan går till syon som ska hjälpa en med ansökningarna till högskolestudier blir man åter påmind om att man aldrig kan anta att man får hjälp från skolan. Det som man trodde att en syo faktiskt var till för, d.v.s. att jälpa en i det ofantligt stora oh otroligt komplicerade ansökningshavet, inser man snart att det var lite smart som att tro på drakar och jultomten. För inte är syon heller till någon hjälp. Istället får man sitta och leta runt på de olika skolornas hemsidor och försöka hitta var alla saker finns. Bara en sån sak som att hitta ansökningsblanketter på de danska universitetens hemsidor är oerhört klurigt då man inte alls är insatt. Samtidigt börjar man inse att de planer och hopp man haft om ens liv efter gymnasiet ntagligen kommer drunkna under besvikelsen över att inte alls få det snittet man behöver för att komma i på utbildningarna. Är man en sån människa som tycker att man sa ta upp de saker som är fel och försöka göra något åt dem så möts man direkt med problemet att det inte finns någon att gå till med problemen. För ingen bryr sig. Alla man har något problem att ta upp med är antingen för upptagna med självömkan eller har för stort ego för att ta emot konstruktiv kritik. Eller så är de både och. Skulle man ta upp något med en lärare så sprids det idare till nästa lärare som om man har snackat skit om den. Så här sitter man nu. Helt förvirrad av alla ansökningsblanketter som ska fyllas i till alla olika skolor, med ont om tid för alla saker man måste hinna med. Här sitter man nu och bara längtar tills den dagen då vi sjunger "Vi har tagit studenten" och skålar och har oss över glädjen att slippa allt vad skola heter, i alla fall ett litet tag.