Tiny dancer.
Känns som att jag har en liten, liten djävul i huvudet nu som gillar att reta mig.
Den låter mig inte tänka som jag vill utan lägger tankar i mitt huvud.
Om saker jag verkligen inte tycker om.
Jävla dävul.
Att det alltid ska vara djäulen som är starkast och typ tar över mitt huvud.
Kan inte den där snälla, gulliga ängeln få göra det ibland?
Bara ibland.
Iof hade den gärna fått vara där alltid men ibland räcker.
Mm, jag tycker inte om saker den säger till mig.
Men jag ska försöka tysta ner den med hög musik en stund.
...Och återigen har jag lyckats skriva ett inlägg runt mina tankar och prblem istället för att säga vad jag egentligen tänker på.
Det tänkte jag faktiskt på häromdagen.
Antagligen Isaks inlägg som fick mig att tänka på det.
Att jag alltid skriver runt det jag egentligen tänker på.
Kom på varför det kan vara också.
Elelr så var det bara någon dålig ursäkt.
Men iaf;
När jag skriver runt problemen och dyl. så skriver jag ju vad jag känner och vill/tänker istället för att bara skriva vad som är fel.
Blev någon klokare på det?
Det hemska är att jag vet inte hur jag ska formulera det bättre.
Men det är iaf vad jag kom fram till.
Hej.
...
We were strangers,
starting out on a journey
Never dreaming
what we'd have to go through
Now here we are,
and I'm suddenly standing,
at the beginning with you
No one told me
I was going to find you,
Unexpected
what you did to my heart,
When I lost hope
you were there to remind me
this is the start
And life is a road
and I wanna to keep going
love is a river
I wanna keep flowing
life is a road
now and forever
wonderful journey
I'll be there when the world stops turning
I'll be there when the storm is through
in the end I wanna be standing
at the beginning with you
We were strangers
on a crazy adventure
Never dreaming
how our dreams would come true
Now here we stand unafraid of the future
At the beginning with you
I knew there was somebody somewhere
that made love in the dark
Now I know my dream will live on
Ive been waiting so long
Nothings gonna tear us apart
Life is a road and I wanna keep going
Love is a river I wanna keep going on
Starting out on a journey
Life is a road and I wanna keep going
Love is a river I wanna keep flowing
In the end I wanna be standing
at the beginning with you
starting out on a journey
Never dreaming
what we'd have to go through
Now here we are,
and I'm suddenly standing,
at the beginning with you
No one told me
I was going to find you,
Unexpected
what you did to my heart,
When I lost hope
you were there to remind me
this is the start
And life is a road
and I wanna to keep going
love is a river
I wanna keep flowing
life is a road
now and forever
wonderful journey
I'll be there when the world stops turning
I'll be there when the storm is through
in the end I wanna be standing
at the beginning with you
We were strangers
on a crazy adventure
Never dreaming
how our dreams would come true
Now here we stand unafraid of the future
At the beginning with you
I knew there was somebody somewhere
that made love in the dark
Now I know my dream will live on
Ive been waiting so long
Nothings gonna tear us apart
Life is a road and I wanna keep going
Love is a river I wanna keep going on
Starting out on a journey
Life is a road and I wanna keep going
Love is a river I wanna keep flowing
In the end I wanna be standing
at the beginning with you
Need some sleep.
Jag är trött.
Orkade inte lyssna mer på deras snack ute i uterummet nu.
Det blev för mycket snack.
För lite logik.
Verkligen.
På ett inte speciellt intressant elelr underhållande sätt.
Så jag satte mig vid datorn istället.
Vill egentligen gå och lägga mig.
Men det är kanske inte så artigt att göra det när vi har gäster.
Att sitta vid datorn är iof kanske helelr inte så artigtJag är nog itne så artig.
Eller, jag kan vara det om jag vill men ibland orkar jag bara inte.
Som nu.
Hej.
Orkade inte lyssna mer på deras snack ute i uterummet nu.
Det blev för mycket snack.
För lite logik.
Verkligen.
På ett inte speciellt intressant elelr underhållande sätt.
Så jag satte mig vid datorn istället.
Vill egentligen gå och lägga mig.
Men det är kanske inte så artigt att göra det när vi har gäster.
Att sitta vid datorn är iof kanske helelr inte så artigtJag är nog itne så artig.
Eller, jag kan vara det om jag vill men ibland orkar jag bara inte.
Som nu.
Hej.
There must be a reason I left you.
Har gäster idag.
Uppdaterar därför inte så mycket.
Kommer åter imorgon.
(Och kanske inatt.)
Hej.
Uppdaterar därför inte så mycket.
Kommer åter imorgon.
(Och kanske inatt.)
Hej.
Taking you advice now.
Det var nånting jag tänkte att jag skulle skriva här.
Tänkte det nyss.
Men det försvann när jag hade fått upp rutan att skriva nytt inlägg i.
Så det får väl komma senare.
Var nog inte ens viktigt.
Men retfullt är det.
Nu ska jag nog snart sova iaf.
För jag måste skärpa mig med sömnen.
Kaffe funkar inte hur länge som helst.
Hej.
Tänkte det nyss.
Men det försvann när jag hade fått upp rutan att skriva nytt inlägg i.
Så det får väl komma senare.
Var nog inte ens viktigt.
Men retfullt är det.
Nu ska jag nog snart sova iaf.
För jag måste skärpa mig med sömnen.
Kaffe funkar inte hur länge som helst.
Hej.
I'm yours
♥
Tur finns i fyrklöver
Men du är det enda jag behöver
♥
Tur finns i fyrklöver
Men du är det enda jag behöver
♥
För detta är vad jag har känt.
Nu är jag skittrött på att hålla på med bloggen.
Alltså trött som i fysiskt trött.
Hade kunnat hålla på en stund till men orkar itne det nu.
Ska nog dricka kaffe istället.
För jag är typ lika trött nu som jag var igår.
Och jag har verkligen ingen aning om varför jag är så trött.
Det är störigt.
Och jag vill verkligen inte ha kaffe nu.
För jag är inte sugen på det.
Alls.
Nä, jag får nog slänga mig i sängen en liten stund och bara slappa.
Det är nog bättre.
Och det regnar ute och är allmänt tråkigt väder.
Det är höstväder.
Som det varit nästan hela sommaren.
Får en att undra var sommaren tog vägen.
Varför den hoppades över.
Får en att sakna värmen.
För jag saknar värmen.
Och solen.
Att ligga en dag på stranden och inte göra någonting.
Att gå hem sönderbränd efter en hel dag på stranden.
Att ta ett härligt dopp i vattnet med vänner och plaska omkring som små barn.
Att gå upp och krama ur håret på de som låg kvar och solade.
Att gå på sommarfester.
Att gå hem från sommarfesten i bara en liten kofta.
Att bada i pool på efterfest.
Jag saknar sommaren!!!
Alltså trött som i fysiskt trött.
Hade kunnat hålla på en stund till men orkar itne det nu.
Ska nog dricka kaffe istället.
För jag är typ lika trött nu som jag var igår.
Och jag har verkligen ingen aning om varför jag är så trött.
Det är störigt.
Och jag vill verkligen inte ha kaffe nu.
För jag är inte sugen på det.
Alls.
Nä, jag får nog slänga mig i sängen en liten stund och bara slappa.
Det är nog bättre.
Och det regnar ute och är allmänt tråkigt väder.
Det är höstväder.
Som det varit nästan hela sommaren.
Får en att undra var sommaren tog vägen.
Varför den hoppades över.
Får en att sakna värmen.
För jag saknar värmen.
Och solen.
Att ligga en dag på stranden och inte göra någonting.
Att gå hem sönderbränd efter en hel dag på stranden.
Att ta ett härligt dopp i vattnet med vänner och plaska omkring som små barn.
Att gå upp och krama ur håret på de som låg kvar och solade.
Att gå på sommarfester.
Att gå hem från sommarfesten i bara en liten kofta.
Att bada i pool på efterfest.
Jag saknar sommaren!!!
Du är så söt.
För att du helt enkelt är det.
Betyder glansen i ditt öga att du trånar o längtar.
Ibland fattar jag ingenting av vad folk menar.
Verkligen ingenting.
Och det gör mig konfunderad.
Och nyfiken.
Verkligen ingenting.
Och det gör mig konfunderad.
Och nyfiken.
Tjena alena.
Nu får det räcka för stunden.
Har inte tid att sitta mer med det nu och jag är ändå ganska nöjd med det nu.
Förhoppningsvis kommer det bilder och sånt sen också men det behöver jag kunna koder för att kunna ändra på.
Nu har jag mest lekt fram det bara.
Och det var skitkul faktiskt.
Riktigt kul.
Och framför allt är jag stolt över att ha lyckats göra något som hade med internet och datorn att göra.
Ibland funkar det faktiskt för mig.
Ibland...
Så nu har jag en roligare blogg.
Tycker jag iaf.
Lite mer originell än de redan färdiga iaf.
Hej.
Har inte tid att sitta mer med det nu och jag är ändå ganska nöjd med det nu.
Förhoppningsvis kommer det bilder och sånt sen också men det behöver jag kunna koder för att kunna ändra på.
Nu har jag mest lekt fram det bara.
Och det var skitkul faktiskt.
Riktigt kul.
Och framför allt är jag stolt över att ha lyckats göra något som hade med internet och datorn att göra.
Ibland funkar det faktiskt för mig.
Ibland...
Så nu har jag en roligare blogg.
Tycker jag iaf.
Lite mer originell än de redan färdiga iaf.
Hej.
I still...
Under construction.
Pom pom.
Håller på att ändra layout på bloggen.
Det var inte vidare lätt.
Inte när man inte fattar något av koderna.
Men det ska gå.
på något sätt iaf.
vill egentligen ha in någon bild också men det lär inte bli idag.
Ska ändra färg nu bara.
För jag vill inte ha en rosa blogg som den nya stilmallen var.
Önska mig lycka till.
Det var inte vidare lätt.
Inte när man inte fattar något av koderna.
Men det ska gå.
på något sätt iaf.
vill egentligen ha in någon bild också men det lär inte bli idag.
Ska ändra färg nu bara.
För jag vill inte ha en rosa blogg som den nya stilmallen var.
Önska mig lycka till.
...
Varför längtar du
till den dag då du ska fylla sju
Varför skynda på
när den tiden snart är här ändå
och det liv som du har
alla tusentals dar
passerar på ett litet kick
Så mens ditt hjärta slår an
passa på om du kan
fånga varje ögonblick
Första gången som du ska hålla nån i hand
Första gången som du ska kyssa någon man
Första gången som du är
riktigt kär
(Snart är den dagen här)
Första gången som du ska falla ner i gråt
Första gången som du ska tigga om förlåt
Första gången som du är
hopplöst kär
till den dag då du ska fylla sju
Varför skynda på
när den tiden snart är här ändå
och det liv som du har
alla tusentals dar
passerar på ett litet kick
Så mens ditt hjärta slår an
passa på om du kan
fånga varje ögonblick
Första gången som du ska hålla nån i hand
Första gången som du ska kyssa någon man
Första gången som du är
riktigt kär
(Snart är den dagen här)
Första gången som du ska falla ner i gråt
Första gången som du ska tigga om förlåt
Första gången som du är
hopplöst kär
Joey killer.
Bara för att det var så tufft låtnamn.
Tycker jag iaf...
Tycker jag iaf...
I'll look after you.
When I'm losing my control, the city spins around
You're the only one who knows, you slow it down
You're the only one who knows, you slow it down
♥
Om mindre än en månda ska jag till Stockholm.
Ska dit och ha en underbar helg.
Med min underbara pojkvän.
Längtar så otroligt mycket.
En helg bara vi två.
Tillsammans.
Själva.
Ska bli helt underbart.
Ska dit och ha en underbar helg.
Med min underbara pojkvän.
Längtar så otroligt mycket.
En helg bara vi två.
Tillsammans.
Själva.
Ska bli helt underbart.
♥
...
Maybe baby I'm a heartbreaker
heart breaker
heart of ice
But I'm burnin'
burnin'
'cos you set my soul on fire.
Girl, I dont know what I'll do.
'Cos I'm burnin'
I'm burnin'
I'm burnin' with desire.
Yes I'm burnin' and it's all because of you.
heart breaker
heart of ice
But I'm burnin'
burnin'
'cos you set my soul on fire.
Girl, I dont know what I'll do.
'Cos I'm burnin'
I'm burnin'
I'm burnin' with desire.
Yes I'm burnin' and it's all because of you.
För kärlekens skull.
Jag måste ha kommit på någon bra bröllopspresent till Tomas och Annika tills på fredag.
För fredag är sista dagen jag har på mig att handla den.
Och jag har verkligen ingen aning om vad man kan ge dem.
Har en massa små ideér men inget som är speciellt bra.
Inte tillräckligt bra.
För jag vill göra något speciellt.
Något personligt.
Men samtidigt något de vill ha.
Det är inte lätt.
Det är verkligen inte lätt.
Måste verkligen försöka komma på något nu.
Hej.
För fredag är sista dagen jag har på mig att handla den.
Och jag har verkligen ingen aning om vad man kan ge dem.
Har en massa små ideér men inget som är speciellt bra.
Inte tillräckligt bra.
För jag vill göra något speciellt.
Något personligt.
Men samtidigt något de vill ha.
Det är inte lätt.
Det är verkligen inte lätt.
Måste verkligen försöka komma på något nu.
Hej.
Can't stop now.
Sitter och äter hemmabakade scones.
Mina hemmabakade scones.
Hade inte tillräckligt med mjöl så de fick bli lite mer saftiga.
Det är nog det godaste misstaget jag gjort.
Det är nog de godaste sconesen jag gjort.
Det ni.
Och jag invigde Isaks present.
Det var riktigt bra.
Tack.
Nu är jag sjukligt mätt och orkar knappt en tugga till.
Men riktigt stolt över mitt bakresultat.
Nu ska jag nog slänga mig på sängen av utmattning av mättnad.
Hej.
Mina hemmabakade scones.
Hade inte tillräckligt med mjöl så de fick bli lite mer saftiga.
Det är nog det godaste misstaget jag gjort.
Det är nog de godaste sconesen jag gjort.
Det ni.
Och jag invigde Isaks present.
Det var riktigt bra.
Tack.
