Coming out of my cage.

Ibland undrar jag vad sjutton jag håller på med. Vart jag vill komma med med allt. Fast sen slutar det med att jag kommer fram till att jag inte vill komma nånstans med det. Eller någonstans kan jag gärna komma men jag siktar inte på något speciellt. Och det är det bästa. Jag lever för dagen. Jag kanske ångrar något jag har gjort sjukt mycket eller är extremt nervös inför något som komma skall men jag lever ändå mestadels för dagen. Eller kanske natten om man ska vara mer tidskorrekt. Men den känslan av att leva för dagen och göra det bästa av den är den bästa som finns! När man kan låta bli att tänka på allt runtomkring och bara fokusera på det som gäller för tillfället. Så vill jag känna oftare.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0