Honey and the moon.

Så sitter jag här.
Själv på mitt rum.
Lågan från ljusen och datorskärmen är det enda som skänker ljus på mig och mitt rum.
Sitter och gör inget alls.
Segar.
Lyssnar på musik.
Känner mig lagom.
Ja, lagom.
Känner mig inte för mycket.
Inte för lite.
Tänker lagom.
Inte för mycket.
Inte för lite.
Är lagom trött.
Inte supertrött.
Inte jättepigg.
Jag sitter på mitt rum.
Och är lagom.

Då.
Mitt i min lagomhet.
Börjar mobilen vibrera.
Och spela en melodi.
Sms.
Jag öppnar mobilen.
Och läser.
Och ler.
Läser igen.
Och ler ännu större.

Och på en sekund försvinner min lagomhet.

Jag sitter fortfarande här.
Själv på mitt rum.
Lågan från ljusen och datorskärmen är det enda som skänker ljus på mig och mitt rum.
Sitter och gör inget alls.
Segar.
Lyssnar på musik.
Och ler.

Plötsligt känner jag mig lite mindre lost.
Lite mer orienterad.

Tack.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0