Nu är jag sjukligt mätt och orkar knappt en tugga till.
Men riktigt stolt över mitt bakresultat.
Nu ska jag nog slänga mig på sängen av utmattning av mättnad.
Hej.
Missing you.
Är hemma igen nu.
Hemma från en kortsemester med mamma och pappa.
I Skara.
Där vi var för att träffa killen som får mig att le konstant.
Killen som gör att det pirrar till i hela kroppen bara jag tänker på honom.
Han som förstår vad jag tänker och menar utan att jag behöver säga det (även om vi pratar olika språk).
Killen som väcker mig med en kram och får mig att känna mig helt underbart bra.
Killen som får mig att känna mig stoltast när han håller om mig.
Du är speciell.
Vet du det?
Riktigt otroligt speciell.
Jag hade några underbara dagar där.
Hade jättetrevligt och njöt av varje stund jag fick där.
Fick träffa hans syster också.
Och hennes man.
Mamma och pappa fick träffa dem också.
Vi var ute och åt.
Och det var väldigt trevligt.
gick väldigt bra tycker jag.
Även om jag fick höra att jag pratar som en i "Mysteriet på Greveholm".
Men jag kanske gör det?
Det var iaf väldigt trevligt.
Och det var skönt.
Jag hatar att säga hejdå.
Att veta att det dröjer ett tag innan man ses igen.
Jag vill inte gå därifrån då.
Denna gången var det bara hejdå fram tills fredag dock.
Vilket är väldigt väldigt skönt.
Men det är tillräckligt länge för att jag ska hinna sakna.
För jag tror inte du förstår hur mycket jag tycker om dig.
Och hur mycket du betyder för mig.
Snart kommer du hit iaf.
Och jag lovar att se till att ingen skrämmer dig för mycket på bröllopet.
Hej.
Hemma från en kortsemester med mamma och pappa.
I Skara.
Där vi var för att träffa killen som får mig att le konstant.
Killen som gör att det pirrar till i hela kroppen bara jag tänker på honom.
Han som förstår vad jag tänker och menar utan att jag behöver säga det (även om vi pratar olika språk).
Killen som väcker mig med en kram och får mig att känna mig helt underbart bra.
Killen som får mig att känna mig stoltast när han håller om mig.
Du är speciell.
Vet du det?
Riktigt otroligt speciell.
Jag hade några underbara dagar där.
Hade jättetrevligt och njöt av varje stund jag fick där.
Fick träffa hans syster också.
Och hennes man.
Mamma och pappa fick träffa dem också.
Vi var ute och åt.
Och det var väldigt trevligt.
gick väldigt bra tycker jag.
Även om jag fick höra att jag pratar som en i "Mysteriet på Greveholm".
Men jag kanske gör det?
Det var iaf väldigt trevligt.
Och det var skönt.
Jag hatar att säga hejdå.
Att veta att det dröjer ett tag innan man ses igen.
Jag vill inte gå därifrån då.
Denna gången var det bara hejdå fram tills fredag dock.
Vilket är väldigt väldigt skönt.
Men det är tillräckligt länge för att jag ska hinna sakna.
För jag tror inte du förstår hur mycket jag tycker om dig.
Och hur mycket du betyder för mig.
Snart kommer du hit iaf.
Och jag lovar att se till att ingen skrämmer dig för mycket på bröllopet.
Hej.
It breaks my heart.
Det tar faktiskt emot att trycka på off-knappen på skärmen.
Och veta att jag inte kommer få utlopp av mitt bloggberoende på ett tag.
Fast sen, å andra sidan, så ska jag dit jag längtar väldigt mycket.
För att träffa någon jag längtar väldigt mycket efter.
Så nu stänger jag av skärmen och lämnar bloggandet ett par dagar.
Hej.
Och veta att jag inte kommer få utlopp av mitt bloggberoende på ett tag.
Fast sen, å andra sidan, så ska jag dit jag längtar väldigt mycket.
För att träffa någon jag längtar väldigt mycket efter.
Så nu stänger jag av skärmen och lämnar bloggandet ett par dagar.
Hej.
Do they know the weakness in me.
Ska åka alldeles strax.
Väntade bara på att mamma skulle komma hem.
Och nu har hon det så nu ska vi väl åka när som.
Jaga ahr sovi alldeles för lite i natt.
Var upp till över fyra och gjorde absolut ingenting.
Emil, Tobbe och Martin kom hit och kollade på film igårkväll.
När Felicia och Jusse var här.
De två stack dock ganska snabbt.
Men de andra tre stannade.
Vi såg Traffic.
Eller rättare sagt;
Jag och Tobbe såg delar av Traffic medan Emil och Martin såg hela.
Tobbe är ibland som den manliga versionen av mig.
Han är livrädd för spindlar.
Och han kunde inte hålla sig vaken under filmen.
Tyvärr tror jag att filmen hade varit ganska bra om jag hängt med i den.
Som ursäkt denna gången har jag ju faktiskt att filmen varade i 164 minuter tror jag det var.
Nästan tre timmar.
Det är en lång film.
Men men.
Det var trevligt iaf fall.
Och Martin fyllde ju t.o.m. år.
Grattis Martin!
Sen satt jag uppe och bara njöt av tystnaden.
Av lugnet som bara finns på natten.
Det är skönt.
Det är skönt att vara uppe när man vet att alla andra sover.
Nu måste jag gå.
Tror jag.
Jag fattade inte ritkigt vad det var jag skulle göra nu.
Men jag får nog gå för säkerhets skull.
Hej.
Väntade bara på att mamma skulle komma hem.
Och nu har hon det så nu ska vi väl åka när som.
Jaga ahr sovi alldeles för lite i natt.
Var upp till över fyra och gjorde absolut ingenting.
Emil, Tobbe och Martin kom hit och kollade på film igårkväll.
När Felicia och Jusse var här.
De två stack dock ganska snabbt.
Men de andra tre stannade.
Vi såg Traffic.
Eller rättare sagt;
Jag och Tobbe såg delar av Traffic medan Emil och Martin såg hela.
Tobbe är ibland som den manliga versionen av mig.
Han är livrädd för spindlar.
Och han kunde inte hålla sig vaken under filmen.
Tyvärr tror jag att filmen hade varit ganska bra om jag hängt med i den.
Som ursäkt denna gången har jag ju faktiskt att filmen varade i 164 minuter tror jag det var.
Nästan tre timmar.
Det är en lång film.
Men men.
Det var trevligt iaf fall.
Och Martin fyllde ju t.o.m. år.
Grattis Martin!
Sen satt jag uppe och bara njöt av tystnaden.
Av lugnet som bara finns på natten.
Det är skönt.
Det är skönt att vara uppe när man vet att alla andra sover.
Nu måste jag gå.
Tror jag.
Jag fattade inte ritkigt vad det var jag skulle göra nu.
Men jag får nog gå för säkerhets skull.
Hej.
My heart is yours.
Imorgon lämnar jag datorn för ett par dagar.
Jag ska på kortsemester.
Med mamma och pappa.
Vi ska till Skara.
Till den lilla staden med den underbara killen.
(Som för övrigt är väldigt stor och tuff också.)
Jag ska få träffa min pojke.
Vi ska få träffas på vår tvåmånadersdag dessutom.
Jag har då haft de bästa två månaderna i mitt liv.
Och jag är helt enkelt väldigt lycklig.
Hej.
Jag ska på kortsemester.
Med mamma och pappa.
Vi ska till Skara.
Till den lilla staden med den underbara killen.
(Som för övrigt är väldigt stor och tuff också.)
Jag ska få träffa min pojke.
Vi ska få träffas på vår tvåmånadersdag dessutom.
Jag har då haft de bästa två månaderna i mitt liv.
Och jag är helt enkelt väldigt lycklig.
Hej.
♥
Min tystnad.
Syrenerna går en bit utanför mig.
Har inte brytt mig om att titta efter var.
De har slutat gå nu dessutom.
De gick två gånger.
Antagligen två bilar.
Eller samma som körde tillbaka?
Det lär jag aldrig få reda på.
Kanske hade det med åskan att göra.
Kanske inte.
Det lär jag aldrig få reda på.
Det är lite förundransvärt egentligen.
Hur man kan låta bli att bry sig egentligen.
När man hör en siren reagerar man ibland.
Ibland inte ens det.
Det är ju inte så ovanligt egentligen.
Men ändå är det något som ofta förändrar någon någonstans på något sätt.
Men det tänker man inte ofta på.
Jag gör heller inte det.
Man orkar inte bry sig riktigt.
Man stänger på något sätt av sig själv från vissa saker.
Det finns helt enkelt för mycket att bry sig om.
Ändå förväntar man sig att alla ska bry sig om man själv skulle råka ut för något.
Jag förväntar mig att alla skulle bry sig om jag fick åka ambulans.
Ändå kan jag inte begära det.
För "man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad".
Det lär man sig från tidiga barnsben.
Men som två av mina kära vänner, som jag träffat aldeles för lite under sommaren säger;
Människan är en egoistisk varelse som sätter sig själv i första hand.
De är nog inte de första med att säga det.
Men det stämmer nog.
Eller rättare sagt; Det stämmer, punkt.
Så tänk på det nästa gång ni hör en ambulans.
Eller bara hör en gammal människa berätta samma tråkiga historia som du redan hört tio tusen gånger.
Om det hade varit du, hade inte du velat få lite uppmärksamhet då?
Eller så gör inte det.
Det finns ju egentligen ingen anledning att göra det.
För det är ju redan konstaterat att människan är en egoistisk varlse och man ska ju lita på fakta.
Hej.
Har inte brytt mig om att titta efter var.
De har slutat gå nu dessutom.
De gick två gånger.
Antagligen två bilar.
Eller samma som körde tillbaka?
Det lär jag aldrig få reda på.
Kanske hade det med åskan att göra.
Kanske inte.
Det lär jag aldrig få reda på.
Det är lite förundransvärt egentligen.
Hur man kan låta bli att bry sig egentligen.
När man hör en siren reagerar man ibland.
Ibland inte ens det.
Det är ju inte så ovanligt egentligen.
Men ändå är det något som ofta förändrar någon någonstans på något sätt.
Men det tänker man inte ofta på.
Jag gör heller inte det.
Man orkar inte bry sig riktigt.
Man stänger på något sätt av sig själv från vissa saker.
Det finns helt enkelt för mycket att bry sig om.
Ändå förväntar man sig att alla ska bry sig om man själv skulle råka ut för något.
Jag förväntar mig att alla skulle bry sig om jag fick åka ambulans.
Ändå kan jag inte begära det.
För "man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad".
Det lär man sig från tidiga barnsben.
Men som två av mina kära vänner, som jag träffat aldeles för lite under sommaren säger;
Människan är en egoistisk varelse som sätter sig själv i första hand.
De är nog inte de första med att säga det.
Men det stämmer nog.
Eller rättare sagt; Det stämmer, punkt.
Så tänk på det nästa gång ni hör en ambulans.
Eller bara hör en gammal människa berätta samma tråkiga historia som du redan hört tio tusen gånger.
Om det hade varit du, hade inte du velat få lite uppmärksamhet då?
Eller så gör inte det.
Det finns ju egentligen ingen anledning att göra det.
För det är ju redan konstaterat att människan är en egoistisk varlse och man ska ju lita på fakta.
Hej.
Get the party started.
Jag vill ut och dansa.
Kom jag på precis.
Har velat det ett tag dock.
Men nu blev jag ritkitg sugen på det.
Får se till att sticka ut nån gång snart.
Nu när jag kommer in på de riktiga ställena dessutom.
Kom jag på precis.
Har velat det ett tag dock.
Men nu blev jag ritkitg sugen på det.
Får se till att sticka ut nån gång snart.
Nu när jag kommer in på de riktiga ställena dessutom.
Missunderstood.
Ibland undrar jag över hur jag uppfattas av min omgivning.
Hur jag beter mig.
Sett genom andras ögon.
Ofta tänker jag att dte inte spelar någon roll så länge jag är glad och trivs.
Fast det gör det egentligen.
För om omgivningen uppfattar mig på ett negativt sätt blir ju min omgivning negativ gentemot mig.
Och vem är glad med en negativ omgivning?
Fast ofta bryr jag mig heller inte om det.
Kanske utan att tänka på det isf.
För jag är inte den som låter främlingar styra mitt humör.
Inte längre.
Jag var nog mer så innan.
Sen hände något.
Och jag blev förändrad.
Jag ändrade syn på saker och ting.
Jag fick perspektiv på saker och ting.
Och det ändrade mitt humör.
Vilket i sin tur ändrade omgivningens bemötande mot mig tror jag.
För när jag fick perspektiv på saker och ting blev jag gladare.
Jag förändrades nog för alltid.
För har man en gång fastnat i en cirkel kommer man nog inte ut.
Om man inte får en rejäl knuff.
Jag fick nog en rejäl knuff ut ur min förra cirkel.
Eller nu ljuger jag kanske.
Hela analyseringen av mig har kanske bara varit lögn.
För förändrades verkligen jag först?
Eller var det att jag förändrades när omgivningen förändrade bemötande mot mig?
Styr omgivningen mig eller styr jag omgivningen?
Vad kom först, hönan eller ägget?
Det jag egentligen ville säga var att jag blev glad.
Vad det var som gjorde mig glad vet jag inte.
Men det håller i sig.
För även om jag är nere ibland, ibland väldigt nere, så är jag generellt på bra humör.
Jag skulle nog t.o.m. vilja säga att jag är ganska nöjd med hur mitt liv ser ut nu.
Jag tror att jag är trevligare som person också.
Definitivt mindre blyg.
Och hur trevlig var jag när jag inte vågade prata med folk?
Igår pratade jag en liten stund med gubben som lagar våra cyklar när jag bytte cykel där.
Han var trevlig.
Och vi hade ett trevligt, kort samtal om ingenting.
Men när jag gick ut därifrån log jag.
För jag mmådde bra.
Jag vågade säga mer än bara vad det var för fel på cykeln.
Jag vågade skämta lite också.
Jag sa fler ord än var nödvändigt.
Sånt gör mig glad.
När jag gör framsteg.
När jag säger något till tjejen bakom mig i toalettkön.
Eller som när jag hade ett väldigt opersonligt men ändå samtal med en kvinna på tåget till Jocke.
