Mitt liv sett från min sida glaset.

Sitetr i skolan och knappar på tangentbordetb emd röd-orangea naglar.
 Blev rastlös under PBL-lektionen när vi disskuterade fysik och vi vet alla hur det går när jag är rastlös och har en penna i handen.
Jag tor jag måste försöka bli av med mina såna dåliga vanor.
Likadant som att påpeka folks språk.

Sitter och väntar på att de andra ska sluta.
De där från den rätta halvklassen.
Snart har det gått en hel termin där jag har varit i fel halvklass.
Det är mycket som har hänt denna terminen.
Men ändå inte.
Det är snarare mycket som har hänt det senaste halvåret.
Fast ändå inte det heller.
Ah, jag är just nu i lite sånt där stadie där jag inte ritkigt vet vad jag tänker.
Tror jag börjar inse mer av en sak iaf.
Och det är ganska skönt faktiskt egentligen.
Lite småklyddigt, men skönt och mysigt.
Snart kanske jag tom kan våga sluta skriva i gåtor.
Snart, när modet har kommit helt och hållet.

Jag kommer blogga en massa idag och kanske ltie i skolan imrgon också.
Bara som en liten förvarning liksom.
För sen sticker jag.
Imorgon bär det av till Polen direkt efter skolan.
Ja, faktiskt Polen.
Så jag kommer inte kunna skriva förrän på måndag nästa vecka igen.
Och det är länge.
Så därför ska jag skriva av mig ritkgit här idag.
Kanske komemr jag förhoppningsvis bli mer  och mer öppen för varje inlägg.
Det beror väl på dagens händelseförlopp.
Men ja...

Det känns skumt att åka iväg från allt såhär i nästan en hel vecka.
Kommer göra det snart igen och det komemr nog kännas ännu mer skumt då, då ska jag ju vara borta i 10 dagar.
Jag ska lämna alla här hemma i flera flera dagar i sträck.
Och inte ens prata med dem via telefon eller nåt.
Nåt sms kanske det kommer bli men inte mycket emr än så.
Ska ju bli skönt att åka iväg, det ska det evrklgien.
Men skumt kommer det kännas.

Och jag måste handla en kalender.
Eller leta reda på om jag ahr någon liggandes hemma vilket jag kanske har.
För just nu kan jag itne hålla koll alls på min planering.
Gjorde en liten improviserad kalender under fysiken idag och insåg hur kort tid det är kvar till sommarlovet.
Och hur mycket jag faktiskt har planerat.
Därför måste jag skaffa kalender.
Så att jag har koll på när jag kan planera in saker.
Planera in folk...

Varför är jag så seg och trög och okapabel att ha ett riktigt samtal?
V arför får jag små panikkänslor så fort känslor kommer på tal?
Varför står jag inte bara för vad jag känner och vill?

Nu ska jag gå och se var alla blir av.
Och försöka få med mig någon till Polisen för att skaffa nytt pass.
Annars blir det ingen Kroatienresa för min del inte.
Och det hade ju faktiskt varit lite synd.

Fast jag behövde visst itne leta reda på dem.
De kom nu.
Bra.
Men nu ska jag ändå avsluta.
Skriver emr sen.

Hej.