JAG VILL HEM!!
Jag är ledsen, stressad och nere. Vill bara hem till mamma och pappa och alla andra som jag vet tycker om mig oavsett. Till alla jag vet kan lugna mig bara genom att vara runt mig. Jag vill koppla av med gott samvete och känna "Det här klarar jag av!". Jag känenr mig bara helt ur balans idag och det blir bara värre.
Nu ska jag läsa lite och sen ska jag prata med de där hemma. Det behöver jag verkligen. Jag har hemlängtan och det är bara en vecka sedan jag åkte hemifrån. Och jag ska vara här i två månader till innan jag nog kommer kunna komma hem. Det suger!!
Nu ska jag läsa lite och sen ska jag prata med de där hemma. Det behöver jag verkligen. Jag har hemlängtan och det är bara en vecka sedan jag åkte hemifrån. Och jag ska vara här i två månader till innan jag nog kommer kunna komma hem. Det suger!!
Better get rid of you and then I'll get back to me.
Jag vet precis vad jag vill göra när jag kommer tillbaka till Odense. Men jag vet inte vad jag känner om att jag vill göra det. Jag är trött på att tänka på vad någon speciell tänker och tycker om mig och jag har klarat mig himla bra nu utan att analysera allt. Jag trivs nog bättre med mig själv när jag inte bryr mig så mycket om vad någon speciell tycker om mig. Jag blir mer avslappnad tror jag. Men ändå fastnar jag här. Och jag verkar bara falla mer och mer...
Munnen løpe løpsk og auene e i brann.
som en fjäril blir fri från sin tråkiga kokong
And tha good times will never end.
Jag är knäpp, knäpp, knäpp...
Just a little girl.
Jag ville ju inte bli såhär nu. Känner mig inte redo för det och vill ha tid för mig själv först. Jag utvecklas som bara den redan nu och det vill jag fortsätta med. Men varför kan jag inte låta bli att sakna dig lite då? Jag skulle tom kunna erkänna det lite för dig tror jag. Och det är lite skrämmande. Vad händer med mig? Vad gör du med mig? Och vad vill du med mig?
det kanske är bra att jag är borta några dagar så vi får lite distans dock. Lite tid att tänka över det...
det kanske är bra att jag är borta några dagar så vi får lite distans dock. Lite tid att tänka över det...
And I guess it's nicer to sleep beside you.
Jag hade ju inte haft något emot det om du sov bredvis mig inatt. Det blir lite kallt här nu...
Hemma.
Om en vecka är jag hemma i Malmö nu. Hemma! Det ska bli så skönt att komma in genom dörren och vara i mitt hus igen. Att vara i min stad. Jag har galet mycket hemlängtan nu och den blir bara värre. Jag längtar sjukt mycket till nästa vecka när jag sätter mig på tåget hem. Måste läsa en hel del men bara det här att få sitta hemma och läsa ska bli härligt. Jag trivs fortfarande jättebra här, verkligen, men jag känner mig ganska mätt på festandet och det här just för stunden. Men sen har jag ju gjort detta i två månader nu. Var på vår sista organiserade fest igår och jag kände mig allmänt osocial. Pratade med rätt mycket folk, en del nya också som var jättetrevliga, men jag ville mest bara hem och sova hela kvällen. Var jättetrött redan när vi kom dit vid sex och gick mest bara och väntade på att bussarna skulle gå in mot stan. Så när bussarna väl gick in mot stan och många skulle dra vidare ut gick jag hem. Det ni. Så trött var jag. Men det är skönt för det var en lugn kväll för mig igår så jag mår toppen. Ja, förutom huvudvärk som garanterat inte är bakishuvudvärk utan antagligen brist på sömn-huvudvärk.
Ikväll blir det en väldigt lugn kväll har jag tänkt. Förhoppningsvis någon som vill komma hit och kolla på film, annars gör jag det nog själv. Men norrmännen brukar inte vara så svårövertalade. Får locka med kladdkaka annars.
Nu ska jag sova lite...
Ikväll blir det en väldigt lugn kväll har jag tänkt. Förhoppningsvis någon som vill komma hit och kolla på film, annars gör jag det nog själv. Men norrmännen brukar inte vara så svårövertalade. Får locka med kladdkaka annars.
Nu ska jag sova lite...
Kluven.
