Mitt liv sett från min sida glaset.

Idag har jag brutit mitt löfte med Jocke.
Jag har iof gjort det väldigt många gånger tidigare också men idag har jag gjort det väldigt mycket.
Fast jag har nog gjort det bra idag.
Så han hade nog inte blivit så arg på mig.
För jag har tänkt väldigt mycket idag.
Men mina tankar har fått mig att inse lite saker.
Eller ja, jag har ju tänkt det innan också men nu känns det mer rätt.

Jag har tänkt på han dära, ni vet.
Och vad jag egentligen känner för honom.
Vilket kanske är lite svårt att veta iom att jag inte har träffat honom på snart en månad.
Men trots allt.
Som det känns nu iaf så tror jag inte att jag är så kär i honom längre.
Om jag ens var så sjukt kär i honom som jag trodde.
Jag tror att jag är ganska duktig att få mig själv att tro att jag känner mycket mer än jag egentligen gör.
Antingen det, eller så ljuger jag för mig själv nu.
I vilket fall som så känns det ändå ganska bra idag.
Och nu för tiden.
Fast det var lite jobbigt i söndags.
Då kom det lite för många tankar och för mycket samtal om honom nästan.
Eller det var lungt att prata om det men jag var nog inte riktigt beredd på att tänka på honom så mycket.

I vilket fall som så har jag en ganska bra dag idag.
För jag har insett att det stämmer att:
"If it's meant to be, it will be."
Och tydligen så är detta inte menat att bli.
That's just something I will have to accept.
Och jag tror att jag har gjort det också.

OCH jag är dessutom väldigt duktig på att hålla mitt löfte med mig själv.
Än så länge.
Trots att folk tvivlade så håller jag det.
Och så ska det vara året ut.
Fem måndaer till om jag ska följa Stephanie men det verkar lite tråkigt så det får vi se.
Men man vet ju aldrig.
Fast då är det nog inte självvalt.