Must be strong, And we must let go..

Okej, jag är fortfarande ganska hyper även om jag är svintrött och seg. Ja, jag vet inte ritkigt hur det funkar ihop men tydligen gör det det. Jag har jättelust att skriva en massa grjejer om en massa saker jag tänker på just nu så dte finns risk att inlägget blir väldigt långt. Förlåt isf och jag hoppas ni har överseendemed detta då jag bara måste skriva en massa. Även om jag borde gå och lägga mig eftersom jag bara sov fyra timmar inatt. Men sömn är lite överskattat. Kaffe funkar också.

Idag har varit en helt jätteunderbar dag. Om jag ska vara sån så har den varit en helt fantastisk dag faktiskt. Varför vet jag inte ritkigt. Tror att för lite sömn och kaffe till frukost kan ha lite med saken att göra. Det gjorde iaf att jag blev så sjukt hyper som jag var efter lunchen idag iaf. Men jag var glad iaf så då gör det inget tycker jag. Jag var ritkgit glad. Sen tror jag att matte-hemtentan har en del med det att göra också. Ochatt jag fick höra att Ullis ser min kapacitet i matte utan att jag behöver visa det särskilt tydligt. Det är så underbart med Ullis att hon på nåt sätt ser att jag egentligen kanmatte även om jag inte har nån aning om vad hon snackar hon under lektionerna. Ja, det gjorde mig väldigt glad när hon sa att jag är riktigt duktig på matte. Kanske har jag inte förlorat allt det trots allt. Kanse finns mitt mattetänkande kvar trots allt. Det gjorde det idag iaf. Och jag blev på väldigt bra humör över det. Det kändes ju lite som det att om mitt mattebetyg dalar så är jag ganska körd i de andra ämnena också. Ja, skit samma. Jag var glad och hyper idag och det var underbart. Ritkgti superunderbart. Och jag och Rib gjorde bort oss flera gånger på salsan idag och det var jättekul. Och denna dagen har jag kännt mig som att jag är kär fast utan de där käsnlorna och utan kärleksbekymrena. Och det är antagligen bland den bästa känslan som finns då. Ja, det är nog den bästa känslan jag evt iaf.

Nu ikväll när jag har suttit vid datorn och msn-nördat mig riktigt och spelat spindelharpan (detta efter att ha sovit nån timme i soffan framför tv:n.) har jag lyssnat på en speciell låt. Den speciella låten liksom. Först började jag byta låt från den men sen kom jag på att den är ju trots allt jättefin så varför skulle jag itne kunna lyssna på den. Inte behöver den låten också bli förstörd. Och det är ju faktiskt så att jag får exakt den känslan hon sjunger om i låten när jag lyssnar på den. Tyvärr dock. Den låten är ganska jättespeciell för mig och jag får en skitskum känsla när jag lyssnar på den. Jag känner mig sådär sjukt ledsen och lurad, sårad och korkad igen när jag hör den. Men samtidigt är den så fin att jag på nåt sätt ändå blir lugn inombords. Ja, det går itne att förklara mycket bättre, det bara känns speciellt. Och den är ju speciell också. För den står för nåt alldeles speciellt för mig. Men jag måste nog erkänna att jag fortfarande får mina små återfall. riktigt dåligt av mig, men jag kan inte hjälpa det.

Jag och Rebecca pratade idag om att bli kär eller nåt sånt. Iaf så sa Rebecca "Ja visst, man kanske blir sårad, men det är det värt ibland." eller nåt sånt. Jag som har blivit realist den senaste tiden svarade "Ja, man blir ju jättenere och så direkt efter men det är ju inte så att man aldrig kommer över det och inte kan gå vidare efter ett tag.". Och det gör man ju. Man går vidare, även om man har varit sjukt kär och allt känns som ett helvete direkt efteråt. Och är det inte bättre att låta sig bli kär och kanske även sårad istället för att inte alls bli kär? Jag vill hellre vara i ett förhållande med mycket bråk men även mycket passion istället för ett utan några upp- och nedgångar alls. You don't appreciate the light if you never have seen the dark.

Så, nu fick jag med lite av mina tankar iaf. Förmodligen har de blivit formulerade på ett sätt så att jag verkar ha tänkt mycket mer annorlunda än jag egentligen tänkte. Men jag har som regel (mest för att jag aldrig orkar) att aldrig läsa mina egna inlägg. Då inser jag hör löjligt allt jag skriver om låter och det är bara jobbigt.

Iaf så har denna dagen varit jättebra.

Och imoron ska jag pimpla en massa kaffe innan deskopen och hoppas på att bli lika hyper imorgon med.

Hej.


When do I not want you here In my arms
How does one waltz away from all of the memories
How do I not miss you when you are gone
How can I not love you

Kommentarer
Postat av: Anonym

tsss.. Klart inget är förlorat! Du kan ju göra vad du vill med ditt liv, din smarte jävel! uh..

2007-03-09 @ 19:02:14

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0