Mitt liv sett från min sida glaset.

Kom att lyssna på musik från rent igår för första gången på väldigt länge. Nu är jag fast igen. Jag tror inte det är för att musiken är sådär sjukt bra (men den är faktiskt väldigt bra). Nä, det är nog mest vad den filmen betydde för mig. Jag tror inte att jag någonsin har sett en film så många gånger som jag har sett den. Jag tror inte att jag någonsin har gråtit så mcyket till en film som jag har gråtit till den. Den här scenen är en av mina favoriter från filmen pga hela känslan jag får av det. Ja, jag är väl lost igen. Bra eller dåligt vet jag inte. Det får jag se.