Jag var dock nervös som satan på att inte hinna emd nästa tåg så jag var nog inte vidare pratglad.
Efter det tågbytet pratade jag med en annan tjej.
Om att dricka vatten.
Men ändå.
Hon var trevlig och det finns faktiskt hur mycket som helst att säga om vatten.
Idag sprang jag omkring på Mobilia.
Jag lekte med Lucas och vi hade jättetrevligt.
Så jag brydde mig inte om att jag, nu en vuxen människa, sprang omkring och lekte på ett varuhus.
Har ni föresten tänkt på det, vilket annorlunda bemötande man får av omgivningen bara man går med ett barn?
Detta blev nog ännu ett av mina fullständigt onödiga och meningslösa inlägg.
Men vet ni vad?
Jag är glad ändå.
Hur jag beter mig.
Sett genom andras ögon.
Ofta tänker jag att dte inte spelar någon roll så länge jag är glad och trivs.
Fast det gör det egentligen.
För om omgivningen uppfattar mig på ett negativt sätt blir ju min omgivning negativ gentemot mig.
Och vem är glad med en negativ omgivning?
Fast ofta bryr jag mig heller inte om det.
Kanske utan att tänka på det isf.
För jag är inte den som låter främlingar styra mitt humör.
Inte längre.
Jag var nog mer så innan.
Sen hände något.
Och jag blev förändrad.
Jag ändrade syn på saker och ting.
Jag fick perspektiv på saker och ting.
Och det ändrade mitt humör.
Vilket i sin tur ändrade omgivningens bemötande mot mig tror jag.
För när jag fick perspektiv på saker och ting blev jag gladare.
Jag förändrades nog för alltid.
För har man en gång fastnat i en cirkel kommer man nog inte ut.
Om man inte får en rejäl knuff.
Jag fick nog en rejäl knuff ut ur min förra cirkel.
Eller nu ljuger jag kanske.
Hela analyseringen av mig har kanske bara varit lögn.
För förändrades verkligen jag först?
Eller var det att jag förändrades när omgivningen förändrade bemötande mot mig?
Styr omgivningen mig eller styr jag omgivningen?
Vad kom först, hönan eller ägget?
Det jag egentligen ville säga var att jag blev glad.
Vad det var som gjorde mig glad vet jag inte.
Men det håller i sig.
För även om jag är nere ibland, ibland väldigt nere, så är jag generellt på bra humör.
Jag skulle nog t.o.m. vilja säga att jag är ganska nöjd med hur mitt liv ser ut nu.
Jag tror att jag är trevligare som person också.
Definitivt mindre blyg.
Och hur trevlig var jag när jag inte vågade prata med folk?
Igår pratade jag en liten stund med gubben som lagar våra cyklar när jag bytte cykel där.
Han var trevlig.
Och vi hade ett trevligt, kort samtal om ingenting.
Men när jag gick ut därifrån log jag.
För jag mmådde bra.
Jag vågade säga mer än bara vad det var för fel på cykeln.
Jag vågade skämta lite också.
Jag sa fler ord än var nödvändigt.
Sånt gör mig glad.
När jag gör framsteg.
När jag säger något till tjejen bakom mig i toalettkön.
Eller som när jag hade ett väldigt opersonligt men ändå samtal med en kvinna på tåget till Jocke.
Jag var dock nervös som satan på att inte hinna emd nästa tåg så jag var nog inte vidare pratglad.
Efter det tågbytet pratade jag med en annan tjej.
Om att dricka vatten.
Men ändå.
Hon var trevlig och det finns faktiskt hur mycket som helst att säga om vatten.
Idag sprang jag omkring på Mobilia.
Jag lekte med Lucas och vi hade jättetrevligt.
Så jag brydde mig inte om att jag, nu en vuxen människa, sprang omkring och lekte på ett varuhus.
Har ni föresten tänkt på det, vilket annorlunda bemötande man får av omgivningen bara man går med ett barn?
Detta blev nog ännu ett av mina fullständigt onödiga och meningslösa inlägg.
Men vet ni vad?
Jag är glad ändå.
Picture.
Ibland är det lite komiskt.
Eller härligt.
Förvånande med faktiskt.
Ja, ibland är det lite underbart vad ett intro kan göra med en.
Vad man kan få en speciell känsla så fort ett intro man känenr igen sätter igång.
Man vet vilken låt det är.
Man vet att man tycker om låten.
Man vet att den gör en glad.
Eller arg.
Eller upprörd.
Eller på någt annat humör.
För tillfället blev jag dock glad när Picture med Kid Rock och Sheryl Crow satte igång.
Därför talar jag om att bli glad nu.
Jag kan inte komma ihåg när jag först lyssnade på den.
När jag börjad få denna sortens känsla när jag hör den.
När den blev mer än bara en vanlig låt för mig.
Den blev en känsla.
Jag tycker om när låtar blir känslor.
Sinnesstämningar.
När de blir något utöver alla de andra låtarna.
Jag har många såna låtar.
Många låtar som jag lysnar på vid olika tillfällen.
Jag har många låtar som jag vet kan styra mitt humör.
Eller så styr mitt humör kanske låtvalet.
Och jag komemr fortsätta få nya såna låtar genom mitt liv.
Det vet jag.
Men jag tänkte bara säga att jag tycker om det.
Ja, jag tycker väldigt mycket om musik.
Eller härligt.
Förvånande med faktiskt.
Ja, ibland är det lite underbart vad ett intro kan göra med en.
Vad man kan få en speciell känsla så fort ett intro man känenr igen sätter igång.
Man vet vilken låt det är.
Man vet att man tycker om låten.
Man vet att den gör en glad.
Eller arg.
Eller upprörd.
Eller på någt annat humör.
För tillfället blev jag dock glad när Picture med Kid Rock och Sheryl Crow satte igång.
Därför talar jag om att bli glad nu.
Jag kan inte komma ihåg när jag först lyssnade på den.
När jag börjad få denna sortens känsla när jag hör den.
När den blev mer än bara en vanlig låt för mig.
Den blev en känsla.
Jag tycker om när låtar blir känslor.
Sinnesstämningar.
När de blir något utöver alla de andra låtarna.
Jag har många såna låtar.
Många låtar som jag lysnar på vid olika tillfällen.
Jag har många låtar som jag vet kan styra mitt humör.
Eller så styr mitt humör kanske låtvalet.
Och jag komemr fortsätta få nya såna låtar genom mitt liv.
Det vet jag.
Men jag tänkte bara säga att jag tycker om det.
Ja, jag tycker väldigt mycket om musik.
Crocodile rock.
Jag hittar inte mönster till årälduvor.
Inte leopard heller.
Jag behöver det.
Så jag måste försöka leta fram det.
Behöver ju ha det snart så att jag hinner göra dem.
Duvorna behöver ju vara klara nästa helg.
Varför är jag typ ensam om att göra såna känns det som.
Elelr nä okej, jag är nog inte helt ensam om att göra sånt.
Men andra berättar inte det för det är lite halvtöntigt.
Jag vet.
Men jag ska ju faktiskt göra nåt vettigt av det ednna gången.
Men nu måste jag skölja duschen.
Hej.
Inte leopard heller.
Jag behöver det.
Så jag måste försöka leta fram det.
Behöver ju ha det snart så att jag hinner göra dem.
Duvorna behöver ju vara klara nästa helg.
Varför är jag typ ensam om att göra såna känns det som.
Elelr nä okej, jag är nog inte helt ensam om att göra sånt.
Men andra berättar inte det för det är lite halvtöntigt.
Jag vet.
Men jag ska ju faktiskt göra nåt vettigt av det ednna gången.
Men nu måste jag skölja duschen.
Hej.
The sweetness of the leaving.
Idag är en sådan dag då jag inte bör umgås med människor.
Jag orkar inte det.
Jag är trött på männniskor.
Jag är ledsen på människor.
Jag är trött.
Och jag är hungrig.
Jag borde bara slänga mig i sängen, sätta på tv:n, dra täcket över huvudet och försvinna bort ett tag.
Jag har träffat de flesta från familjen idag.
Det var kul.
Det var mysigt.
De fungerade att umgås med.
Men sen försvann min energi.
Som att all min kraft slängdes bort.
Och nu vill jag mest bara sova.
Fast ännu mer mest äta.
Väldigt mycket mest äta.
För jag är hungrig som en elefant.
Hej.
Jag orkar inte det.
Jag är trött på männniskor.
Jag är ledsen på människor.
Jag är trött.
Och jag är hungrig.
Jag borde bara slänga mig i sängen, sätta på tv:n, dra täcket över huvudet och försvinna bort ett tag.
Jag har träffat de flesta från familjen idag.
Det var kul.
Det var mysigt.
De fungerade att umgås med.
Men sen försvann min energi.
Som att all min kraft slängdes bort.
Och nu vill jag mest bara sova.
Fast ännu mer mest äta.
Väldigt mycket mest äta.
För jag är hungrig som en elefant.
Hej.
Calling all angels.
Jag har ont i huvudet.
Och ögonen.
Av att jag har gråtit idag.
Jag visste det.
Jag kan inte hålla tårarna borta när jag ser den filmen.
Idag forsade de fram mer än de har gjort tidigare gånger.
Idag rann tårarna ner för kinden utan att jag käned dem lämna ögat.
Det kanske är något fel på mig.
Men jag tycker det är skönt att gråta.
Ibland iaf.
Det är någon slags lättnande känsla det inger ibland.
Som att lätta på känslotrycket.
Som att våga låta känslorna komma fram ritkigt.
Jag tycker om när jag gråter till filmer.
När jag för en stund känner som de gör.
När det känns som att jag förstår.
Eller att jag bara känner också.
Jag tycker om när filmer berör mig så mycket.
När jag går ifrån soffan med en tankeställare.
Och våta kinder.
när man kan leva med i det helvete de ibland har.
Och sedan bara stänga av tv:n och gå tillbaka till att åter leva sitt eget liv.
Jag tycker om när filmer får mig att helt glömma allt runt omkring mig.
Jag tycker om när jag glömmer allt runtomkring mig för en stund.
När jag bara är.
Efter att ha sett den ikväll behöll jag den sinnesstämningen.
Har fortfarande kvar den faktiskt.
Kan ha att göra med att jag lyssnar ppå ledmotivet om och om igen.
Det känns bra.
Det känns sorgligt.
Men bra.
Ibland känns det bra när jag får lyssna på sorgliga låtar eller se sorgliga filmer.
När jag förstår.
När det känns som att de hade förstått tillbaka.
På ett sätt som är svårt att förklara.
När jag skriver ett sånt här inlägg kan jag lika gärna berätta en sak.
Som jag inte tycker om att prata om för att folk tycker inte om att höra det.
Folk vet inte vad jag menar med det.
Jag menar inget speciellt med det.
Jag menar inte att någon ska läsa mellan raderna.
Jag menar bara det jag säger.
När jag säger detta iaf.
För jag tycker om att lyssna ut låtar.
Låtar som jag vill att folk ska lyssna på och minnas mig med när jag är borta.
Jag har en del nu.
Några uppskrivna.
Andra bara i mitt huvud.
Låtar som jag hoppas folk ska känna passar ihop med deras relation med mig.
Låtar jag vill att folk ska känna passar ihop med den jag var.
Jag tänker ofta på hur saker och ting kommer se ut utan mig.
Hur de hade sett ut om jag hade försvunnit nu.
Ibland undrar jag varför jag tänker så.
Varför jag, som är en optimist, tänker så.
Men så kommer jag på.
Att jag är inte pesimistisk när jag tänker så.
Jag är faktiskt optimistisk.
För det jag mest tänker på när jag föresteäller mig att jag inte finns längre.
Är hur folk gör för att minnas mig.
Och hur folk minns mig.
Och det är det jag strävar efter.
Att folk ska minnas mig.
Att folk ska tänka efter och inse att jag har haft en betydande plats i deras liv.
Jag vill ha en betydandeplats i folks liv.
Jag tänker på detta ibland.
Inte allt för ofta.
Inte allt för sällan heller.
Utan när det känns rätt.
När jag behöver det.
Då tänker jag.
Då gråter jag ibland också.
Inte glädjetårar.
Men sköna tårar.
Rensande tårar.
Som jag låter flöda fritt.
Och ögonen.
Av att jag har gråtit idag.
Jag visste det.
Jag kan inte hålla tårarna borta när jag ser den filmen.
Idag forsade de fram mer än de har gjort tidigare gånger.
Idag rann tårarna ner för kinden utan att jag käned dem lämna ögat.
Det kanske är något fel på mig.
Men jag tycker det är skönt att gråta.
Ibland iaf.
Det är någon slags lättnande känsla det inger ibland.
Som att lätta på känslotrycket.
Som att våga låta känslorna komma fram ritkigt.
Jag tycker om när jag gråter till filmer.
När jag för en stund känner som de gör.
När det känns som att jag förstår.
Eller att jag bara känner också.
Jag tycker om när filmer berör mig så mycket.
När jag går ifrån soffan med en tankeställare.
Och våta kinder.
när man kan leva med i det helvete de ibland har.
Och sedan bara stänga av tv:n och gå tillbaka till att åter leva sitt eget liv.
Jag tycker om när filmer får mig att helt glömma allt runt omkring mig.
Jag tycker om när jag glömmer allt runtomkring mig för en stund.
När jag bara är.
Efter att ha sett den ikväll behöll jag den sinnesstämningen.
Har fortfarande kvar den faktiskt.
Kan ha att göra med att jag lyssnar ppå ledmotivet om och om igen.
Det känns bra.
Det känns sorgligt.
Men bra.
Ibland känns det bra när jag får lyssna på sorgliga låtar eller se sorgliga filmer.
När jag förstår.
När det känns som att de hade förstått tillbaka.
På ett sätt som är svårt att förklara.
När jag skriver ett sånt här inlägg kan jag lika gärna berätta en sak.
Som jag inte tycker om att prata om för att folk tycker inte om att höra det.
Folk vet inte vad jag menar med det.
Jag menar inget speciellt med det.
Jag menar inte att någon ska läsa mellan raderna.
Jag menar bara det jag säger.
När jag säger detta iaf.
För jag tycker om att lyssna ut låtar.
Låtar som jag vill att folk ska lyssna på och minnas mig med när jag är borta.
Jag har en del nu.