På ett sätt vill jag jättegärna åka hem i helgen och träffa alal där och mysa. Men på ett annat sätt vill jag vara kvar här i helgen. Och jag behöver verkligen läsa. Usch vad jag är kluven, det är inte alls kul. Det känns lite smått som att jag sviker de där hemma genom att inte komma hem men det är verkligen inte som jag inte vill träffa alla där, det är bara det att deet känns verkligen som att jag bor här nu och det känns konstigt att lämna stället här. Jag bor i Odense nu och åker jag till Malmö i helgen så kommer det vara för att hälsa på i Malmö, inte riktigt åka hem. Och det tycker jag är konstigt men skönt att jag redan känner. För det betyder att jag har kommit på plats här. Men jag vet ändå inte. Ska nog ta och riga mamma så att hon kan hjälpa mig att bestämma mig. För helt vuxen är jag inte utan mamma får fortfarande gärna ta lite beslut åt mig. Det kommer jag nog aldrig växa ifrån.
I'm a sucker...
...I really am.
Jag är så löjligt och fjantig. Vet inte vad jag vill och jag vet inte vad jag kan få. Vill veta klart, men ändå inte för hur spännande är det? Hade gärna velat veta klart om mig iaf. Fast tänker jag efter så vet jag nog redan svaret. För feg för att vilja erkänna det för mig själv bara. För vad kan det betyda? Det kan sätta mina planer helt ur spel. Planer som jag inte egentligen vet varför jag har gjort upp men som jag faktiskt hade tänkt hålla ett tag. Men ja, regler är till för att brytas så då är väl planer till för att inte följas. Kanske blir det nåt eller kanske inte. Jag får väl helt enkelt vänta och se vad som händer.
Men imorgon ska det festas!!!
Jag är så löjligt och fjantig. Vet inte vad jag vill och jag vet inte vad jag kan få. Vill veta klart, men ändå inte för hur spännande är det? Hade gärna velat veta klart om mig iaf. Fast tänker jag efter så vet jag nog redan svaret. För feg för att vilja erkänna det för mig själv bara. För vad kan det betyda? Det kan sätta mina planer helt ur spel. Planer som jag inte egentligen vet varför jag har gjort upp men som jag faktiskt hade tänkt hålla ett tag. Men ja, regler är till för att brytas så då är väl planer till för att inte följas. Kanske blir det nåt eller kanske inte. Jag får väl helt enkelt vänta och se vad som händer.
Men imorgon ska det festas!!!
En forelskelse gir ingen garanti.
Jahapp, så var jag här igen. Huvudet fullt av tankar på allt möjligt när jag borde sitta och läsa. Förväntningar som tusan inför helgen när jag ska iväg på rusturen. Funderingar kring hur vissa saker ska bli. Speciellt en. Och jag vet itne ens hur jag vill att det ska bli. Nä, jag är så lost just nu. Ska snacka tjejsnack med mamma och Lollo imorgon tror jag. De kommer ändå dra det ur mig annars så då är det lika bra att säga det direkt. Och faktiskt så är de sjukt grymma på att ge råd. Jag ser så sjukt mycket framåt att de ska komma. Räknar nästan ner timmarna till att de kommer. Känns lite smålöjligt men jag saknar dem och det ska bli så mysigt att gå runt med dem på stan, i Min stad, och visa dem var ställena vi brukar gå till ligger och berätta om allt som händer här och att gå runt och titta i affärer. Har bara varit inne i en enda affär här förutom mataffär och expert och där var jag i kanske tio minuter. Så jag har ingen koll alls på vad som finns att shoppa här så det ska bli msyigt att kolla det. Inte för att man som student har mycket pengar att shoppa för men titta kan man ju alltid göra.
Nu fick M mig till att börja lyssna på Disneylåtar så nu är jag fast i det för kvällen tror jag. Det blir nog itne så mycket mer läst om jag känner mig själv rätt.
Nu fick M mig till att börja lyssna på Disneylåtar så nu är jag fast i det för kvällen tror jag. Det blir nog itne så mycket mer läst om jag känner mig själv rätt.
Allt kommer tillbaka.
