Yeah, they'll take your soul if you let them...

...But don't you let them.


 
Så sitter man som vanligt på kvällen och försöker planera vad som ska hända.
Varför är jag en sistaminuten människa?
Ah, det får väl lösa sig.
Ja, det verkar iaf bli att jag inte är hemma.
Så då slipper jag titta på mitt überstökiga rum och inse hur sjukt mycket jag måste städa undan egentligen.

Idag var jag på kontoret igen.
Det har blivit lite av en vana.
Men idag jobbade jag inte alls där.
Åt frukost dock.
Så jag, mamma, Jonas, Tomas och Louise satt och åt tillsammans.
Det var så sjukt mysigt och härligt.
Sådär som inte ens går att förutse att det ska bli när det bara är en vanlig måltid som alltid annars nästan.
Men så som jag skrattade idag har jag inte skrattat på länge länge.
Såg helt fördärvad ut efteråt och var svart runt hela ögonen som jag grät av skratt.
Jag har nog nästan aldrig gråtit så mycket av skratt som jag gjorde idag.
Och det var typ den bästa känslan någonsin.

Men inte fick jag köpt min telefon idag heller.
Jag lär nog inte få den på några veckor utan får fortsätta försöka få min dåliga att funka.
Den funkar iaf ibland.

Idag lyssnar jag på helt självvald musik för första gången på väldigt länge.
Det är underbart skönt att det inte går att beskriva känslan.
Sen att man blir lite sådär fjortis-idol-kär i dem bara man tittar på dem gör ju inte saken sämre.

Nu ska jag snart påbörja mitt kaffe- och energidrycksdrickande för att kunna hålla mig vaken hela kvällen.
Annars vet vi alla hur kvällen kommer sluta för min del oavsett var jag är.

Nu ska jag nog dra mig vidare i huset iaf.

Hej.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0