Några uppskrivna.
Andra bara i mitt huvud.
Låtar som jag hoppas folk ska känna passar ihop med deras relation med mig.
Låtar jag vill att folk ska känna passar ihop med den jag var.
Jag tänker ofta på hur saker och ting kommer se ut utan mig.
Hur de hade sett ut om jag hade försvunnit nu.
Ibland undrar jag varför jag tänker så.
Varför jag, som är en optimist, tänker så.
Men så kommer jag på.
Att jag är inte pesimistisk när jag tänker så.
Jag är faktiskt optimistisk.
För det jag mest tänker på när jag föresteäller mig att jag inte finns längre.
Är hur folk gör för att minnas mig.
Och hur folk minns mig.
Och det är det jag strävar efter.
Att folk ska minnas mig.
Att folk ska tänka efter och inse att jag har haft en betydande plats i deras liv.
Jag vill ha en betydandeplats i folks liv.
Jag tänker på detta ibland.
Inte allt för ofta.
Inte allt för sällan heller.
Utan när det känns rätt.
När jag behöver det.
Då tänker jag.
Då gråter jag ibland också.
Inte glädjetårar.
Men sköna tårar.
Rensande tårar.
Som jag låter flöda fritt.
Don't just do what you're told.
Det är reklam just nu.
Reklam i det som förmodligen är min favoritfilm.
"Pay it forward"
Eller "Skicka vidare" som den också heter.
Jag kommer strax börja gråta när jag ser den.
Det rä det jag älskar med filmen.
Att man inte kan titta på den utan att bli helt känslomässigt med i den.
Att oavsett hur många gånger (jag har verkligen ingen aning om hur många det är men det är många) jag har sett den så blir jag lika ledsen och upprörd för vissa scener.
Och det är Haley Joel Osment i den också.
Och att hitta någon bättre barnskådespelare är nog svårt.
Ja, jag älskar den filmen.
Hej.
Reklam i det som förmodligen är min favoritfilm.
"Pay it forward"
Eller "Skicka vidare" som den också heter.
Jag kommer strax börja gråta när jag ser den.
Det rä det jag älskar med filmen.
Att man inte kan titta på den utan att bli helt känslomässigt med i den.
Att oavsett hur många gånger (jag har verkligen ingen aning om hur många det är men det är många) jag har sett den så blir jag lika ledsen och upprörd för vissa scener.
Och det är Haley Joel Osment i den också.
Och att hitta någon bättre barnskådespelare är nog svårt.
Ja, jag älskar den filmen.
Hej.
Just A Little Bit.
Har börjat lyssna på min gamla musik igen.
Sister Hazel och Maria Mena.
Det är deras musik som förstår sig på mig just nu.
Det är det jag lyssnar på hela tiden nu utan att tröttna.
Om någon ville veta.
Sister Hazel och Maria Mena.
Det är deras musik som förstår sig på mig just nu.
Det är det jag lyssnar på hela tiden nu utan att tröttna.
Om någon ville veta.
I walk barefoot where the water drowns the sand
With you no longer here to hold my hand
I let go
I let go
The ocean makes my swaling heart feel small
With the sounds that makes you won't hear it if I call
I let go
I let go
There's a breeze in the air
There's a boat ankered out here
There's a calm under the waves as I choose to sink
Your skin protected me from sunbeams
Your hands made sure I'd stay intact
I let go
I let go
You were always there to walk me home
With you not here the streets I rome
I let go
I let go
There's a breeze in the air
There's a boat passing over here
There's a calm under the waves as I choose to sink
With your voice in my head
I could fall here instead
There's a calm under tha waves so i choose to sink
I'm tired now, I'll se you when I wake up
I've heard it's pretty where you are
I let go
I let go
With you no longer here to hold my hand
I let go
I let go
The ocean makes my swaling heart feel small
With the sounds that makes you won't hear it if I call
I let go
I let go
There's a breeze in the air
There's a boat ankered out here
There's a calm under the waves as I choose to sink
Your skin protected me from sunbeams
Your hands made sure I'd stay intact
I let go
I let go
You were always there to walk me home
With you not here the streets I rome
I let go
I let go
There's a breeze in the air
There's a boat passing over here
There's a calm under the waves as I choose to sink
With your voice in my head
I could fall here instead
There's a calm under tha waves so i choose to sink
I'm tired now, I'll se you when I wake up
I've heard it's pretty where you are
I let go
I let go
Why I sing my lullaby.
Ibland undrar jag.
Undrar hur jag hade varit om jag inte hade gått igenom vad jag har gått igenom.
Vad jag hade gjort.
Vem jag hade varit.
Ibland undrar folk hur man klarar av det.
Det undrar jag med ibland.
Ibland klarar man inte av det.
Ibland förstår inte folk.
Ibland vill folk inte försöka förstå.
Ibland kan inte ens jag förstå.
Ibland önskar jag att jag hade makt.
Makt att göra så att sånt aldrig sker.
Makt att ta tillbaka alla saknade.
Ibland önskar jag att det var enklare att prata om.
Ibland önskar jag att fler vågade prata.
Ibland vill jag bara prata.
Ibland önskar jag att jag kunde hjälpa.
Att jag kunde göra det som behövdes.
Att jag kunde finnas där bättre.
Ibland vill jag att folk ska förstå.
Att folk inte låtsas som ingenting.
Att folk vågar se på en när man väl nämner det som hänt.
Ibland vill man bara försvinna...
Undrar hur jag hade varit om jag inte hade gått igenom vad jag har gått igenom.
Vad jag hade gjort.
Vem jag hade varit.
Ibland undrar folk hur man klarar av det.
Det undrar jag med ibland.
Ibland klarar man inte av det.
Ibland förstår inte folk.
Ibland vill folk inte försöka förstå.
Ibland kan inte ens jag förstå.
Ibland önskar jag att jag hade makt.
Makt att göra så att sånt aldrig sker.
Makt att ta tillbaka alla saknade.
Ibland önskar jag att det var enklare att prata om.
Ibland önskar jag att fler vågade prata.
Ibland vill jag bara prata.
Ibland önskar jag att jag kunde hjälpa.
Att jag kunde göra det som behövdes.
Att jag kunde finnas där bättre.
Ibland vill jag att folk ska förstå.
Att folk inte låtsas som ingenting.
Att folk vågar se på en när man väl nämner det som hänt.
Ibland vill man bara försvinna...
Older and wiser.
Är det som jag håller på att växa upp?
Eller har jag bara börjat bli tråkig?
Förklarar mer senare om vad jag menar.
Hej.
Eller har jag bara börjat bli tråkig?
Förklarar mer senare om vad jag menar.
Hej.
I miss you so much.
Jag saknar dig.
Otroligt mycket.
Otroligt mycket.
Get The Party Started.
Har precis kommit hem igen.
Har haft artonårsfest idag.
Vi stack ut på puben sen.
Det var nice.
Väldigt trevligt.
Nu ska jag, My och Steph kolla på Mary Poppins.
Och jag ska anstränga mig för att inte somna.
Verkligen anstränga mig.
Jag har haft en väldigt trevlig och rolig kväll.
Hej.
Har haft artonårsfest idag.
Vi stack ut på puben sen.
Det var nice.
Väldigt trevligt.
Nu ska jag, My och Steph kolla på Mary Poppins.
Och jag ska anstränga mig för att inte somna.
Verkligen anstränga mig.
Jag har haft en väldigt trevlig och rolig kväll.
Hej.
And I probably forgot to tell you this.
Har haft en gnagande känsla hela dagen.
Sen gårkvällen.
En riktigt gnagande och nedsstämmande känsla.
Har undrat.
Har faktiskt varit väldigt osäker.
Det har kännts som att det var något.
Något som inte riktigt var bra.
Jag har verkligen varit orolig.
Jag kanske vet varför jag har känt så nu.
De riktigt insatta kanske kommer förstå.
Jag hoppas ni förstår.
Jag vill inget hellre än att göra dig lycklig.
Att se dig glad.
Och bekväm i mitt sällskap.
Det är dig tankarna går om hela dagarna.
Det är du som får mig att le.
Även om inget annat går som jag vill får du fortfarande mig att le.
You're the only one who
Drags me kicking and screaming through fast dreams
You're the only one who
Knows exactly what I mean
Och angående din oro.
Och jag hoppas du förstår vad jag menar.
Verkligen hoppas.
Så var det inte ens den personen som du trodde.
Inte den personen som vi har pratat en del om.
Om det hjälper.
Jag har fortfarande inte träffat den personen på länge.
There's a lot of people with the same name.
But there's only one you.
Och även om det verkligen inte finns något för dig att vara orolig för så kände jag att jag nog behövde förklara det.
Jag försöker verkligen kommer på vad det är jag kan säga som kan få dig att verkligen helt lita på det.
För jag vill att du ska känna att du kan lita på mig.
Att du inte behöver vara osäker.
I get a little bit crazy baby,
everytime you call my name
my heart beats a little bit faster, after,
you are in my arms again.
can't try to fight it,
don't even try to hide it,
emotions falling down like the rain,
I can't find the words to explain it, ain't it,
crazy how i fall,
everytime you call my name.
Did I mention that I love you so,
and I just want the world to know.
Drags me kicking and screaming through fast dreams
You're the only one who
Knows exactly what I mean
Och angående din oro.
Och jag hoppas du förstår vad jag menar.
Verkligen hoppas.
Så var det inte ens den personen som du trodde.
Inte den personen som vi har pratat en del om.
Om det hjälper.
Jag har fortfarande inte träffat den personen på länge.
There's a lot of people with the same name.
But there's only one you.
Och även om det verkligen inte finns något för dig att vara orolig för så kände jag att jag nog behövde förklara det.
Jag försöker verkligen kommer på vad det är jag kan säga som kan få dig att verkligen helt lita på det.
För jag vill att du ska känna att du kan lita på mig.
Att du inte behöver vara osäker.
I get a little bit crazy baby,
everytime you call my name
my heart beats a little bit faster, after,
you are in my arms again.
can't try to fight it,
don't even try to hide it,
emotions falling down like the rain,
I can't find the words to explain it, ain't it,
crazy how i fall,
everytime you call my name.
Did I mention that I love you so,
and I just want the world to know.
I'm like a bird.
Nu är jag klar med min koala också.
Ska försöka lägga upp bilder på alla mina åtta olika pärldjur när Lollo kommer hem med kameran igen.
Jag har gjort elva djur nu tror jag.
Åtta olika arter dock.
Men nu är det slut på det.
Om två timmr är jag fri.
Om två timmar är jag ledig.
Jag längtar.
Nåt enormt.
Hej.
Ska försöka lägga upp bilder på alla mina åtta olika pärldjur när Lollo kommer hem med kameran igen.
Jag har gjort elva djur nu tror jag.
Åtta olika arter dock.
Men nu är det slut på det.
Om två timmr är jag fri.
Om två timmar är jag ledig.
Jag längtar.
Nåt enormt.
Hej.
Dansa är ok.
Jag tror att jag måste hitta fler bloggar att läsa.Som jag läser ofta alltså.
För just nu har jag en fem stycken.
Problemet är dock att de flesta inte alls updaterar sina så ofta.
Vilket gör mig lite smått rastlös(?).
Så jag updaterar bloggarna en fyra/fem gånger per dag för att se om de har skrivit något nytt.
Jag vet dock oftase svaret sedan innan.
Så jag måste hitta nya bloggar att läsa också.
Inte sluta läsa de jag har nu, bara lägga till i min blogglista.
Det ska jag försöka göra senare.
Någon annan gång...
Hej.
För just nu har jag en fem stycken.
Problemet är dock att de flesta inte alls updaterar sina så ofta.
Vilket gör mig lite smått rastlös(?).
Så jag updaterar bloggarna en fyra/fem gånger per dag för att se om de har skrivit något nytt.
Jag vet dock oftase svaret sedan innan.
Så jag måste hitta nya bloggar att läsa också.
Inte sluta läsa de jag har nu, bara lägga till i min blogglista.
Det ska jag försöka göra senare.
Någon annan gång...
Hej.
And when you smiled you made me feel like I could sing along.
♥
Faktiskt.Även om jag vet att jag är skitkass på att sjunga.
♥
I don't quite know how to say how I feel.
Idag är en sån dag.
En sån dag då jag är glad över att folk inte är runt omkring mig.
För deras skull.
För jag är på sånt humör nu.
sånt folk inte ser mig vara på.
Inte ofta iaf.
Tror inte att folk ser det alls.
Det är bra.
Det är svårt att beskriva vad det är för humör.
Det är svårt att bskriva vad jag känenr och tänker på.
Det känns mest som att jag är avdomnad.
I hela kroppen.
I hela sinnet.
Jag är bara.
Jag gör bara.
Jag finns bara.
Det är en skum känsla.
Det är en lite obehaglig känsla.
Men jag vet att det går över hyfsa snart.
Det är mest att vänta ut det.
Eller försöka sysselsätta sig med något som håller tankarna borta från det.
Håller tankarna borta från allt.
Jag ska nog försöka sysselsättamig med något.
Elelr kanske bara slappa framför tv:n.
Är dock sugen på att göra pannkakor.
Ska nog göra det faktiskt.
Och vet ni vad?
Jag är sjukt sysslig hemma när jag är ensam hemma.
Och jag vet att det inte heter sysslig men jag glömde bort ordet precis när jag skulle skriva det och kunde inte hitta det igen.
Så ni får helt enkelt försöka förstå vad jag menar.
Kanske kommer jag på det senare igen.
Nu ska jag laga mat åt mig själv iaf.
Åt bara mig själv.
Ska nog laga lite extra dock som jag kan ha imorgon också.
Och imorgon blir det nog filmkväll.
Länge sedan ju.
Så det är bra.
Hej.
En sån dag då jag är glad över att folk inte är runt omkring mig.
För deras skull.
För jag är på sånt humör nu.
sånt folk inte ser mig vara på.
Inte ofta iaf.
Tror inte att folk ser det alls.
Det är bra.
Det är svårt att beskriva vad det är för humör.
Det är svårt att bskriva vad jag känenr och tänker på.
Det känns mest som att jag är avdomnad.
I hela kroppen.
I hela sinnet.
Jag är bara.
Jag gör bara.
Jag finns bara.
Det är en skum känsla.
