Mitt liv sett från min sida glaset.

Jag hade precis börjat bli fri från min heshet och kunna prata normalt. I förgår kände jag mig tom ganska bra och inte långt ifrån frisk. Men efter en galen kväll av galet mycket festande så är hesheten tillbaka. Kanske inte smartast men ack så värt det. Det var party med jobb i lördags. Hemmafest för en gångs skull. Har aldrig varit på hemmafest med jobb innan faktiskt. Men jag hoppas detta inte var den sista. För vi kan festa som ingen annan. Det var dans, prat, skratt, tårar och allt annat som gör det till en lyckad kväll. Den avslutades med att jag och P stod och kokade snabbmakaroner till oss två vid sextiden och att vi som inte hade däckat i det laget satt och snackade och hade det trevligt. Det satt riktigt bra med makaroner och ketchup efter en helkväll kan jag säga. Igår var det därför en riktig slappedag. Sjukt skönt. Träffade P en stund och mös med henne och vi skrattade åt att vi nu låter precis likadant för jag har nog smittat henne med min heshet. Måste ha låtit riktigt roligt när vi pratade för våra röster lät precis likadant och bådas skratt var lika störda. Idag vaknade jag ännu hesare så mamma funderar på om vi inte ska ringa vårdcentralen eller något ställe så att de kan kolla så att dte inte är en rejäl stämbandsinflamation jag fått. För tydligen ska man inte gå hes mer än tre veckor utan att kolla upp det för det kan vara tecken på en allvarligare sjukdom som kan ge kronisk heshet. Så jag ska nog kolla upp det för jag vill absolut inte låta såhär i resten av mitt liv. Det stod också att man skulle vila rösten och undvika rökiga miljöer. Mm, det har jag inte direkt gjort så jag får väl skylla mig själv lite att det har blivit värre. Men inte mycket att göra åt det. Som tur är hade jag en toppenhelg iaf och längtar till nästa helg redan nu.

Nu ska jag försöka röja på mitt rum och få ställt undan någon flyttkartong iaf.