I can feel myself turning into dust.

Hitintills har jag gått 12637 steg idag.
Plus cyklat två mil tror jag.

Idag har varit en dag.
Vad för nån vet jag inte.
En annorlunda tror jag.
På något sätt som nog inte har märkts.
Jag har börjat med mitt skrivande igen.
Av någon anledning som jag inte alls vet om men nu har jag tydligen inspiration till att skriva.
Och det är grymt härligt att ha.
Det var ett tag sedan nu ju och det är riktigt skönt att skiva.
Så när jag avr på kyrkogården idag fick jag skrivit lite.
Sen kom det några fåglar dit som kacklade och skrek och skrämde livet ur mig.
Men det var riktigt härligt att sitta där ich skriva.
Jag saknar dig.
Och dig.
Och dig.
Och dig, dig, dig och dig med.
Jag märkte en sak idag som jag inte klarar av (klarar av och klarar av, det är klart jag klarar det men jag tycker inte alls om det och blir bara sur.).
Jag hatar när folk kommenterar en hela tiden.
Och påpekar en massa fel man gör.
utan att ge någon ositiv kommentar alls.
Jag hatar när folk får en att känna sig kass, sopig, ja, rent av dålig.
Jag hatar det.
Och mitt självförtroende kalrar inte alls av det.
Säg till mig om jag gör så mot någon någon gång.
För isf ska jag skämmas.

Jag har en grej jag gör då och då.
Som antagligen är lite halvskum.
Elelr kanske ändå inte alls skum, kanske rent av vanlig.
Men iaf så gör jag det utan att tänka på vad det är jag gör ritkigt.
Jag planerar min egen begravning.
Tragiskt låter det nog.
Och som att jag borde lära mig att leva för dagen.
Men det kan jag, jag bara planerar ändå.
För jag tycker det är skönt på något sätt.
Det ger mig en känsla av att ha kontroll även när jag är borta.
Jag har nyss hittat en ny låt som jag nog vill ska spelas på min begravning.
Fast grejen är den att jag redan har en hel del låtar som jag vill ha där.
Låtar som alla betyder något speciellt för mig eller som jag bara tycker hade passat in.
För jag vill att min begravning ska vara något speciellt.
Något som verkligen skriker josefin.
Men på ett bra sätt liksom.
Ibland är det lite skönt att tänka på ens egen begravning.
Ibland sjukt läskigt, men ibland väldigt mysigt.


Jag är väldigt trött nu.
Väldigt, väldigt.
Borde gå och lägga mig nu.
Eller snart iaf.
Ska äta vitlöksbröd först bara.

Hej.

Still falling
Breathless and on again
Inside today
Beside me today
Around broken in two
Till your eyes shed
Into dust
Like two strangers
Turning into dust
Till my hand shook
With the way I fear

I could possibly be fading
Or have something more to gain
I could feel myself growing colder
I could feel myself under your fate
Under your fate

It was you
Breathless and tall
I could feel my eyes turning into dust
And two strangers
Turning into dust
Turning into dust

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0