Idag är jag inte mig själv. Eller kanske är jag det, kanske är detta mer jag än jag annars är. Inte vet jag men jag är iaf inte som jag brukar vara. Jag är helt i upplösningstillstånd hela tiden. Har hur nära som helst till tårarna och har redan gråtit mer idag än jag har gjort den senaste tiden. Brukar inte gråta nu för tiden men idag brast det. Idag blev det för mycket för att jag skulle kunna hänga med. Jag fick reda på en sak idag som jag inte hade en blekaste aning om. Min gamla mattelärare har gått bort i helgen. I cancer. När jag fick reda på det började jag skaka. På allvar skaka. Trodde inte att jag kunde göra det av någon sådan anledning men tydligen kunde jag. Ringde mamma och bröt ihop mitt i skolan. Sen dess ha rjag varit helt väck. Ska iväg om några timmar och träffa mina vänner härifrån men jag vet inte hur jag kommer funka där. Det är alldeles för mycket tankar som snurrar runt just nu. Alldeles för många minnen som väcks nu igen. Alldeles för mycket som påminner mig om det där för tre år sedan. Jag funkar inte när jag tänker på det! Jag funkar helt enkelt inte! Jag känner mig så galet hjälplös. Och otroligt maktlös. Jag känner mig svag och ensam. Vill hem och vara med de som känner mig på riktigt. Vill vara med folk som förstår mig. Som vet varför jag blir som jag blir. Jag vill avra med folk som jag älskar och som älskar mig. Jag vill hem! Är så sjukt glad över att mamma och Lollo kommer på torsdag. Jag behöver dem nu. Jag behöver dem iof alltid men just nu behöver jag dem extra mycket.
Jag orkar inte skriva mer just nu. Gör det kanske senare...
Jag orkar inte skriva mer just nu. Gör det kanske senare...
Gal av lengsel.
Okej, nu fick jag sjuk hemlängtan. Inte en bra låt att lyssna på såhär på kvällen när jag sitter ensam vid datorn igen och inte har träffat någon hemifrån på nästan tre veckor. Jag längtar så otroligt mycket till när mamma och Lollo kommer på torsdag. Det ska bli så kul att träffa dem. Shit, det var verkligen inte nådigt vad jag fick hemlängtan. Undrar hur går är emd alla där hemma. Hur mycket jag missar. Bl.a. undrar jag hur det går med lilla N. Hur mcket hon växer. För hon växer nog väldigt fort nu. Jag undrar hur mycket det märks att jag är iväg. Pappa hade visst lagat mat hemma idag. Han ska tydligen göra det varje söndag i fortsättningen sa mamma. Det är förvånande. Vad händer när jag åker iväg?! Haha. Nä, jag ska försöka att komma hem och hälsa på snart. Eller ja, det lär ju inte bli på några veckor. Iaf inte förrän absolut tidigast helgen efter denna som kommer. För helgen som kommer ska jag iväg på nollningsläger. Det ska bli kul, kul, kul! Men sen bär det kanske av hemåt. Om vi inte skulle ta en tur ner till Tyskland då. Det är möjligt att vi är ett gäng som kör dit då nämligen. Och det hade också varit kul. Det händer alldeles för mycket här för att jag ska kunna prioritera! Men det kommer väl snart. Förhoppningsvis.
Nä, nu borde jag verkligen sova. Börjar inte förrän tolv imorgon men behöver gå upp och plugga i tid ändå. Måste satsa mer på plugget här nu. Måste ju faktiskt lära mig alla förbannade aminosyror och annat tråkigt till examen för annars får jag kanske inte fortsätta här. Eller iaf inte om jag kuggar på examen några gånger. Äh, jag är trött så jag orkar itne ens förklara vad jag menar. Men det är inte så väldigt allvarigt som det låter. Tror att det är tre gånger man kan kugga en examen innan man åker ut. Och det ska jag förhoppningsvis inte göra. Det hoppas jag verkligen att jag inte gör.
Bedtime.
Nä, nu borde jag verkligen sova. Börjar inte förrän tolv imorgon men behöver gå upp och plugga i tid ändå. Måste satsa mer på plugget här nu. Måste ju faktiskt lära mig alla förbannade aminosyror och annat tråkigt till examen för annars får jag kanske inte fortsätta här. Eller iaf inte om jag kuggar på examen några gånger. Äh, jag är trött så jag orkar itne ens förklara vad jag menar. Men det är inte så väldigt allvarigt som det låter. Tror att det är tre gånger man kan kugga en examen innan man åker ut. Och det ska jag förhoppningsvis inte göra. Det hoppas jag verkligen att jag inte gör.
Bedtime.
The water is healthy.
Vad händer med mig? Sluta. Ta det lugnt. Låt det få ta sin tid. Mycket tid om det så behövs. Och se vad som händer sen. Eventuellt. Sluta ha så bråttom med allt. Ha tålamod.
If you'll be straight with me, I'll be straighter with you.
Det känns som att något börjar hända med mig och jag vet inte om jag egentligen gillar det eller inte. Det funkar liksom inte riktigt nu känns det som. Fast är det kanske en fix idé jag har fått bara? Kanske funkar det mer än perfekt. Men...