Det är en lite obehaglig känsla.
Men jag vet att det går över hyfsa snart.
Det är mest att vänta ut det.
Eller försöka sysselsätta sig med något som håller tankarna borta från det.
Håller tankarna borta från allt.
Jag ska nog försöka sysselsättamig med något.
Elelr kanske bara slappa framför tv:n.
Är dock sugen på att göra pannkakor.
Ska nog göra det faktiskt.
Och vet ni vad?
Jag är sjukt sysslig hemma när jag är ensam hemma.
Och jag vet att det inte heter sysslig men jag glömde bort ordet precis när jag skulle skriva det och kunde inte hitta det igen.
Så ni får helt enkelt försöka förstå vad jag menar.
Kanske kommer jag på det senare igen.
Nu ska jag laga mat åt mig själv iaf.
Åt bara mig själv.
Ska nog laga lite extra dock som jag kan ha imorgon också.
Och imorgon blir det nog filmkväll.
Länge sedan ju.
Så det är bra.
Hej.
Leave me alone.
Jag orkar inte jobba mer idag.
Ungarna är jobbiga och stökiga.
Jag vill hem till ett tyst hus.
Nu tack!
Ungarna är jobbiga och stökiga.
Jag vill hem till ett tyst hus.
Nu tack!
Leave those kids alone.
Nu försöker jag mest bara fördriva tiden på jobbet bäst jag kan.
Ska jag verkligen börja med ett till pärldjur?
Ja, varför inte, jag har inte mycket annat att göra ju.
Gud vad det bara är tidsfördriv nu.
Jag vill hem och sy på klänningen jag började på igår.
Men som jag inte hann göra så mycket på.
Jag vill hem och sy!
Fast jag vill iof inte cykla hem och sy.
Jag är trött på cykeln.
Och jag fick ta min cykel idag desutom.
Den som är alldeles för låg för att cykla på egentligen.
För jag kunde inte hirtta de andra cykelnycklarna.
Nånting säger mig att de ligger bakom sängen där hemma.
Men där är sjukt klyddigt att komma till.
Men jag har väl inte mycket till val egentligen.
Och det är kvavt ute.
Jättekvavt.
Och det är äckligt att cykla när det är kvavt.
Varmt och sol = härligt.
Varmt och molnigt = äckligt.
Jag hoppas solen har börjat titta fram igen när jag ska cykla hem.
Eller att det regnar.
Egentligen hoppas jag på att det regnar.
Men det kanske itne är så snällt mot alla som har semester?
Nä, nu ska jag ut och göra en pärlapa eller en pärlspindel.
Får se vad det blir.
Pärlspindel kanske kan vara bra får min terapi.
Igår blir det en häst och en valross iaf.
Man kanske skulle börja göra pärldjur till försäljning?
Kanske är mitt framtida öde?
Nja, det hoppas vi inte.
Jag tror faktiskt att jag hade blivit smått galen isf.
Lite iaf.
Men jag är egentligen inte så negativ eller på sånt dåligt humör som det nog verkar som i detta inlägget.
Jag är egentligen på bra humör.
Är bara för varm och trött för att tänka på det.
Tänka på det att jag ju faktiskt är lycklig.
Jag är faktiskt väldigt lycklig.
Det ska jag nog påminna mig själv om tills det börjar regna eller det blir sol.
Eller tills jag somnar i soffan på jobbet.
Vilket hade varit aningen pinsamt faktiskt.
Livet leker faktiskt för min del just nu.
Jag har det bra.
Jag har det bättre än bra.
Jag har det underbart.
Hej.
Ska jag verkligen börja med ett till pärldjur?
Ja, varför inte, jag har inte mycket annat att göra ju.
Gud vad det bara är tidsfördriv nu.
Jag vill hem och sy på klänningen jag började på igår.
Men som jag inte hann göra så mycket på.
Jag vill hem och sy!
Fast jag vill iof inte cykla hem och sy.
Jag är trött på cykeln.
Och jag fick ta min cykel idag desutom.
Den som är alldeles för låg för att cykla på egentligen.
För jag kunde inte hirtta de andra cykelnycklarna.
Nånting säger mig att de ligger bakom sängen där hemma.
Men där är sjukt klyddigt att komma till.
Men jag har väl inte mycket till val egentligen.
Och det är kvavt ute.
Jättekvavt.
Och det är äckligt att cykla när det är kvavt.
Varmt och sol = härligt.
Varmt och molnigt = äckligt.
Jag hoppas solen har börjat titta fram igen när jag ska cykla hem.
Eller att det regnar.
Egentligen hoppas jag på att det regnar.
Men det kanske itne är så snällt mot alla som har semester?
Nä, nu ska jag ut och göra en pärlapa eller en pärlspindel.
Får se vad det blir.
Pärlspindel kanske kan vara bra får min terapi.
Igår blir det en häst och en valross iaf.
Man kanske skulle börja göra pärldjur till försäljning?
Kanske är mitt framtida öde?
Nja, det hoppas vi inte.
Jag tror faktiskt att jag hade blivit smått galen isf.
Lite iaf.
Men jag är egentligen inte så negativ eller på sånt dåligt humör som det nog verkar som i detta inlägget.
Jag är egentligen på bra humör.
Är bara för varm och trött för att tänka på det.
Tänka på det att jag ju faktiskt är lycklig.
Jag är faktiskt väldigt lycklig.
Det ska jag nog påminna mig själv om tills det börjar regna eller det blir sol.
Eller tills jag somnar i soffan på jobbet.
Vilket hade varit aningen pinsamt faktiskt.
Livet leker faktiskt för min del just nu.
Jag har det bra.
Jag har det bättre än bra.
Jag har det underbart.
Hej.
Eveybody has a secret.
De flesta människor har saker de håller hemligt.
Saker de inte berättar för någon.
Nästan ingen iaf.
Men om nu alla har en hemlighet.
En mörk sanning.
Vad är min?
Jag kan verkligen inte komma på något jag håller hemligt.
Någon djup sanning som inga vet.
Det är väl bra?
Eller?
Jag pratade om det i helgen.
Mitt problem att inte kunna lita på folk.
Lita på folk i allmänhet.
Jag tror inte på att man kan lita på någon helt och hållet.
Kan man det har man en enorm tur.
Eller jag tror rättare sagt att man inte ska lita på någon helt och hållet.
För folk sviker, folk förändras och folk är inte alltid de man tror de är.
Jag är rädd för vad folk kan göra med den information de får av mig.
Jag är rädd för att bli sviken.
Jag vågar därför aldrig lita fullständigt på folk.
Jag kan berätta mycket för dem.
Mycket jag inte hade berättat för andra.
Men jag har ändå svårt att lita på dem.
Inget illa menat mot mina vänner.
Det är inte er det är fel på, det är mig.
Jag tror att jag ska försöka komma på var detta kommer ifrån också.
Kan vara bra att veta.
Fast egentligen tror jag att man ska försöka lita på folk.
För det är inte värt det heller att gå och vara rädd för att bli sårad eller sviken.
Och jag vill ju vara en sån person som folk verkligen litar på.
Borde inte jag då också försöka lita på folk?
Usch, det är så många borden och måsten.
Jag vet dock att jag har börjat våga lita mer på folk igen.
Och vem vet, kanske kommer jag snart våga lita helt och hållet.
Jag har insett att världen går inte under oavsett vad som händer mig.
Även om man ibland vill tro det.
Fast då hade ingen kunnat komma ihåg mig efter att jag försvunnit.
Så det kanske inte hade varit helt bra heller.
Fast hela grejen med allt detta är att jag har lärt mig att man aldrig kan ta saker eller personer för givet.
Jag vet att saker förändras vare sig man vill eller inte.
Ibland till det bättre.
Ibland till det sämre.
Fast jag har oftast tron att allt ont leder till något gott.
Gud vad jag svamlar nu.
Och bara för att erkänna det för alla nu så är jag en rädd liten fegis som inte riktigt vågar vara ensam hemma.
Nu är det ljust ute så det är okej än så länge.
Men jag räds den stund då det blir mörkt ute.
Jag fick ringa mamma för att våga gå ner i källaren.
Fast det hade jag nog ändå gjort.
Eller tvingat Lollo med mig ner.
Antagligen det sista.
Men det kunde jag inte idag.
Jag är feg!
Hej.
Dagarna går.
Tre dagar kvar.
Eller två och en halv tom.
Det är inte så mycket.
Det är bra.
Det är riktigt bra.
Sen har jag sommarlov.
Som jag har väntat ett bra tag på.
Skönt.
Då ska jag slappa.
Som tusan.
Och sova.
Två och en halv dag kvar bara.
Bra.
Eller två och en halv tom.
Det är inte så mycket.
Det är bra.
Det är riktigt bra.
Sen har jag sommarlov.
Som jag har väntat ett bra tag på.
Skönt.
Då ska jag slappa.
Som tusan.
Och sova.
Två och en halv dag kvar bara.
Bra.
Scream.
Är på fritids nu.
Har ungar runt mig som skriker.
Tänk vilken energi de kan ha.
Jag är ju trött.
Fast det är ganska kul ändå.
De är ju ändå gulliga.
Nu ska jag busa med dem istället för att blogga.
Hej.
Har ungar runt mig som skriker.
Tänk vilken energi de kan ha.
Jag är ju trött.
Fast det är ganska kul ändå.
De är ju ändå gulliga.
Nu ska jag busa med dem istället för att blogga.
Hej.
Can you feel me.
♥
Idag har varit en riktigt bra dag.En mysig dag.
Och rolig.
Hela helgen har varit mysig och rolig.
Ja, underbar.
♥
I never thought it would happen to me.
Idag har det varit segt på jobbet.
Som tusan.
Och inte världens mysigaste stämning heller.
Av förståeliga skäl.
Så jag längtar mest hem.
Ganska mycket (egentligen bara?) för att Jocke är hemma i helgen.
Men jag var tvungen att jobba idag så han fick sova vidare i morse och sedan skulle han väl hitta på nåt att underhålla sig med tills jag kommer igen.
Han kom igårkväll.
Sist vi träffades var midsommarhelgen.
Gud vad jag har saknat honom.
Jag drömde skitskumt inatt.
Det läskiga är att vissa saker känns verkligen som att de har hänt på riktigt.
Jag tror dock inte de har det.
Tvivlar väldigt mycket på det.
Och gud vad jag måste ta tag i det där som jag har funderat över.
För jag är ju inte världens smartaste.
Jag fattar inte ens varför jag är så korkad.
Borde skärpa mig.
Borde, borde, borde.
Har lite ångest över det idag.
Skit!
Men nu ska jag göra klart min häst iaf.
Hej.
Som tusan.
Och inte världens mysigaste stämning heller.
Av förståeliga skäl.
Så jag längtar mest hem.
Ganska mycket (egentligen bara?) för att Jocke är hemma i helgen.
Men jag var tvungen att jobba idag så han fick sova vidare i morse och sedan skulle han väl hitta på nåt att underhålla sig med tills jag kommer igen.
Han kom igårkväll.
Sist vi träffades var midsommarhelgen.
Gud vad jag har saknat honom.
Jag drömde skitskumt inatt.
Det läskiga är att vissa saker känns verkligen som att de har hänt på riktigt.
Jag tror dock inte de har det.
Tvivlar väldigt mycket på det.
Och gud vad jag måste ta tag i det där som jag har funderat över.
För jag är ju inte världens smartaste.
Jag fattar inte ens varför jag är så korkad.
Borde skärpa mig.
Borde, borde, borde.
Har lite ångest över det idag.
Skit!
Men nu ska jag göra klart min häst iaf.
Hej.
;;;
Dagens fritidsskämt:
Vad får man om man blandar en clown och baciller?
Sjuka skämt
I just wanna hold on.
Ibland tar livet vändor som man inte förstår varför eller hur.
Hela livet förändras och man vill bara tillbaka till hur det avr innan.
Till den gamla goda tiden.
Då man var ledsen över småsaker.
Saker som verkar små när man får perspektiv på saker.
Ibland blir man så säker på att det absolut inte kan finnas någon gud.
För hur skulle det kunna finnas någon gud om det finns folk som tvingas lida så?
Ibland tänekr man.
Och så tänker man på att man tänker så mycket.
Och så känner man att man gör fel.
Ibland känner man att allt man gör är fel.
Att det inte finns något rätt att göra.
Att man tänker fel.
Att man ska vara positiv.
Eller att man inte ska vara så positiv.
Ibland förstår man sig inte på vad man själv tänker.
Och ibland förstår sig folk helt enkelt inte på vad man menar.
Men det värsta är nog när man känner sig ensam.
När man känner att ingen förstår, att ingen vågar fråga elelr att ingen bryr sig.
Och när man känner sig egoistisk.
När man känner att man inte borde fokusera så mycket på vad man själv är rädd och ledsen för.
Utan att man borde tänka på vad de som går igenom det känner.
Ibland kan man inte se vad som är positivt och vad som är negativt.
Ibland är det samma sak.
Men alltid behöver man någon.
Eller något.
Till så mycket.
Men framförallt till att finnas där helt enkelt.
När mina nära och kära mår dåligt vill jag inget hellre n att finnas där för dem.
Jag vet att jag inte kan hjälpa.
Inte vara lösningen på problemet.
Men jag vill finnas där.
Som en stöttande kropp.
Inte en hand eller arm, jag vill ge allt jag har för att ni ska må bra.
För jag vill inget hellre än att ni ska må bra.
Och jag menar verklgien det när jag säger att jag finns där 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan.
För er finns jag alltid där.
Ta hand om varandra.
Hej.
Hela livet förändras och man vill bara tillbaka till hur det avr innan.
Till den gamla goda tiden.
Då man var ledsen över småsaker.
Saker som verkar små när man får perspektiv på saker.
Ibland blir man så säker på att det absolut inte kan finnas någon gud.
För hur skulle det kunna finnas någon gud om det finns folk som tvingas lida så?
Ibland tänekr man.
Och så tänker man på att man tänker så mycket.
Och så känner man att man gör fel.
Ibland känner man att allt man gör är fel.
Att det inte finns något rätt att göra.
Att man tänker fel.
Att man ska vara positiv.
Eller att man inte ska vara så positiv.
Ibland förstår man sig inte på vad man själv tänker.
Och ibland förstår sig folk helt enkelt inte på vad man menar.
