Oh, you should see the world inside my head.
Ibland blir jag fascinerad av det där fenomenet att vara tyst.
Inte som i att inte prata utan bara som i att inte prata om vissa saker.
Som i att hålla saker hemligt.
Fast inte för att de ska vara hemliga, utan mest bara för att man inte orkar ta upp det.
Inte har kraft nog at prata om det mer än sisådär tre sekunder åt gången.
Jag trodde jag hade blivit bättre på det.
Det hade jag kanske också.
Men av någon anledning gick det isf tillbaka.
Det tycker jag itne alls om.
Men jag tycker heller inte om att prata om det.
För det är också känslor.
Och kanske är det att, när jag väl försöker börja ta tag i mig själv och prata om en sorts känslor, så försvinner min förmåga att prata om en annan slags känslor.
Kanske är jag bara inte öppen med sånt.
Förrän jag känner att jag vet exakt.
Eller så är det som sagt bara helt enkelt så att jag inte harågot egentligt mot att prata om det, jag ahr bara inte energi nog.
Jag vet inte.
Men jag börjar inse en annan sak mer och mer tror jag.
Lite halvläskigt nästan.
Men ändå inte alls läskigt.
Och jag evt att jag sa att jag skulle sluta skriva i gåtor.
Men ack då inte, inte än iaf.
För idag orkar jag inte förklara mer ingående.
Jag vill att folk ska förstå ändå.
Och annars får ni väl be om avkodaren.
Nu ska jag krypa ner i min underbara säng och sova.
Hejdå dator, hej säng.
Hej.
Inte som i att inte prata utan bara som i att inte prata om vissa saker.
Som i att hålla saker hemligt.
Fast inte för att de ska vara hemliga, utan mest bara för att man inte orkar ta upp det.
Inte har kraft nog at prata om det mer än sisådär tre sekunder åt gången.
Jag trodde jag hade blivit bättre på det.
Det hade jag kanske också.
Men av någon anledning gick det isf tillbaka.
Det tycker jag itne alls om.
Men jag tycker heller inte om att prata om det.
För det är också känslor.
Och kanske är det att, när jag väl försöker börja ta tag i mig själv och prata om en sorts känslor, så försvinner min förmåga att prata om en annan slags känslor.
Kanske är jag bara inte öppen med sånt.
Förrän jag känner att jag vet exakt.
Eller så är det som sagt bara helt enkelt så att jag inte harågot egentligt mot att prata om det, jag ahr bara inte energi nog.
Jag vet inte.
Men jag börjar inse en annan sak mer och mer tror jag.
Lite halvläskigt nästan.
Men ändå inte alls läskigt.
Och jag evt att jag sa att jag skulle sluta skriva i gåtor.
Men ack då inte, inte än iaf.
För idag orkar jag inte förklara mer ingående.
Jag vill att folk ska förstå ändå.
Och annars får ni väl be om avkodaren.
Nu ska jag krypa ner i min underbara säng och sova.
Hejdå dator, hej säng.
Hej.
Kommentarer
Trackback