...Ah, snack om sånt som ingen mer än jag fattar. Men jag behöver skriva av mig lite. Bara lite dock. REsten kan vi ta en annan dag, om ett bra tag.
Hej...
...Ah, snack om sånt som ingen mer än jag fattar. Men jag behöver skriva av mig lite. Bara lite dock. REsten kan vi ta en annan dag, om ett bra tag.
Hej...
Goodnight dear brother.
Sorry for calling this late. But it suddenly hit me that I miss you so much and you’re too far away from me. I never told you how much I love you and everybody need a brother like you.
So goodnight dear brother, goodnight sweet brother and thank you brother for helping me out, goodnight.
So goodnight dear brother, goodnight sweet brother and thank you brother for helping me out, goodnight.
Ibland, när man minst anar det, blir man påmind om saknaden mer än annars. Förut kunde jag knappt höra ordet cancer utan att känna mig helt sönder inuti. Nu skriver jag ett arbete om cancer och har inte så mycket till alternativ. Jag måste lära mig att förhålla mig till det på ett profesionellt sätt annars kommer jag aldrig kunna bli läkare. Men ibland är det svårare än annars att se det ur en medicinsk synvinkel och inte försvinna in i vad en cellmutation kan göra.
Jag är inte troende. Jag var tills allt hände. Hyfsat troende iaf. Jag var det under sjukdomstiden också. Men sen försvann det. Samtidigt som allt annat verkade försvinna försvann tron också. Och sedan dess har den varit borta. Iaf tron på någon högre makt som ska styra över mig. Men ibland känns det ändå som att jag har någon som hjälper mig genom allt. Antingen det eller att jag har en enorm tur. Ibland känns det verkligen som att du hjälper mig genom allt och hjälper mig mot mina mål. För jag tycker fortfarande inte att jag förtjänar att redan, så enkelt som jag faktiskt gjorde det, ha kommit in här och ha flyt med det mesta. Det känns verkligen som att jag har fått hjälp längs vägen. Det har jag genom familj och vänner iof. Men ibland kan jag inte låta bli att tänka att det är du som hjälper mig hit med tanke på att det var detta du ville hålla på med också. Och även om det garanterat kommer bli tufft ibland så ska jag klara detta. Jag ska göra dig stolt. Och jag ska ha kul under tiden.
Just nu känner jag mig väldigt ensam här. Jag trivs jättebra, har jättekul och läser om intressanta saker men såhär på kvällen känns det ensamt. Inte så att det är väldigt jobbigt men det är ovant. Och tomt. Men jag trivs verkligen här, det ska ni inte tvivla på. Men alla har vi väl våra ups and downs?
Nu ska jag läsa lite om första hjälpen och lite om bröstcancer och D-vitamin också om jag hinner innan det blir för sent och innan jag somnar.
Ensamhet.
Om en vecka bor jag i Danmark och börjar läsa på min drömutbildning.
Jag borde vara hur lycklig som helst men plötsligt har jag börjat få kalla fötter.
Jag är rädd som tusan över att lämna allt och bli ensam i en ny värld.
Jag känner mig redan ensam och utanför allt jag är van vid.
Och jag har inte ens åkt än.
Jag är inte alls sugen på att åka bort från min trygga vardag.
Jag blir snarare ledsen av att tänka på det.
Hur ska jag klara mig borta från allt?!
Ska nog sitta en stund i mitt rum, där allt jag har kvar antingen ligger i flyttkartonger eller på golvet, och lyssna på Lasse och deppa.
För det är så jag känner nu mina sista dagar innan jag flyttar.
Kul.
Jag borde vara hur lycklig som helst men plötsligt har jag börjat få kalla fötter.
Jag är rädd som tusan över att lämna allt och bli ensam i en ny värld.
Jag känner mig redan ensam och utanför allt jag är van vid.
Och jag har inte ens åkt än.
Jag är inte alls sugen på att åka bort från min trygga vardag.
Jag blir snarare ledsen av att tänka på det.
Hur ska jag klara mig borta från allt?!
Ska nog sitta en stund i mitt rum, där allt jag har kvar antingen ligger i flyttkartonger eller på golvet, och lyssna på Lasse och deppa.
För det är så jag känner nu mina sista dagar innan jag flyttar.
Kul.
Snart Danmarksbo.
Nästa vecka åker jag.
Antagligen blir det på lördag nästa vecka men jag vet inte säkert.
På lördag jobbar jag mitt sista pass på jobb.
Sen är det hejdåutgång för att det är min sista dag.
Sen är jag borta från jobb.
Om någon vecka är jag borta från allt.
Just nu känns det verkligen som att jag kommer komma bort från allt.