Men det värsta är nog när man känner sig ensam.
När man känner att ingen förstår, att ingen vågar fråga elelr att ingen bryr sig.
Och när man känner sig egoistisk.
När man känner att man inte borde fokusera så mycket på vad man själv är rädd och ledsen för.
Utan att man borde tänka på vad de som går igenom det känner.
Ibland kan man inte se vad som är positivt och vad som är negativt.
Ibland är det samma sak.
Men alltid behöver man någon.
Eller något.
Till så mycket.
Men framförallt till att finnas där helt enkelt.
När mina nära och kära mår dåligt vill jag inget hellre n att finnas där för dem.
Jag vet att jag inte kan hjälpa.
Inte vara lösningen på problemet.
Men jag vill finnas där.
Som en stöttande kropp.
Inte en hand eller arm, jag vill ge allt jag har för att ni ska må bra.
För jag vill inget hellre än att ni ska må bra.
Och jag menar verklgien det när jag säger att jag finns där 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan.
För er finns jag alltid där.
Ta hand om varandra.
Hej.
Right now.
Jag har börjat få lite bloggabstinens nu för tiden igen.
Börjat bli lite smått bloggberoende tror jag.
För jag vill hela tiden blogga, även när jag verkligen inte har något vettigt att säga.
Vi får väl se hur länge det håller i sig.
Kommer ju inte blogga i helgen tror jag så jag får väl ta helgkvoten nu också.
Kom på en sak idag när Steph var här.
Min mest sagda fras under Roskilde måste ha varit "Ska vi leka en lek?".
Jag hade lite kul iaf.
Jag kom också på att gud vad jag vill bli dansare och showare.
Verkligen.
Project runaway fick mig att känna mig ännu gladare över provdockan.
Jag ska göra en massa egna kläder.
Eller jag vill det iaf.
Hej.
Börjat bli lite smått bloggberoende tror jag.
För jag vill hela tiden blogga, även när jag verkligen inte har något vettigt att säga.
Vi får väl se hur länge det håller i sig.
Kommer ju inte blogga i helgen tror jag så jag får väl ta helgkvoten nu också.
Kom på en sak idag när Steph var här.
Min mest sagda fras under Roskilde måste ha varit "Ska vi leka en lek?".
Jag hade lite kul iaf.
Jag kom också på att gud vad jag vill bli dansare och showare.
Verkligen.
Project runaway fick mig att känna mig ännu gladare över provdockan.
Jag ska göra en massa egna kläder.
Eller jag vill det iaf.
Hej.
I spend my days thinking about you.
♥
Imorgon träffas vi igen babe.Imorgon.
Bara en natt kvar.
Bra.
Bra som tusan.
♥
Girl use your mind.
Jag fick sluta tidigare idag.
Alltså riktigt mycket tidigare.
Fick skjuts hem av min handledare också.
Skönt.
Vi stack från jobbet vid 14:20 och jag slutar egentligen 16:00.
Gud vad det var skönt.
Så nu ska jag försöka sova lite.
Eller iaf vila.
På vägen hem körde vi inom Jysk och hämtade min telefon.
så nu är den tillbaka också.
Bra.
Jag hade två missade samtal från okänd visst.
Och det ringde när jag satt i bilen hem också.
Men jag kunde inte svara.
För jag tror jag vet vem det är.
Och jag vill inte svara då, vill inte svara alls men får väl göra det om det ringer igen när jag faktiskt har tillfälle att svara.
Tänker iaf inte stå på jobbet och prata om när jag ska in på förhör.
Inte i bilen hem heller för den delen.
Jag tror att jag ska börja med förnekelsetaktiken jag också.
Den kanske kan funka.
Så om någon söker mig och ringer från anonymt nummer så är det förklaringen till att jag kanske inte har svarat.
Jag vet dock inte vem som skulle kunna tänkas ringa från anonymt nummer.
Och jag känner mig jättedum.
För vi missade att ringa och säga till Ann med familj och bjuda dem till kalaset.
Elelr egentligen inte vi utan jag.
Och jag känner mig jätteelak för de var visst inte brotresta.
Farmor och farfar kom heller inte men de svarade inte i telefonen så det känner jag mig inte lika dum för.
Men Ann m. familj var en riktigt stor tabbe av mig.
Jag skäms...
Alltså riktigt mycket tidigare.
Fick skjuts hem av min handledare också.
Skönt.
Vi stack från jobbet vid 14:20 och jag slutar egentligen 16:00.
Gud vad det var skönt.
Så nu ska jag försöka sova lite.
Eller iaf vila.
På vägen hem körde vi inom Jysk och hämtade min telefon.
så nu är den tillbaka också.
Bra.
Jag hade två missade samtal från okänd visst.
Och det ringde när jag satt i bilen hem också.
Men jag kunde inte svara.
För jag tror jag vet vem det är.
Och jag vill inte svara då, vill inte svara alls men får väl göra det om det ringer igen när jag faktiskt har tillfälle att svara.
Tänker iaf inte stå på jobbet och prata om när jag ska in på förhör.
Inte i bilen hem heller för den delen.
Jag tror att jag ska börja med förnekelsetaktiken jag också.
Den kanske kan funka.
Så om någon söker mig och ringer från anonymt nummer så är det förklaringen till att jag kanske inte har svarat.
Jag vet dock inte vem som skulle kunna tänkas ringa från anonymt nummer.
Och jag känner mig jättedum.
För vi missade att ringa och säga till Ann med familj och bjuda dem till kalaset.
Elelr egentligen inte vi utan jag.
Och jag känner mig jätteelak för de var visst inte brotresta.
Farmor och farfar kom heller inte men de svarade inte i telefonen så det känner jag mig inte lika dum för.
Men Ann m. familj var en riktigt stor tabbe av mig.
Jag skäms...
Here we are again, circles never end
Jag vill verkligen bli frisk nu.
Ska nog försöka hälla i mig så mycket varmt som möjligt idag och imorgon.
Så kanske jag bränner sönder bakterierna elelr nåt.
Eller viruset eller vad sjutton det är för skit jag har fått.
Ska nog försöka hälla i mig så mycket varmt som möjligt idag och imorgon.
Så kanske jag bränner sönder bakterierna elelr nåt.
Eller viruset eller vad sjutton det är för skit jag har fått.
Who doesn't long for someone to hold
Hej.Spinning around like nobody's watching.
Jag har tappat min mobil på Jysk idag.
Det var inte bra.
Men de hade hittat den som tur var.
Så jag ska hämta den efter jobbet.
För jag var där under jobbet.
Och mitt huvud snurrar och jag vill bara sova.
Men mest vill jag bli frisk.
Ska nog hem och sova efter jobbet.
Men först har jag några timmar kvar.
Usch.
Hej.
Det var inte bra.
Men de hade hittat den som tur var.
Så jag ska hämta den efter jobbet.
För jag var där under jobbet.
Och mitt huvud snurrar och jag vill bara sova.
Men mest vill jag bli frisk.
Ska nog hem och sova efter jobbet.
Men först har jag några timmar kvar.
Usch.
Hej.
Beautiful Thing.
Bara för att jag måste.
Även om jag blir förvånad om någon annan förstår sig på min glädje över det.
Men...
...Jag fick en provdocka i födelsedagsresent av mina brödrar och respektive!!!
En provdocka!
Det enda jag verkligen önskat mig på flera år känns det som.
Behöver jag säga att jag blev väldigt glad över det?
Så nu ska det börja sys kläder för min del.
Äntligen.
Men nu ska jag sova.
Hej.
Även om jag blir förvånad om någon annan förstår sig på min glädje över det.
Men...
...Jag fick en provdocka i födelsedagsresent av mina brödrar och respektive!!!
En provdocka!
Det enda jag verkligen önskat mig på flera år känns det som.
Behöver jag säga att jag blev väldigt glad över det?
Så nu ska det börja sys kläder för min del.
Äntligen.
Men nu ska jag sova.
Hej.
My attempts to say - never find their way.
Och jag har insett det att det band som jag helst av allt skulle vilja se live är Sister Hazel.
Gud vad underbart att se dem.
Jag tror att jag hade varit som tjejerna bakom oss på Artic Monkeys då.
Oooh, ja, man kan ju alltid drömma.
Men gud vad underbar den drömmen är.
Gud vad underbart att se dem.
Jag tror att jag hade varit som tjejerna bakom oss på Artic Monkeys då.
Oooh, ja, man kan ju alltid drömma.
Men gud vad underbar den drömmen är.
Out there.
♥
På torsdag är dagen D.På torsdag kommer min längtan vara över.
På torsdag kommer vi träffas igen och min lycka återigen vara gjord.
Om jag så är sjuk som attan kommer jag bli överlycklig bara vi ses igen.
Jag hoppas dock verkligen att jag är frisk då.
Då har vi en helg tillsammans.
En helg att bara umgås på och njuta av att få träffa dig igen.
En helg ensamma.
En helg för dig att äntligen berätta vad det var du försökte skriva ner.
En helg för oss två.
You are so tempting my dear
You strip away my useless fears
No you don't care that I'm weird
And that's amazing
You strip away my useless fears
No you don't care that I'm weird
And that's amazing
♥
,,,
Men går jag över ängarna, där himmelen är vid,
då sägen mig - ty händerna är tomma,
då sägen mej, I skördeskor i skördeandens tid:
vem ger mig sitt hjärta som en blomma?
Vem ger mig sitt hjärta som en glädje och en tröst,
som en doft som ville leka mej om kinden,
att jag på mina stigar mot förgängelse och höst
inte räds för den yttersta grinden.
då sägen mig - ty händerna är tomma,
då sägen mej, I skördeskor i skördeandens tid:
vem ger mig sitt hjärta som en blomma?
Vem ger mig sitt hjärta som en glädje och en tröst,
som en doft som ville leka mej om kinden,
att jag på mina stigar mot förgängelse och höst
inte räds för den yttersta grinden.
Mysteriet deg.
Jag är sjuk.
Eller iaf början till sjuk.
Sådär när man känner sig som sämst ni vet.
Det är inte kul.
Halsen är sträv som satan och huvudet snurrar lite då och då.
Det gjorde ont i bröstet innan idag också.
Det är inte mysigt.
Och jag måste se till att bli frisk.
För jag vill verkligen inte vara sjuk i helgen.
Då har jag annat att göra.
Och jag vill verkligen inte smitta ner dig heller.
Men jag hade gärna varit frisk under kalaset idag också.
Men ja, helt sjuk är jag ju inte iaf.
Nu ska jag fixa iordning mitt rum och mig innan kalaset.
Hej.
Eller iaf början till sjuk.
Sådär när man känner sig som sämst ni vet.
Det är inte kul.
Halsen är sträv som satan och huvudet snurrar lite då och då.
Det gjorde ont i bröstet innan idag också.
Det är inte mysigt.
Och jag måste se till att bli frisk.
För jag vill verkligen inte vara sjuk i helgen.
Då har jag annat att göra.
Och jag vill verkligen inte smitta ner dig heller.
Men jag hade gärna varit frisk under kalaset idag också.
Men ja, helt sjuk är jag ju inte iaf.
Nu ska jag fixa iordning mitt rum och mig innan kalaset.
Hej.
Sånt är livet.
Så har man haft hela sin artonårsdag nu.
Nu är den över.
Jobbigt ju.
Den jag sett fram emot så länge.
Men imorgon är det kalas.
Det är kul.
Och sen är det ju party också.
Det är ju också kul.
Och jag har fått en massa jättegulliga grattishälsningar.
Tack allihopa!
Men nu ska jag sova iaf.
För jag ska upp och jobba imorgon.
Det är slitsamt att vara vuxen.
Hoppas ungarna är snälla mot mig imorgon iaf.
Även om de jag kommit närmst av ungarna hade sin sista vecka för i sommar förra veckan.
Det suger lite.
Men ja, jag får väl bygga med pärlor själv antar jag.
Hej.
Nu är den över.
Jobbigt ju.
Den jag sett fram emot så länge.
Men imorgon är det kalas.
Det är kul.
Och sen är det ju party också.
Det är ju också kul.
Och jag har fått en massa jättegulliga grattishälsningar.
Tack allihopa!
Men nu ska jag sova iaf.
För jag ska upp och jobba imorgon.
Det är slitsamt att vara vuxen.
Hoppas ungarna är snälla mot mig imorgon iaf.
Även om de jag kommit närmst av ungarna hade sin sista vecka för i sommar förra veckan.
Det suger lite.
Men ja, jag får väl bygga med pärlor själv antar jag.
Hej.
Tell me that you'll wait for me.
Så är man hemma från Roskilde igen.
Det känns som att det mest är en massa omkringflackande för min del nu för tiden.
Men nu är jag hemma igen iaf.
Jag ska sammanfatta Roskilde i ett senare inlägg.
Det skönaste med att vara hemma igen är att kunna kommunicera som vanligt igen.
Min telefon dog nämligen pga allt regn precis när jag kommit fram till Roskilde.
Och timningen för den att funka var inte den bästa.
Det gjorde att jag inte kunde förklara för dig vad jag menade.
Eller mer få dig att förstå att jag verkligen inte var ledsen.
Jag var orolig för dig bara.
För att du inte mådde bra.
Och jag visste verkligen inte hur jag skulle göra för att försöka hjälpa dig.
Det var det jag tänkte på.
Och att inte kunna förklara det för dig gjorde mig också orolig.
Jag vill inte se dig ledsen, orolig elelr på annat sätt på dåligt humör.
Och jag vill verkligen inte vara den som gör dig orolig.
Men som jag har sagt, som jag verkligen menar, du behöver verkligen inte vara orolig för något.
Du är den som får mig att le bara genom att säga hej.
Du är den som får mig att skratta genom att härma mitt sätt att prata.
Du är den som får mig att somna nedräknande till att vi snart ses igen.
Du är den som får mig att sova tryggt i din famn.
Du är den som får mig att vara frånvarande under konserterna för att jag står och tänker på dig.
Du är den enda.
Om du bara visste hur mycket du betyder för mig.
Om du bara visste hur mycket jag längtar till torsdag.
Det känns som att det mest är en massa omkringflackande för min del nu för tiden.
Men nu är jag hemma igen iaf.
Jag ska sammanfatta Roskilde i ett senare inlägg.
