I need some sleep
Jag har märkt det nu, att jag har kommit in i en sån period då jag skriver en massa deprimerande grejer hela tiden.
Fast jag kanske inte gör det så tydligt ändå.
Men ja, förlåt isf.
Men jag är ganska säker (hoppas ganska stenhårt) att det snart kommer bli lite mer glada inlägg.
Snart, snart.
Men inte riktigt än.
Tiden är en rolig sak (rolig eller komisk?).
Och vad den gör med folk.
Eller vad den inte gör med folk.
Vad den har för påverkan på vad man tänker och känner.
Eller vad den inte alls har någon påverkan på vad man tänker och känner.
Och hur snabbt den kan gå.
Och hur segt det kan kännas.
Och hur beroende man är den.
Och hur...
...hur den alltid hinner ikapp en.
Ja, tiden är läskig.
Never Look back we said
Lite undrar jag hur allt kommer vara om ett år.
Hur allt kommer vara annorlunda.
Hur jag kommer tycka att detta var jättelänge sedan.
525 600 minuter.
Ett år av kärlek?
ett år av sorg?
Ett år av kaffe?
Ett år av arbete?
Ett år av allt?
Ett år av inget?
Ett år...
Jag tror inte jag kommer blogga här längre iaf.
Tror jag har vant av mig den vanan vid den tiden.
Har växt ifrån det.
Jag slutatade ju tom att skriva dagbok.
Efter sådär två-tre års dagliga skrivande.
Något jag faktiskt saknar.
Något jag nog ska återuppta.
Men jag behöver itne det lika mycket nu när jag har bloggen.
Ävenom jag är mycket mer hemlighetsfull här och pratar mycket mer i gåtor.
Men jag fattar oftast iaf själv vad jag menar.
Nu är jag trött och ska gå och sova.
Hej.
Fast jag kanske inte gör det så tydligt ändå.
Men ja, förlåt isf.
Men jag är ganska säker (hoppas ganska stenhårt) att det snart kommer bli lite mer glada inlägg.
Snart, snart.
Men inte riktigt än.
Tiden är en rolig sak (rolig eller komisk?).
Och vad den gör med folk.
Eller vad den inte gör med folk.
Vad den har för påverkan på vad man tänker och känner.
Eller vad den inte alls har någon påverkan på vad man tänker och känner.
Och hur snabbt den kan gå.
Och hur segt det kan kännas.
Och hur beroende man är den.
Och hur...
...hur den alltid hinner ikapp en.
Ja, tiden är läskig.
Never Look back we said
Lite undrar jag hur allt kommer vara om ett år.
Hur allt kommer vara annorlunda.
Hur jag kommer tycka att detta var jättelänge sedan.
525 600 minuter.
Ett år av kärlek?
ett år av sorg?
Ett år av kaffe?
Ett år av arbete?
Ett år av allt?
Ett år av inget?
Ett år...
Jag tror inte jag kommer blogga här längre iaf.
Tror jag har vant av mig den vanan vid den tiden.
Har växt ifrån det.
Jag slutatade ju tom att skriva dagbok.
Efter sådär två-tre års dagliga skrivande.
Något jag faktiskt saknar.
Något jag nog ska återuppta.
Men jag behöver itne det lika mycket nu när jag har bloggen.
Ävenom jag är mycket mer hemlighetsfull här och pratar mycket mer i gåtor.
Men jag fattar oftast iaf själv vad jag menar.
Nu är jag trött och ska gå och sova.
Hej.
Kommentarer
Trackback