Jag kommer bli en sån som man kommer ihåg vagt och känner igen när man går på stan men inte kan placera.
Snälla, låt mig inte bli en sån!
Just nu känns det verkligen inte som att jag åker iväg för att prova på nya äventyr och allt vad det innebär utan det känns mer som att jag måste lämna allt här.
Det kommer säkert kännas annorlunda om några veckor, när jag har kommit på plats i Odense och börjat lära känna lite folk där men ändå.
Jag vill höra hemma på en plats.
Jag vill inte att folk glömmer bort mig helt.
Om jag ska vara sån som är sån så vill jag nog egentligen att folks liv lite grann ska kretsa runt mig men det behöver vi ju inte låtsas om för det låter bara dumt.
Men visst vill man egentligen att folk ska tycka att det är så mycket bättre och roligare när man är med.
Eller är det bara jag som är ego?
Nä, nu ska jag sova.
Långpass idag (10½ h) och lång, långpass (11½ h) imorgon gör att jag i princip bor på jobb mina senaste dagar.
Så skrik inte på mig när jag luktar matos och hittar nya såsfläckar på armarna, jag ska snart sluta upp med det. (Iaf ett tag).
Antagligen blir det på lördag nästa vecka men jag vet inte säkert.
På lördag jobbar jag mitt sista pass på jobb.
Sen är det hejdåutgång för att det är min sista dag.
Sen är jag borta från jobb.
Om någon vecka är jag borta från allt.
Just nu känns det verkligen som att jag kommer komma bort från allt.
Jag kommer bli en sån som man kommer ihåg vagt och känner igen när man går på stan men inte kan placera.
Snälla, låt mig inte bli en sån!
Just nu känns det verkligen inte som att jag åker iväg för att prova på nya äventyr och allt vad det innebär utan det känns mer som att jag måste lämna allt här.
Det kommer säkert kännas annorlunda om några veckor, när jag har kommit på plats i Odense och börjat lära känna lite folk där men ändå.
Jag vill höra hemma på en plats.
Jag vill inte att folk glömmer bort mig helt.
Om jag ska vara sån som är sån så vill jag nog egentligen att folks liv lite grann ska kretsa runt mig men det behöver vi ju inte låtsas om för det låter bara dumt.
Men visst vill man egentligen att folk ska tycka att det är så mycket bättre och roligare när man är med.
Eller är det bara jag som är ego?
Nä, nu ska jag sova.
Långpass idag (10½ h) och lång, långpass (11½ h) imorgon gör att jag i princip bor på jobb mina senaste dagar.
Så skrik inte på mig när jag luktar matos och hittar nya såsfläckar på armarna, jag ska snart sluta upp med det. (Iaf ett tag).
När jag minst anar det.
Ibland känner jag mig plötsligt olycklig.
Som att jag har gjort något stort fel och att det inte går att rätta till.
Som att jag är en hemsk människa.
Oftast är dte inga stora saker.
Det är snarare riktiga småsaker det handlar om.
Ändå kan jag inte låta bli att haka upp mig på det.
Säg mig, hur släpper man taget om saker men utan att tappa fotfästet?
Som att jag har gjort något stort fel och att det inte går att rätta till.
Som att jag är en hemsk människa.
Oftast är dte inga stora saker.
Det är snarare riktiga småsaker det handlar om.
Ändå kan jag inte låta bli att haka upp mig på det.
Säg mig, hur släpper man taget om saker men utan att tappa fotfästet?
Tro.
Ibland behöver man känna att någon tror på en också...
Keep trying.
Jag försöker verkligen prata med dig.
Vill inte alls att vår relation ska dö ut såhär.
Försöker få dig att prata med mig igen men känner mig bara utestängd.
Jag förstår varför du gör så.
Jag förstår att det är svårt.
Men jag saknar dig faktiskt.
Saknar dig som vän.
Som den jag kunde berätta allt och inget för.
Men nu känns det som att vi aldrig har känt varandra.
Det är kallare mellan oss än det är utomhus nu för tiden.
Förlåt för att jag har sårat dig...
Vill inte alls att vår relation ska dö ut såhär.
Försöker få dig att prata med mig igen men känner mig bara utestängd.
Jag förstår varför du gör så.
Jag förstår att det är svårt.
Men jag saknar dig faktiskt.
Saknar dig som vän.
Som den jag kunde berätta allt och inget för.
Men nu känns det som att vi aldrig har känt varandra.
Det är kallare mellan oss än det är utomhus nu för tiden.
Förlåt för att jag har sårat dig...
