När jag minst anar det.

Ibland känner jag mig plötsligt olycklig.
Som att jag har gjort något stort fel och att det inte går att rätta till.
Som att jag är en hemsk människa.
Oftast är dte inga stora saker.
Det är snarare riktiga småsaker det handlar om.
Ändå kan jag inte låta bli att haka upp mig på det.

Säg mig, hur släpper man taget om saker men utan att tappa fotfästet?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0