Mitt liv sett från min sida glaset.

Idag stack jag och tjejerna hem till mig efter svenska nationella.
Vi solade i trädgården (jag och Anna i bikini på filt och Steph och My med sina vanliga kläder i hammocken - de där gamla tanterna) och åt våfflor.
Det var mysigt.
Och jag märker nu att det känns att jag har vairt ute en massa idag.
Kinderna bränner sådär som de gör när de inte är vana vid att få sol på sig och jag har faktiskt fått lite färg.
Kanske kommer jag ändå inte vara helt vit till studenten.
Idag när det bara har varit vi tjejer har det snackats en del minnen.
Och gud vad kul vi har haft ihop.
Alla lustiga helger, alla lustiga påhitt efter skolan.
Alla grejer som vi har hittat på.
Nu har jag tittat igenom bilder som tagits under en del av våra påhitt och kommit ihåg fler roliga grejer.
Var det fler än jag som hade glömt vad mer som hände hemma hos Max?
Vad jag och My fann när vi kom tillbaka från vår gångtur.
Det hade jag nämlign helt missat.
En dag i den varma solen med våfflor och pratandes om lustiga minnen (för de är verkligen just lustiga) får en att må ganska bra.
Jag har dessutom märkt en fördel med att cykla tidigare hemifrån (något jag börjat göra nu för tiden för att inte behöva stressa röven av mig till skolan) och det är att jag då ofta får sällskap av Joar den sista biten.
Och det är faktiskt ganska kul att cykla tillsammans med någon.
Ja, jag tror att solen gör underverk för mig.
Solen får mig att bli glad.
Solen får mig att bli brun.
Solen får mig att må bra.
Så det kommer nog bli en ganska bra sommar.