Mixed up minds.

Jag loggade in på sschoolsoft (där jag kan se alla mina resultat och andra grejer som har med skolan att göra).
Jag har undvikit det nu i en vecka för jag har vetat att det har kommit upp en del resultat.
Men jag blev lite glatt överaskad.
Mvg på historieprovet sitter inte fel.
Jag tror att det innebär ett Mvg i betyg på hela kursen då.
Och det hade verkligen inte varit fel.
Matten gick inte alls lika bra men det visste jag.
Så jag är väl beredd på att ta ett inte fullt lika bra mattebetyg.
Och det suger ganska stenhårt.
Speciellt som jag har tyckt att denna kursen faktiskt var rolig och har fattat den.
Men på proven har det gått käpprätt åt helvete.
Inte alls bra.
Och det retar mig svinmycket.

Imorgon ska jag ringa amerikanske ambassaden och fråga om jag får komma in i USA igen.
De tog aldrig min lilla lapp i passet när jag flög ut därifrån så då riskerar man att inte få komma in i landet hur som helst igen.
Och det hade varit surt om jag kommer dit i juni och får vända om igen när de andra drar in till New York och är där i åtta dagar.
Nä, det vill jag inte missa.
Ja, det blir semester i slutet av juni om allt går som det ska.
Då blir det New York i en vecka.
Nice!
Och dollarn är låg, låg, låg.
Så jag blir glad, glad, glad.
Kanske ska jag handla med mig någon billig märkesklocka till Jocke om han vill det.
Får kolla med honom.

Ja, jag var i Skara i helgen.
Det var varmt.
Som tusan.
Men jag klagar
inte för värme är skönt.
Och hela helgen har varit bra.
Den har varit sjukt mysig och jag och Jocke har gjort saker som jag insett nu att jag har saknat väldigt mycket.
Idag är det exakt ett år sedan vi träffades för första gången.
Sjukt mycket har hänt på det året.
Det känns väldigt skumt faktiskt att det redan har gått ett år.
Det känns ju som alldeles nyligen som jag var så sjukt nervös när jag skulle se honom för första gången.
Det känns som att det var alldeles nyligen som vi gick bredvid varandra genom stan och bara pratade.
Det känns som att det var alldeles nyligen som vi satt brevid varandra i soffan och kollade på skräckfilm och jag inte vågade ta hans hand.
Det känns som alldeles nyligen som han till slut tog min hand och kvällen sedan slutade med att vi kysstes.
Det känns som alldeles nyligen.
Men ändå känns det som för länge, länge sedan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0