Det skönaste med att vara hemma igen är att kunna kommunicera som vanligt igen.
Min telefon dog nämligen pga allt regn precis när jag kommit fram till Roskilde.
Och timningen för den att funka var inte den bästa.
Det gjorde att jag inte kunde förklara för dig vad jag menade.
Eller mer få dig att förstå att jag verkligen inte var ledsen.
Jag var orolig för dig bara.
För att du inte mådde bra.
Och jag visste verkligen inte hur jag skulle göra för att försöka hjälpa dig.
Det var det jag tänkte på.
Och att inte kunna förklara det för dig gjorde mig också orolig.
Jag vill inte se dig ledsen, orolig elelr på annat sätt på dåligt humör.
Och jag vill verkligen inte vara den som gör dig orolig.
Men som jag har sagt, som jag verkligen menar, du behöver verkligen inte vara orolig för något.
Du är den som får mig att le bara genom att säga hej.
Du är den som får mig att skratta genom att härma mitt sätt att prata.
Du är den som får mig att somna nedräknande till att vi snart ses igen.
Du är den som får mig att sova tryggt i din famn.
Du är den som får mig att vara frånvarande under konserterna för att jag står och tänker på dig.
Du är den enda.
Om du bara visste hur mycket du betyder för mig.
Om du bara visste hur mycket jag längtar till torsdag.
♥
Happy birthday!
Idag fyller jag 18!
Idag är min födelsedag.
Och jag är så otroligt glad för det mesta just nu.
Idag är min födelsedag.
Och jag är så otroligt glad för det mesta just nu.
I know, that something has changed.
Sitter och funderar lite.
Är trött och borde sova.
Borde verklgien gå och lägga mig nu.
Men jag tänker, och funderar, istället.
På vad?
Mycket.
Olika saker.
Men med en grundtanke.
Vet inte varför jag fortsätter tänka på det.
Fast egentligen vet jag att jag gör det av olika anledningar.
Av anledningar som jag själv redan vet om.
Det känns konstigt bara.
Och jag vet, detta inlägget var bara en enda stor gåta.
En enda stor samling "läsa-mellen-raderna-meningar".
Men ibland behöver jag skriva så.
Ibland behöver jag att jag förstår det bäst själv.
Och sedan spelar det inte så stor roll vad andra förstår.
Men nu ska jag sova iaf.
För jag är trött.
Och åker till Roskilde imorgon.
Och har ont i halsen.
...Och saknar att ha dig hos mig.
Hej.
Heat of the night.
Jag tror att jag sover för lite.
Speciellt när jag inte kommer sova bra på ett par nätter.
Jag borde sova mer.
Gå och lägga mig tidigare så att jkag får lite mer sömn.
Det hade nog gjort mig bra.
Så nu ska jag nog faktiskt snart försöka sova.
Och drömma om dig.
Och oss.
Hej.
Speciellt när jag inte kommer sova bra på ett par nätter.
Jag borde sova mer.
Gå och lägga mig tidigare så att jkag får lite mer sömn.
Det hade nog gjort mig bra.
Så nu ska jag nog faktiskt snart försöka sova.
Och drömma om dig.
Och oss.
Hej.
No end.
Jag har tänkt på det en hel del själv.
Mest tror jag för att jag vet att han är orolig.
Orolig för vad som kan komma att hända mig eller vad jag kan tänkas göra under min Roskildevistelse.
Jag har tänkt på det en hel del.
Och jag ska inte ljuga; alkohol och festivaler kan få folk att göra saker de inte tänkt göra.
Det enda jag kan säga är att jag aldrig förr kännt såhär för någon annan.
Att jag aldrig har kännt mig så lycklig och lyckligt lottad att ha träffat någon som håller nyckeln till mitt hjärta.
För du gör verkligen det.
Jag känner mig tryggare och säkrare än jag trott att jag någonsin skulle kunna känna när jag är med dig.
Och angående alkohol känner jag inte att jag ska åka dit för att supa.
Jag ska ha kul.
Utan en massa sprit.
För allas del.
Det jag är mest orolig för är att jag saknar dig väldigt mycket.
Att krama dig och bara allmänt vara nära dig.
Det jag tänker mest på är att du snart kommer ner hit igen.
Till mig.
För att spendera en hel långhelg ihop.
Och det längtar jag något enormt efter.
Och jag ska faktiskt försöka ha en lite mer planerad helg denna gången.
Ja, snart är det torsdag nästa vecka.
Hej.
Mest tror jag för att jag vet att han är orolig.
Orolig för vad som kan komma att hända mig eller vad jag kan tänkas göra under min Roskildevistelse.
Jag har tänkt på det en hel del.
Och jag ska inte ljuga; alkohol och festivaler kan få folk att göra saker de inte tänkt göra.
Det enda jag kan säga är att jag aldrig förr kännt såhär för någon annan.
Att jag aldrig har kännt mig så lycklig och lyckligt lottad att ha träffat någon som håller nyckeln till mitt hjärta.
För du gör verkligen det.
Jag känner mig tryggare och säkrare än jag trott att jag någonsin skulle kunna känna när jag är med dig.
Och angående alkohol känner jag inte att jag ska åka dit för att supa.
Jag ska ha kul.
Utan en massa sprit.
För allas del.
Det jag är mest orolig för är att jag saknar dig väldigt mycket.
Att krama dig och bara allmänt vara nära dig.
Det jag tänker mest på är att du snart kommer ner hit igen.
Till mig.
För att spendera en hel långhelg ihop.
Och det längtar jag något enormt efter.
Och jag ska faktiskt försöka ha en lite mer planerad helg denna gången.
Ja, snart är det torsdag nästa vecka.
Hej.
Show me a garden that's bursting into life.
Idag har jag haft en bra dag.
En riktigt bra dag.
Jag ahde kul idag på jobbet.
När det blev lite vattenkrig mellan mig och en annan i personalen.
Det var kul.
Dessutom hade jag alla barnen å min sida.
Fast de var inte tillåtna av de andra i personalen att skvätta vatten.
Men jag hade kul iaf.
Och sen var det mest allmänt lungt där.
Efter jobbet träffade jag på Eva.
Jag MÅSTE se till att återuppta kontakten med henne.
Men jag hann inte prata med henne så länge för jag skulle möta Stephanie och hennes föräldrar för att snacka om Roskilde.
Det gick ganska snabbt.
Men jag fick träffa Stephanie igen.
Efter hennes Bodenvistelse.
Hon har varit borta för länge ju.
Men nu är hon äntligen hemma igen.
Jag har varit och handlat idag också.
Hittade en massa söta kläder på rean så det var kul.
Och ett par skor som jag blev väldigt förtjust i.
Dock inget jag planerar att ha med mig till Roskilde.
Med de kläderna på kändes det lite som att jag var på väg mot ett stilbyte.
Kanske jag är.
Och jag har lett idag.
För att du gör mig så underbart lycklig.
Och är så otroligt gullig och söt.
Hej.
En riktigt bra dag.
Jag ahde kul idag på jobbet.
När det blev lite vattenkrig mellan mig och en annan i personalen.
Det var kul.
Dessutom hade jag alla barnen å min sida.
Fast de var inte tillåtna av de andra i personalen att skvätta vatten.
Men jag hade kul iaf.
Och sen var det mest allmänt lungt där.
Efter jobbet träffade jag på Eva.
Jag MÅSTE se till att återuppta kontakten med henne.
Men jag hann inte prata med henne så länge för jag skulle möta Stephanie och hennes föräldrar för att snacka om Roskilde.
Det gick ganska snabbt.
Men jag fick träffa Stephanie igen.
Efter hennes Bodenvistelse.
Hon har varit borta för länge ju.
Men nu är hon äntligen hemma igen.
Jag har varit och handlat idag också.
Hittade en massa söta kläder på rean så det var kul.
Och ett par skor som jag blev väldigt förtjust i.
Dock inget jag planerar att ha med mig till Roskilde.
Med de kläderna på kändes det lite som att jag var på väg mot ett stilbyte.
Kanske jag är.
Och jag har lett idag.
För att du gör mig så underbart lycklig.
Och är så otroligt gullig och söt.
Hej.
Keep your head in the game.
Sitter på jobbet nu.
Cykelturen hit idag var härlig.
För jag tänkte på dig hela tiden.
Ska jag vara ärlig så längtar jag tills Roskilde är slut och jag kommer hem igen för då är det verkligen inte långt tills vi träffas igen.
Jag saknar att vara hos dig.
♥
Well you showed me how it feels to feel the sky within my reach.
...
Another summer day
Has come and gone away
In Paris and Rome
But I wanna go home
May be surrounded by
A million people I
Still feel all alone
Just wanna go home
Oh I miss you, you know
And I've been keeping all the letters that I wrote to you
Each one a line or two
"I'm fine baby, how are you?"
Well, I would send them but I know that it?s just not enough
My words were cold and flat
And you deserve more than that
Another aeroplane
Another sunny place
I'm lucky I know
But I wanna go home
I got to go home
Let me go home
I'm just too far from where you are
I wanna come home
And I feel just like I'm living someone else's life
It's like I just stepped outside
When everything was going right
And I know just why you could not
Come along with me
This was not your dream
But you always believed in me
Another winter day has come
And gone away
And even Paris and Rome
And I wanna go home
Let me go home
And I'm surrounded by
A million people I
Still feel alone
Let me go home
Oh, I miss you, you know
Let me go home
I've had my run
Baby, I'm done
I gotta go home
Let me go home
It'll all be alright
I'll be home tonight
I'm coming back home
Has come and gone away
In Paris and Rome
But I wanna go home
May be surrounded by
A million people I
Still feel all alone
Just wanna go home
Oh I miss you, you know
And I've been keeping all the letters that I wrote to you
Each one a line or two
"I'm fine baby, how are you?"
Well, I would send them but I know that it?s just not enough
My words were cold and flat
And you deserve more than that
Another aeroplane
Another sunny place
I'm lucky I know
But I wanna go home
I got to go home
Let me go home
I'm just too far from where you are
I wanna come home
And I feel just like I'm living someone else's life
It's like I just stepped outside
When everything was going right
And I know just why you could not
Come along with me
This was not your dream
But you always believed in me
Another winter day has come
And gone away
And even Paris and Rome
And I wanna go home
Let me go home
And I'm surrounded by
A million people I
Still feel alone
Let me go home
Oh, I miss you, you know
Let me go home
I've had my run
Baby, I'm done
I gotta go home
Let me go home
It'll all be alright
I'll be home tonight
I'm coming back home
I've got this feelin' down deep in my soul that I just can't lose.
Om tre dygn är jag på Roskilde.
Jag och My har handlat mat idag.
Vi var faktiskt riktigt duktiga på det tycker jag.
Och det var väldigt mysigt att gå runt och handla mat med My.
Nu börjar det närma sig.
Och man börjar inse hur mycket man behöver ha med sig.
Och hur stor väskan kommer vara.
Väskorna?
Jag tror och hoppas innerligt att vi kommer få väldigt kul.
Känner mig lite konfunderad.
För jag har inte festat på länge.
Länge länge.
Senaste gången jag kan komma ihåg var hos Ryss den gången ag fick kramp i magen.
Och det är länge sedan.
Speciellt med vårt frekventa festande tidigare.
Saken är den att jag inte är speciellt sugen på att festa ens.
Jag är lite trött på det.
Tråkigt jag är?
Kanske det, men jag känner bara helt enkelt inte något direkt sug efter det.
Antagligen kommer det ändras lite udner Roskilde.
Förhoppningsvis kommer det förändras sådär precis lagom mycket under Roskilde.
Men jag känner lite mer för att vara vuxen denna gången.
(Hur är det vuxna gör på festivaler?)
Jag känner mer för att njuta av stämningen och att vara bland kompisar som jag trivs med.
Och lyssna på konserterna och verkligen njuta av all musik.
Jag känner för att vara riktigt.
Kanske är det den senaste tidens händelser som fått mig att börja växa upp.
För jag har lärt mig en läxa.
Faktiskt.
Men nu ska jag sova iaf.
För imorgon ska jag ta hand om alla ungar igen.
Alla ungar som blir färre och färre där.
Och det klagar jag inte på.
Hej.
Jag och My har handlat mat idag.
Vi var faktiskt riktigt duktiga på det tycker jag.
Och det var väldigt mysigt att gå runt och handla mat med My.
Nu börjar det närma sig.
Och man börjar inse hur mycket man behöver ha med sig.
Och hur stor väskan kommer vara.
Väskorna?
Jag tror och hoppas innerligt att vi kommer få väldigt kul.
Känner mig lite konfunderad.
För jag har inte festat på länge.
Länge länge.
Senaste gången jag kan komma ihåg var hos Ryss den gången ag fick kramp i magen.
Och det är länge sedan.
Speciellt med vårt frekventa festande tidigare.
Saken är den att jag inte är speciellt sugen på att festa ens.
Jag är lite trött på det.
Tråkigt jag är?
Kanske det, men jag känner bara helt enkelt inte något direkt sug efter det.
Antagligen kommer det ändras lite udner Roskilde.
Förhoppningsvis kommer det förändras sådär precis lagom mycket under Roskilde.
Men jag känner lite mer för att vara vuxen denna gången.
(Hur är det vuxna gör på festivaler?)
Jag känner mer för att njuta av stämningen och att vara bland kompisar som jag trivs med.
Och lyssna på konserterna och verkligen njuta av all musik.
Jag känner för att vara riktigt.
Kanske är det den senaste tidens händelser som fått mig att börja växa upp.
För jag har lärt mig en läxa.
Faktiskt.
Men nu ska jag sova iaf.
För imorgon ska jag ta hand om alla ungar igen.
Alla ungar som blir färre och färre där.
Och det klagar jag inte på.
Hej.
We must be the change we wish to see.
Jag har lite dåligt samvete.
Jag är en ganska dålig flickvän tror jag.
För jag åker aldrig upp till min underbara pojkvän och bor hos honom utan det är alltid han som får komma hit.
Känns lite smått egoistiskt av mig.
Men det är inte som jag inte vill åka dit.
Det har mest bara blivit så.
Det känns som att jag inte visar hur mycket han betyder för mig.
Det är lite nytt allt det här för mig.
Så jag hoppas att jag lär mig bättre efter hand.
Och att han har tålamod med mig så länge.
