Mitt liv sett från min sida glaset.

Lovade dig att förklara en sak.
Så här kommer väl ett försök till det hela.
Vet inte hur bra jag lyckas dock.
Men försöka kan jag ju alltid göra.

Jag vet egentligen inte hur jag ska förklara det.
Jag tycker ju inte om att blotta känslor sådär.
Och det går inte så mycket att förklara vad jag menar utan att ha med känslor.
Det hela handlar ju egentligen om känslor.
Sådana som jag fått nu.
(Gud, detta känns skumt att skriva.
Svårt på något sätt.
Varför vet jag dock inte.
Jag är så feg!)
Men jag ska vara ärlig nu.
faktiskt.
För jag tycker om dig.
Väldigt mycket.
Och det är väl egentligen det den där biten handlar om.
Att jag tycker om dig.
Och att du har fått mig att våga känna så.
Utan att vara rädd.
För jag var rädd ett tag.
Det är inget jag ska ljuga om.
Men jag är inte rädd längre.
Jag är glad.
Och lycklig.

Var det för mycket i gåtor igen?
För jag försökte verkligen att skriva det så klart jag kunde nu.
Förlåt annars...