För jag är så otroligt lycklig när jag är med dig.
Jag är en ganska dålig flickvän tror jag.
För jag åker aldrig upp till min underbara pojkvän och bor hos honom utan det är alltid han som får komma hit.
Känns lite smått egoistiskt av mig.
Men det är inte som jag inte vill åka dit.
Det har mest bara blivit så.
Det känns som att jag inte visar hur mycket han betyder för mig.
Det är lite nytt allt det här för mig.
Så jag hoppas att jag lär mig bättre efter hand.
Och att han har tålamod med mig så länge.
För jag är så otroligt lycklig när jag är med dig.
I'm in the moment.
Anders ringde precis.
Det är en timmes gångväg mellan hans tält och Danne/Gabbe/Simons tält.
Satan vad mycket folk där kommer vara.
Det är en timmes gångväg mellan hans tält och Danne/Gabbe/Simons tält.
Satan vad mycket folk där kommer vara.
Jag sitter här och väntar.
Att sitta vid min dator kväver ett enormt tålamod.
Att sitta vid mitt internet mer specifikt.
Vilket är typ det enda jag gör vid min dator.
Att sitta vid min dator tär enormt på mitt tålamod.
Att sitta vid mitt internet mer specifikt.
Vilket är det enda det klarar av av någon anledning.
Att sitta vid mitt internet mer specifikt.
Vilket är typ det enda jag gör vid min dator.
Att sitta vid min dator tär enormt på mitt tålamod.
Att sitta vid mitt internet mer specifikt.
Vilket är det enda det klarar av av någon anledning.
You're a falling star, You're the getaway car.
Jag har tänkt på det lite i helgen.
Hur oväntat saker och ting ter sig ibland.
Hur jag för ett år sedan hittade en att öppna mitt hjärta för och prata med om allt det jag inte ville berätta för er andra.
Av olika anledningar.
Men mest för att han förstod.
Han visste hur han hade behövt hjälp och genom det blev han den som hjälpte mig.
Han fick mig att våga prata.
Våga berätta precis vad jag kände, hur rädd jag var och hur mycket jag saknade.
Han var en okänd person som kände mig bättre än många andra.
Han var mitt största stöd under den tid då jag behövde någon som mest.
Sen någon gång blev det att vi pratade mer vardagligt.
Jag visste att han fanns där och lyssnade om jag ville prata men vi kunde ändå rata om annat.
Vi pratade om allt möjligt och efterhand som iden gick och samtalen blev fler och fler lärde jag känna honom på ett sätt jag aldrig lärt känna någon innan.
Jag hade fortfarande, efter mer än ett halvårs pratande, varken sett honom eller hört hans röst.
Jag pratade första gången med honom på nyår.
Det var ett totalmisslyckat samtal helt på grund av mig.
Han ville som vanligt hjälpa mig och få mig på bra humör men jag betedde mig fult och var dum.
Som tur var blev han inte arg och fortsatte prata med mig.
Två månader efter det (?) ringde han mig igen.
Då hade han knappt någon röst och var sjuk men ringde ändå och ansträngde sig för att kunna rata med mig.
Det var när vi satt på bussen hem från en misslyckad fest och alla var på halvtaskigt humör.
När vi stod och väntade på pappa som skulle hämta oss pratade jag fortfarande med honom.
Felicia tittade på mig och frågade vem jag pratade med iom att jag såg så lycklig ut.
Efter det pratade vi en hel del i telefon.
Men fortfarande väldigt mycket via msn också.
Efter ett tag började jag inse att jag tyckte väldigt mycket om honom.
På ett annat sätt än som jag tyckt om honom innan.
Han sa också det.
Men fortfarande var jag väldigt osäker.
Jag hade fortfarande inte sett personen i fråga i verkligheten.
Och kunde man verkligen träffa någon genom internet?
Men efter ett tag bestämde han sig för att åka ner och hälsa på mig.
Jag skulle möta honom på tågstationen och se honom för första gången på riktigt.
Jag avr nervös.
Så otroligt nervös.
Och kunde inte få ihop det att jag kände honom jätteväl men hade aldrig träffat honom.
Där satt jag, jättenervös och försökte få syn på honom på centralen.
Tittade mig omkring och såg någon som jag direkt kände att det var han.
Han såg väl lika vilsen ut som jag kände mig och lite kände jag väl igen honom från det enda fotot jag sett.
Vi åkte hem till mig och hade trevligt.
Hela helgen var väldigt trevlig.
Och jag trivdes nåt enormt i hans sällskap.
vi tittade på film andra kvällen och han tog min hand och höll den.
Och jag kände hur mitt hjärta slog till några extra gånger.
När jag dagen efter lämnade honom vid tåget för att han skulle resa hem igen kände jag direkt att jag ville rtäffa honom snart igen.
Två veckor senare träffades vi igen.
Då blev vi tillsammans också.
Sedan dess har jag varit otroligt lycklig.
Jag var uppe hos honom och fick träffa alla hans vänner.
Och han behandlade mig helt otroligt.
Jag kände mig så säker i hans sällskap där jag var bland alla okända människor.
Jag kände mig trygg.
Det gör jag alltid när jag är i hans sällskap.
Trygg och säker.
Och otroligt lycklig.
Och jag vill inget annat än att få honom att känna likadant.
Jag förundras fortfarande över hur saker och ting ter sig ibland.
Hur han kom i min mörkaste stund och nu är mitt ljus.
Hur oväntat saker och ting ter sig ibland.
Hur jag för ett år sedan hittade en att öppna mitt hjärta för och prata med om allt det jag inte ville berätta för er andra.
Av olika anledningar.
Men mest för att han förstod.
Han visste hur han hade behövt hjälp och genom det blev han den som hjälpte mig.
Han fick mig att våga prata.
Våga berätta precis vad jag kände, hur rädd jag var och hur mycket jag saknade.
Han var en okänd person som kände mig bättre än många andra.
Han var mitt största stöd under den tid då jag behövde någon som mest.
Sen någon gång blev det att vi pratade mer vardagligt.
Jag visste att han fanns där och lyssnade om jag ville prata men vi kunde ändå rata om annat.
Vi pratade om allt möjligt och efterhand som iden gick och samtalen blev fler och fler lärde jag känna honom på ett sätt jag aldrig lärt känna någon innan.
Jag hade fortfarande, efter mer än ett halvårs pratande, varken sett honom eller hört hans röst.
Jag pratade första gången med honom på nyår.
Det var ett totalmisslyckat samtal helt på grund av mig.
Han ville som vanligt hjälpa mig och få mig på bra humör men jag betedde mig fult och var dum.
Som tur var blev han inte arg och fortsatte prata med mig.
Två månader efter det (?) ringde han mig igen.
Då hade han knappt någon röst och var sjuk men ringde ändå och ansträngde sig för att kunna rata med mig.
Det var när vi satt på bussen hem från en misslyckad fest och alla var på halvtaskigt humör.
När vi stod och väntade på pappa som skulle hämta oss pratade jag fortfarande med honom.
Felicia tittade på mig och frågade vem jag pratade med iom att jag såg så lycklig ut.
Efter det pratade vi en hel del i telefon.
Men fortfarande väldigt mycket via msn också.
Efter ett tag började jag inse att jag tyckte väldigt mycket om honom.
På ett annat sätt än som jag tyckt om honom innan.
Han sa också det.
Men fortfarande var jag väldigt osäker.
Jag hade fortfarande inte sett personen i fråga i verkligheten.
Och kunde man verkligen träffa någon genom internet?
Men efter ett tag bestämde han sig för att åka ner och hälsa på mig.
Jag skulle möta honom på tågstationen och se honom för första gången på riktigt.
Jag avr nervös.
Så otroligt nervös.
Och kunde inte få ihop det att jag kände honom jätteväl men hade aldrig träffat honom.
Där satt jag, jättenervös och försökte få syn på honom på centralen.
Tittade mig omkring och såg någon som jag direkt kände att det var han.
Han såg väl lika vilsen ut som jag kände mig och lite kände jag väl igen honom från det enda fotot jag sett.
Jag tömde nysnö ur min sko
Nå'n sträckte ut sin hand till stöd
När jag såg upp så stod han där
Och tusen klockor ljöd
Nå'n sträckte ut sin hand till stöd
När jag såg upp så stod han där
Och tusen klockor ljöd
Vi åkte hem till mig och hade trevligt.
Hela helgen var väldigt trevlig.
Och jag trivdes nåt enormt i hans sällskap.
vi tittade på film andra kvällen och han tog min hand och höll den.
Och jag kände hur mitt hjärta slog till några extra gånger.
När jag dagen efter lämnade honom vid tåget för att han skulle resa hem igen kände jag direkt att jag ville rtäffa honom snart igen.
Två veckor senare träffades vi igen.
Då blev vi tillsammans också.
Sedan dess har jag varit otroligt lycklig.
Jag var uppe hos honom och fick träffa alla hans vänner.
Och han behandlade mig helt otroligt.
Jag kände mig så säker i hans sällskap där jag var bland alla okända människor.
Jag kände mig trygg.
Det gör jag alltid när jag är i hans sällskap.
Trygg och säker.
Och otroligt lycklig.
Och jag vill inget annat än att få honom att känna likadant.
♥
Hur han kom i min mörkaste stund och nu är mitt ljus.
♥
And I get to kiss you baby just because I can.
Har sagt hejdå till Anders nu precis.
Han skulle till Roskilde.
Idag.
Om 3½ dagar är det jag som är på väg.
Med My och Steph.
Med ändrade planer än de som vi haft i flera månader tillbaka.
Men jag har fortfarande tron att vi kommer få skitkul.
Det är mycket som har förändras med planerna sedan dess.
Men planer ändras alltid.
Jag tror att vi kommer ha det väldigt mysigt och trevligt ihop.
Och förhoppningsvis hittar Anders Gabbe, Danne och Simon så att de tar tältet vid sig.
Så bor vi vid dem också.
Det hade varit mysigt.
Nu hoppas jag bara att det blir fint väder.
För regnar det är det inte kul.
Jag hatar att sova i tält när det regnar.
Jag hatar att frysa när jag sover.
Att frysa är iof aldrig trevligt.
Så sol och härligt väder hade inte suttit fel under de dagar vi är där.
Och antagligen sticker vi hem på söndag kväll.
Så jag får bli väckt med tårta på sängen när jag fyller år.
Fast det är egentligen bara en bonus.
Mest är det att det nog kan vara skönt att komma hem redan då.
Och slippa allt skit den sista natten.
Men ja, det får vi väl se hur det blir.
Jag vill hem på söndagen iaf.
Det här med Roskilde är lite roligt tycker jag.
För jag har fått höra från många personer att de fått frågan hur de kan låta mig åka.
Somliga som menar att jag är ju inte tilräckligt gammal för att åka på festival.
Det är de jag har kännt länge.
De som fortfarande ser mig som en liten jobbig, knubbig flicka som inte kan klara sig själv.
Somliga har menat det att jag inte är tillräckligt gammal för att åka iväg själv.
Det är de som tror att jag ska sticka dit ensam, supa mig redlös och bli våldtagen och misshandlad.
Det tänker jag inte.
Sen finns det de som har menat det att jag ju har pojkvän.
Jag förstår vad de menar, men det förändrar inte det faktum att jag är jättekär och tycker supermycket om honom och adrig skulle vilja göra något som sårar honom eller förstör det vi har.
Så som jag ser det komemr det bli en upplevelse.
En otroligt rolig upplevelse.
Och om drygt en vecka är jag hemma igen.
Och kan sammanfatta hur det evrkligen har avrit.
För jag kan ju inte emr än föreställa mig nu.
Och hoppas, önskas och verkligen hålla tummarna för att allt blir som vi planerat och att vi får skitkul.
Nu ska jag först bara packa upp från paddlingen innan jag börjar packa till Roskilde.
Hej.
Han skulle till Roskilde.
Idag.
Om 3½ dagar är det jag som är på väg.
Med My och Steph.
Med ändrade planer än de som vi haft i flera månader tillbaka.
Men jag har fortfarande tron att vi kommer få skitkul.
Det är mycket som har förändras med planerna sedan dess.
Men planer ändras alltid.
Jag tror att vi kommer ha det väldigt mysigt och trevligt ihop.
Och förhoppningsvis hittar Anders Gabbe, Danne och Simon så att de tar tältet vid sig.
Så bor vi vid dem också.
Det hade varit mysigt.
Nu hoppas jag bara att det blir fint väder.
För regnar det är det inte kul.
Jag hatar att sova i tält när det regnar.
Jag hatar att frysa när jag sover.
Att frysa är iof aldrig trevligt.
Så sol och härligt väder hade inte suttit fel under de dagar vi är där.
Och antagligen sticker vi hem på söndag kväll.
Så jag får bli väckt med tårta på sängen när jag fyller år.
Fast det är egentligen bara en bonus.
Mest är det att det nog kan vara skönt att komma hem redan då.
Och slippa allt skit den sista natten.
Men ja, det får vi väl se hur det blir.
Jag vill hem på söndagen iaf.
Det här med Roskilde är lite roligt tycker jag.
För jag har fått höra från många personer att de fått frågan hur de kan låta mig åka.
Somliga som menar att jag är ju inte tilräckligt gammal för att åka på festival.
Det är de jag har kännt länge.
De som fortfarande ser mig som en liten jobbig, knubbig flicka som inte kan klara sig själv.
Somliga har menat det att jag inte är tillräckligt gammal för att åka iväg själv.
Det är de som tror att jag ska sticka dit ensam, supa mig redlös och bli våldtagen och misshandlad.
Det tänker jag inte.
Sen finns det de som har menat det att jag ju har pojkvän.
Jag förstår vad de menar, men det förändrar inte det faktum att jag är jättekär och tycker supermycket om honom och adrig skulle vilja göra något som sårar honom eller förstör det vi har.
Så som jag ser det komemr det bli en upplevelse.
En otroligt rolig upplevelse.
Och om drygt en vecka är jag hemma igen.
Och kan sammanfatta hur det evrkligen har avrit.
För jag kan ju inte emr än föreställa mig nu.
Och hoppas, önskas och verkligen hålla tummarna för att allt blir som vi planerat och att vi får skitkul.
Nu ska jag först bara packa upp från paddlingen innan jag börjar packa till Roskilde.
Hej.
